Växtplankton

[DSB]

Skulle vara intressant med en tråd där vi diskuterade växtplanktonens betydelse för våra koraller.

Vi vet ju att många av korallerna lever till stor del av "ljus", rättare sagt det symbiotiska sammarbetet mellan en grupp av alger kallade Zooxanthellae och koraller.

Trots detta detta samarbete har många koraller t.ex utvecklat fångsttentakler, vilka de fångar växtplankton och de djur (zoo) plankton som är tillräckligt små.

Rent logiskt så förtär de mest växtplankton eftersom dessa alger tillsammans med de övriga algerna är korallrevens och havens primärproducenter. Primärproducenter är betydligt talrikare än nästa nivå som blandannat består av djurplankton. Djurplankton äter som bekant växtplankton. Så koraller fångar betydligt fler växt plankton eftersom dessa förekommer i betydligt större mängder än djurplankton.

Jag tar här inte upp nyttan av djur(zoo)plankton eftersom jag tycker det är självklart att de är att föredra levande.

Det finns många frågeställningar kring detta tycker jag. här följer några:

1. Är de koncentrerade substraten lika bra som om man skulle odla själv? T ex använder jag Reemist (som är en blandning av växt och djurplankton) och får bra resultat, skulle jag få bättre resultat om jag odlade i reaktorer. Jag inbillar mig det.

2. Gör man mer skada än nytta genom att mata med levande plankton? Här tänker jag på nedsmutsningen av vattnet.

3. Kan det vara så att att de koraller som idag anses svåra, kan bli "lätta" ? om vi lyckas utveckla ett effektivt system för att odla växtplankton.

4. Kan vi odla tillräckligt god kvalitet på planktonen? här tänker jag på näringsinnehåll mm. Tex är plankton beroende av att få tillgodosätt ett korrekt ljusspektrum, näringsinnehållet i vattnet är viktigt mm.

5. Tekniken idag är den tillräckligt bra? Här tänker jag på reaktorena som vi odlar i och de reningsfilter vi har till akvarierna t. ex nitratfiltren och Rowaphosfiltren.

6. Om vi vill skapa en så optimal miljö som möjligt för våra koraller och andra djur, behöver vi då mata med levande plankton ? Personligen tycker jag det är självklart.

7. Vad finns det för alternativ ?

Fyll gärna på med frågeställningar. Hoppas någon är intresserad av att diskutera ämnet.

[DSB]

Om vi nu antar att det är viktigt att mata med växtplankton har jag några fler frågeställningar:

1. Har det betydelse vilken art av växtplankton vi matar med? (det finns ca 30 000 arter av alger vilka ca två tredjedelar är plankton. siffrorna skiljer något beroende på vilken litteratur du läser). Räcker det med någon ur varje grupp.

2. har det någon betydelse vilket djup korallen lever på? t ex finns en undersökning som visar på vad jag menar.

0-5 m djup rödaalger 32 % bruna 36 % gröna 32%

5-15 m rödaalger 63% bruna 20 % gröna 17%

15-27 m rödaalger 80% bruna 14% gröna 6%

Måste vi anpassa sammansättningen beroende på var korallen vanligen växer.

3. Mängden och artsammansättningen varierar periodvis. Är det en viktig faktor som vi bör efterlikna?

[stigigemla]

Jag tycker att det ser ut som om din undersökning gäller fastsittande alger.

Var är foraminifererna? Vad jag vet skulle dessa var majoritet i vikt i växtplankton.

[Capote]

Hur viktiga är phytoplankton för koraller?

Att de är mycket viktiga för yngeluppfödning för att stabilisera vattenkvaliten, öka syremängden och de absorbera faktiskt också fosfat och nitrat. Men hur viktiga är de som korallmat. Jag har samlat på mig lite info och här är en del av en artikel i ämnet av Anthony Calfo som brukar ha rätt vettiga åsikter. Jag kan också rekommendera senaste numret av Coral som är tillägnat levande föda.

Coral Food

Corals feed on a wide variety of prey items: organismally upon zoo- (animal) and phyto- (plant) plankton, on nanoplankton (microscopic matter) by filter-feeding, and directly by absorption. Most corals feed by some combination of more than one strategy.

