Jump to content
jonasroman

dino,, cyano, UV...en bot mot dino kanske...?

Recommended Posts

Min gode vän och synnerligen duktige akvarist Sören Larsen, har läst mkt om dino, och fått indikationer på att UV kan hjälpa, tack vare det underbara faktum att dino på natten lämnar sitt substrat(sanden) och befinner sig i den fria vattenkolummnen, och därmed är mkt tillgängliga för UV. Så sören skall ha äran för detta, och hans resultat hittills med UV mot dino är mkt mkt lovande. Så, jag har alltid haft lite dino då o då, så köpte mig faktiskt ett UV jag med, o kör nu med. Återkommer med resultat. Detta har lett till att jag och Sören spånat vidare kring en teoretisk modell, och jag tror det kan vara så här, där jag utgår ifrån det Sören tatt reda på, att dino lämnar sanden på natten:
 
Dino är en encellig organism som är mkt känslig för UVC, och på natten lämnar alltså sitt substrat och svävar i den fria vattenkolumnen. Jag tror dessutom dino delvis kan vara heterotrof, dvs den går knappast svälta ihjäl, utan snarare trivs bättre när N o P går ner till ultralåg nivåer, då dess konkurrenter ("vanliga" alger och frisimmande cyano) trivs sämre. Men varför då växla mellan sand och vattenkolumn? Jag tror personligen det beror på två saker: Eftersom dinon är en flagellat kan den röra sig!, dvs den befinner sig där maten finns. På dagen nyttjar den ljuset i första hand som näringskälla, så därför sätter den sig på sanden, och så att säga "solar", ..dvs när ljuset går på, så "går dinon ner till stranden" o lägger sig o solar.... Men på natten, lämnar den sanden och jagar mat i vattenkolumnen, mer som en heterotrof organism. Detta kan stämma bra med kopplingen till att cyano o Dino sällan förekommer samtidigt, i alla fall dominerar ofta den ena på bekostnad av den andra.
 
Frisimmande cyano, den cyanon vi aldrig ser, den som aldrig bildar mattor, den kan fixera kväve i luften, o därmed kan aldrig svälta ihjäl pgr av kvävebrist. Den bottenlevande kan det, det är därför som den vid nitratbrist börjar bilda mattor för att överleva, den anar fara o färde, bildar slemmattor (där slemmet ej är cyano utan bindemedel bara). Dessa mattor gör att den bottenlevande cyanon via den syrefrihet som mattorna innebär, kan sekundärt via andra organismer o processer, tillgodogöra sig kväve. Den frisimmande cyanon kan alltså ej kvävebegränsas men däremot fosfatbegänsas!, eftersom den bara är frisimmande. Så vid fosfatbrist minskar andelen frisimmande cyano, o därmed får dino mer utrymme som ju också är frisimmande (på natten), dvs dinons största konkurrent försvinner. Alltså kan detta stämma med den hypotes som finns att lågt fosfat kan trigga dino. Teorierna stämmer bra med varandra. Dvs det skulle alltså innebära följande:
 
1) Lågt fosfat kan trigga dino, pgr av att lågt fosfat hämmar populationen av frisimmande cyano, dvs dinons konkurrent försvinner.
2) den bottenlevande cyanon, den vi ej vill ha, kan ej fixera kväve från luft, o kan därför bli kvävbegränsad, och därför vid nitratbrist, svarar med mattbildning , och detta i sin tur kan ge den bottenlevande cyanon det kväve den behöver.
3) Dino rör sig, och är både heterotrof o autototrof, så på dagen lägger den sig o solar, på natten jagar i vattenkolumnen.
4) Pgr av beteende 3, kan man döda Dino med tillräckligt mer UV ljus nattetid.
 
Så, ej för lågt fosfat för att förhindra Dino, och ej för lågt nitrat för att förhindra bottenlevande cyano. Och UV troligen en mkt bra effekt på dino.
 
Tack Sören Larsen, för bra research, som hjälpt mig/oss att få ihop en teori som rör både cyano o dino kanske:-)
 
/Jonas Roman

IMG_0501.JPG

  • Like 9

Share this post


Link to post
Share on other sites

Väldigt intressant resultat, tack för att du delar med dig?

Menar du verkligen att du fick 95% mindre dino efter 2 dagar? Eller skulle det stå månader?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Har själv dino nu, kört uvc nu i 4dar och kanske lite mindre än förut, höjt doserat nitrat och ökat näringsvärden litegrann.

det jag har märkt är att tillväxten har stannat rätt rejält  fått dra ner pumpen till reaktorn och ändå ligger kh högt runt 10..  

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag har själv brottats med Dino och Cyano i två år sedan omstart. I somras höll jag på att tappa sugen.

Då jag i mitt förra kar körde nattetid med UV och aldrig hade problem så har jag nu installerat UV och sedan par veckor kör jag nu på UV 24/7 på returen från teknikrummet till visningskaren.

Erfarenheten är samma som Jonas. Jag har lite Dino kvar på ett mindre ställe. Annars är det helt borta. 

Edited by Linnex

Share this post


Link to post
Share on other sites

Lite fakta kring dino jag samlat på mig: Simmande eller inte simmande Dinoflagellater och UVC

1. Arterna Ostreopsis, Coolia och Prorocentrum av dinoflagellater rör sig mer i vattenkolumnen och är därmed lättare att spöa på med UVC.

2. Arter som Amphidinum är inte så pigga på att simma runt samt att dessa har tjockare cellskal och gör UVC tämligen verkningslöst. Att dosera väteperoxid kring 15 ml/100 l gör dom svaga och UVC biter bättre. Bildas ozon tillsammans med UVC.

Dyrt eller billigt mikrosskop för att identifiera art. Har man riktigt flyt har man en kombination av olika dinoarter...

 

Dinoflagellaters livsstadier

A. Cystiskt stadie - Dinoflagellaterna trivs inte. Är trängda och utkonkurrerade av andra alger, mikrober och bakterier. Gör ingen skada

B. Frisimmande stadie - Dinoflagellaterna har övertaget. Har konkurrerat ut övriga alger mm och kostar på sig att simma, föröka sig och käka slut på N och P.

C. Slem-stadie - Frisimmande stadie men ont om näring (Nitrat och fosfat) Dom skiftar över från fotosyntes och koldioxidförbrukning till att ge sig på organiskt material, bakterier och mikrober. Så kallad Dinoflagellatblomning med slem och stronkar med bubblor över delar eller hela karet och utsöndring av toxiner.På grund av detta kommer karet bli utarmat på bakterier, mikrober samt N och P.

Jag har haft framgång med UVC, dosera upp P till 0.1 och N över 5 samt kombinera UVC med väteperoxid.

 

Bristen på N och i synnerhet P

 

När dinoflagellater dör lämnar de efter sig ett skal som är rikt på kolföreningar. För att bakterier ska kunna bryta ner dessa går det åt en hel del... Just det N och i synnerhet P. Därför kan det tyckas som om en akvarists stöddosering "slukas upp" trots att dinon är på reträtten. Därför kan man få stöddosera både N och P ett bra tag efter det att dinon vinkat adjö. Det är säkert även därför karet verkar att aldrig komma igång igen efter en dinosmäll.

  • Like 4

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Create New...