Plankton is a staple food for corals and includes many things from which they selectively feed: colloidal matter, mucus, bacteria, fish and invertebrate eggs, excrement, worms, larvae, medusae, epiphytic matter, tiny crustaceans, unicellular algae and so much more.

In a very generalized observation, some summaries of the feeding strategies of main coral groups are proffered here:

Large polyped stony corals (so-called LPS species) are some of the hungriest and most carnivorous cnidarians. They include many coral that can digest minced meaty foods (although this is still too large for most) and even eat the popular, prepared invertebrate food suspensions (caution here: bottled food supplements are easily abused). Categorically, most LPS feed on zooplankton, larvae/eggs, feces and are surely nourished by absorption. It is not clear how much if any (gross terms, again) phytoplankton is favored by LPS corals: notably the Euphylliids, Fungiids, Faviids, Mussids and Dendrophylliids.

LPS Recipes: very finely minced meats of marine origin will be accepted by many LPS corals. Note: Although some species will sting and draw whole prey or large pieces of meat (chunks of shrimp, whole small fishes like silversides, etc.) it is not necessarily useful or even safe to do. We must remember that corals are sightless stinging animals that may not be able to initially assess the suitability of prey size. Keep in mind that unnaturally large chunks of food like those occasionally offered by aquarists would never make their way through the water column on a wild reef with so many sighted creatures in wait. Often times, prey that is too large appears to be grabbed and ingested but is later (at night) regurgitated in a mucous ball of waste. An aquarist with the habit of feeding prey that is too large may be led to believe that they are adequately feeding their charge but must ultimately watch the animal starve to death! Again, with all corals, the particle size of prey is a critical matter. For guidance, offer no zooplankton substitutes larger than 6mm. Smaller is most always better as a plankton substitute. Nutritious staples include thawed fresh-frozen gammurus, mysids, pacifica plankton, minced shell-on shrimp (much protein to be had in the chitonous shell), and minced krill. Live natural plankton from a refugium is an excellent supplement as well. Course media in fishless refugia for the cultivation of amphipods and like fauna is highly recommended. Refugiums plumbed upstream will overflow nutritious creatures nightly into reef aquarium displays.

Small polyped stony corals (so-called SPS species) are also largely carnivorous although you wouldn’t guess by their name. They present a unique problem for aquarists attempting to feed them. Particle size is quite critical to most SPS and even with sharp discrimination between species. Most require zooplankton prey sizes smaller than prepared foods can conveniently offer and, short of collecting or culturing live plankton, it can be a challenge to feed the small polyped carnivores. Even most live cultured prey is too big for many species. Rotifers are relatively effective but fresh baby brine shrimp is largely unacceptable (fine for many Acropora and some Pocillopora but almost useless for Poritids and most Montipora). SPS corals tend to be more "successfully" photosynthetic and less dependant on supplemental feeding than LPS corals. No doubt, this has contributed to the great success of aquarists keeping and propagating this group of corals in modern, well-lit, heavily skimmed aquarium systems.

SPS Recipes: Perhaps the most successful strategy for feeding planktivorous SPS corals is the employment of mature refugiums. Fishless rubble zones and seagrass refugia provide copious amounts of zooplankton and epiphytic material. Occasional feedings of live rotifers and/or baby brine shrimp would be ideal (weekly to begin with) and a slight source of nitrogen will be necessary as well (to nourish zooxanthellae). A reasonable fish load and regular fish feedings may provide adequate supplies of nitrogen and ammonia for corals and their symbiotic algae through feces and other dissolved organics. Pale pigmentation and "bleaching" in coral tissue (when not caused by elevated temperatures or salinity shock) may indicate a lack of nitrogenous "fertilizer" for zooxanthellae. Phytoplankton has been observed to elicit a weak-stinging response in some SPS corals but few if any corals are believed to consume much plant matter. In fact, many species observed to grasp phytoplankton in their polyps have been witnessed to release said plant matter shortly afterwards. Rely on high quality illumination and zooplankton for most SPS diets. Feeding by absorption is inevitable with a reasonable bio-load.

Soft Corals: The Octocorallians are the most difficult to make a gross generalization for regarding feeding protocol. Families within this group run the gamut from being almost fully autotrophic (some Pulse corals and Star Polyps are suspected) to aposymbiotic and fully dependant on supplemental feedings (some Neptheids). More than any other group of corals, soft corals will require that an aquarist thoroughly research a given species or at least its family for some indication of necessary feedings. Alcyoniids including the popular Leather corals are believed to derive most of their nutrition from photosynthetic activity and dissolved organic matter (absorption). We know from practical applications that many Leather corals like Sarcophyton sp. will grow very well (and to great sizes quickly!) under intense lighting and without target feeding. Many Neptheids however, are believed or known to feed heavily on phytoplankton and like substitutes. The non-photosynthetic species, so-called "Colored Cauliflower" corals, are perhaps the most mysterious and demanding. They depend entirely on their environment for nutrition and sustenance. For these animals the purchase or construction of a good live phytoplankton reactor will be priceless. Regularly stirring the sand substrate (begin weekly) in Neptheid displays has been demonstrated to be a very useful feeding strategy, liberating bacteria, organic slime/mucus, mulm, plankton and much more for hungry filter feeders. Seagrass refugiums may also be measurably instrumental in providing nutrition for Octocorals.

Soft Coral Recipes: A case-by-case basis… mostly light (symbiosis) for Alcyoniids, mostly phytoplankton for Neptheids, some sand stirring for many species in general, mature fishless refugiums and dissolved organics for all. Very little target feeding with large particulate food (bottled supplements) is required or even possible for branching or toadstool leathers.

Gorgonians: In many ways, the current feeding methodologies for Gorgonians mirrors that of Neptheids. Most need or seem to favor nanoplankton and phytoplankton. Very few can be target fed with large particulate foods (bottled supplements). Seagrass refugiums are likely quite beneficial for providing natural plankton and epiphytic material. Casual aquarists with mixed garden reefs should avoid all aposymbiotic species (best for species-specific displays), but symbiotic species (including encrusting forms) are some of the hardiest and most rewarding Gorgonians to keep.

Zoanthids and Corallimorphs: By nature, Zoanthid polyps are quite hardy and durable. As a rule, the smaller "buttoned" species (like Zoanthus) require little or no feedings. They do not seem able or inclined to feed upon large particulate matter. They are mostly photosynthetic enjoying moderate to bright illumination and clearly benefit from the dissolved organic matter of a healthy bio-load. Larger polyped species (Palythoa and Protopalythoa) tend to require somewhat lower light and larger feedings including deliberately targeted particles. Some species like the deepwater (and toxic!) Protopalythoa grandis demand frequent and large feedings to stay in optimum health. For species that can feed organismally, finely minced meats of marine origin are appropriate. Corallimorphs, the mushroom false-corals, are rather variable like Zoanthids but feed similarly. They tend to favor low to moderate light and higher levels of dissolved organics or target feedings. Pimpled or Hairy varieties are more likely to need and accept particulate feedings in contrast to species with a smooth crown (capitulum).

* Anthony Calfo a lifelong aquarist, pond-keeper, and industry professional residing in Pennsylvania, USA. He is the author of the Book of Coral Propagation, Volume 1 (2001) and Volume 2 (2003). He has also authored a series of three texts with Bob Fenner and WetWebMedia on the Natural Marine Aquarium (the first volume on Reef Invertebrates to be released March 2003)

[Lasse]

Är foraminifer verkligen växtplankton, dvs fytoplankton som är primärproducent och har klorofyll??

[stigigemla]

Nu var det verkligen mitt i natta!

Diatomeer skulle det vara!

[Lasse]

Tänkte det

[Capote]

Ska inte tråka ut er med mina samlade alster men här är ytterligare en från DT.

Many coral reef animals such as clams and other bi-valves, soft corals, sponges and feather duster worms feed directly on phytoplankton, and even those that do not, such a most stony corals, rely ultimately on the nutrition gained from phytoplankton and other marine algae eaten by the zooplankton they feed on. Some essential nutrients gained from marine algae, phytoplankton in particular, cannot be synthesized by animals, and are therefore extremely important components of a healthy diet.

Stämmer detta så är det framförallt för mjukisar, musslor, svampar och fjädersjöstjärnor som vi tillsätter phyto. Det vi då måste fråga oss är om dessa inte äter zoo och om de kräver levande phyto? Jag har bara ett fattigt exempel i min burk och det är en sinularia som verkar fånga mycket zoo och möjligtvis vid närmare eftertanke tinad phyto eftersom det följer med vid matningen. Den har i vilket fall fått en bättre utveckling sedan jag startade med plankton.

[Lasse]

Some essential nutrients gained from marine algae, phytoplankton in particular, cannot be synthesized by animals, and are therefore extremely important components of a healthy diet.

Detta gäller i högsta grad HUFA (där omega 3 ingår) (HUFA = Highly Unsaturated Fatty Acids) Dessa är essentiella i många marina fisklarvers utveckling och det skulle förvåna mig om inte detta gällde koraller också

MVH Lasse

[PuniXer]

Intressant tråd detta, jag kan ju inte tro annat än att det borde vara fördelaktigt att förse karen med plankton. Det finns ju en del intressanta trådar där ute om plankton refugium, värt en tanke.

[DSB]

Jag tycker att det ser ut som om din undersökning gäller fastsittande alger.

Var är foraminifererna? Vad jag vet skulle dessa var majoritet i vikt i växtplankton.

Ja det är troligt om man funderar lite på det.

Men undersökningen är tänkt att illustrera att de olika spektrumens förmåga att tränga ner i vattnet, påverkar vilka typer av alger som finns där, det borde gälla även friflytande (plankton) alger.

[DSB]

Intressant artikel Capote.

[Capote]

Detta gäller i högsta grad HUFA (där omega 3 ingår) (HUFA = Highly Unsaturated Fatty Acids) Dessa är essentiella i många marina fisklarvers utveckling och det skulle förvåna mig om inte detta gällde koraller också

MVH Lasse

Det stämmer men de kan väl ta vägen över zoo-plankton på sin väg i näringskedjan.

[DSB]

Some essential nutrients gained from marine algae, phytoplankton in particular, cannot be synthesized by animals, and are therefore extremely important components of a healthy diet.

Detta gäller i högsta grad HUFA (där omega 3 ingår) (HUFA = Highly Unsaturated Fatty Acids) Dessa är essentiella i många marina fisklarvers utveckling och det skulle förvåna mig om inte detta gällde koraller också

MVH Lasse

Har du mer info.

Det är just detta som är så intressat eftersom det är alger som för in mineraler och näringsämnen mm i näringskedjan.

Det är ju också detta som gör att det är så viktigt under vilka förhållande vi odlar växtplankton. t ex om de får dålig tillgång till vissa ämnen, så kan det kanske göra mer skada att mata med dessa (brist på vissa ämnen att föra vidare till nästa länk).

Då är det kanske bättre att mata med de varianter som kommer direkt från havet.

[DSB]

Var är Diatomeerna? Vad jag vet skulle dessa var majoritet i vikt i växtplankton.

jo det är riktigt Diatomeer är den rikligast förekommande gruppen av plankton.

Kiselalgerna eller Diatomeer (förekommer både som plankton och fastsittande alg) är den vanligaste förekommande alg gruppen. det finns ca 10 000 beskrivna arter.

I planktongruppen skall ungefär hälften av de beskrivna arterna höra till gruppen Diatomeer.

[stigigemla]

Diatomeer skall vi nog inte mata med eftersom de har ett skal som innehåller litet kiselsyra. Det frysfodret jag matar med har ungefär 20% musslor så jag får en del diatomeer den vägen och det räcker för att hålla en god tillväxt av svampdjur i karet. (Och tyvärr också en hel del fastsittande kiselalger).

En annan viktig sak är mängden fett i fodret. Praktiskt taget alla torrfoder har alldeles för låg fetthalt. Min djupfrysta artemia innehåller ungefär 8% protein och 4% fett. Många arter plankton reglerar sin flytförmåga med fetthalten så jag misstänker att de kan ha ännu högre fetthalt.

[Lasse]

Det stämmer men de kan väl ta vägen över zoo-plankton på sin väg i näringskedjan.

Ja, det är precis den vägen de tar i de allra flesta fall.

MVH Lasse

[Lasse]

Hej, Publicerar detta här eftersom jag tycker det passar bättre här än i tråden Capotes kar

Algodlingen på universeum består av fyra 1 kubiks cylindrar (se algtank1.jpg). I princip så utgår man från en pumpgrop där vatten och näring blandas. Detta pumpas upp i algcylindrarna i en takt just nu av ca 1 kubik per dygn. Det av alger gröna vattnet flödar över till zooplanktontankarna. De i sin tur flödar över till en speciell zooplanktonfälla och sedan tillbaka till pumpgropen (i princip). Första problemet var att cylindrar av denna typ brukar belysas från sidan. Vi valde istället att belysa med 400 watt ZON belysning (men med speciell vit lampa istället för normal gul, se algtank3.jpg) ovanifrån. För att algerna skall få kontakt med belysningen sitter en pump som pumpar vattnet från botten till ytan. Idag är det, tror jag,, en 1200 eheim powerhead. För att förhindra zooplankton att sprida sig i algtankarna tog vi till ett lika enkelt som genialt grepp. I varje cylinder finns en fisk, i vårt fall guldfisk. Dessutom finns ett antal algätande malar som tar fastsittande alger. Belysning är 7/24 vilket innebär att pH blir så högt att koldioxid går ner från luften och in i vattnet. Dessutom konsumerar algerna koldioxid omedelbart vilket förstärker nedgången från luften. Det har provats med att lufta för att på så sätt få ner mer koldioxid per tidsenhet. Det fungerade bra. Normalt brukar man säga att luftning medför att koldioxid går från vatten till luft men i detta fall är det pga den snabba förbukningen av koldioxid av algerna så att luftningen förstärker vandringen av koldioxid från luft till vatten.

Zooplanktonfällan är ett kapitel för sig självt. Den konstruerade jag protetypen för när vi skulle filtrera ut Brachionus till att mata torsklarver med. Brachoinus är känsliga för ”mosning” vilket innebär att man inte kan bara hälla dem över en sil. I princip består den av ett rör där det är påvärmt (värmepistol) en krage. När kragen trycktes på läggs ett finmaskit filternät (i vårt fall 50 mikrometer) mellan delarna. I kragen gjordes hack vilket gör att den kan ställas i en burk med nivårör. Vattenströmmen (med zooplanktonen) rinner in i röret, genom nätet och ut i burken och vidare ur burken via nivåröret. Nivån i fliterröret och burken blir samma vilket gör att zooplanktonen inte sugs fast i nätet utan kan simma fritt (Se bilderna och fundera). Vid skörd lyfts röret upp och zooplanktonen hälls ut. Se bilderna zoofälla 1 – zoofälla 4

Jag tror att någon händig person kan utveckla denna idé för akvariebruk. Vad gäller algodling så tror jag man kan göra en loop från akvariet in i en algodlingstank, näringstillsättning (om det behövs) och sedan kontinuerlig överströmning ut i karet igen. Drivs via en doseringspump eller en annan långsam pump. Flöde = algtankens volym per 24 timmar.

Algodling1 till algodling3 talar om vilken näringskälla vi använder.

Med vänlig hälsning Lasse

[Capote]

Häftigt, det må jag säga!

[DSB]

Lasse:

Intressant

[GustavF]

Lasse: Är planktonodligen just indirekt till för yngeluppfödning? Såg nämligen inte många koraller när jag var där och de jag väl såg var extremt bleka.

[Lasse]

Planktonodlingen är från början ett projekt från Instutionenen för Miljökunskap på Universitetet för att visa att det vi i dagligt tal kallar för avfall (i detta fall urin) faktiskt är en resurs rätt använd. När jag jobbade med dessa delar (ca 3 år sedan) så användes överskottet av zooplankton till sötvattensfisken i Regnskogen. Algodlingen har inget med saltvattnet att göra men jag tyckte att det var intressant att visa för att ge inspiriation till hugade personer att testa metodiken för salt. Man kan ju använda blomstra istället för urin:ler: . När jag var med och köra en planktonreaktor för saltvattensalger i samband med ett torskodlingsförsök i Lysekil använde vi samma näringslösning som sjukhuspatienter som inte kan äta får. Det fungerade bra.

MVH Lasse

[morphriz]

Kontinuerliga planktonreaktorer låter trevligt. Har kollat på "batch" system men det verkar blir lite jobbigt i stor skala. De som orkar verkar köra in väldigt mycket plankton i sina tankar dock.

Den här killen köra sina nanochloropsis kulturer på "bara" 18h ljus och hävdar att de blir bättre än med 24h

http://www.sjwilson.net/reef/ (Flashvarning!!)

Han har f.ö. den "värsta" batch culturerna jag sett

[GustavF]

Tackar för förklaringen Lasse.

[Aqua_Max]

Med tanke på vad en del folk spolar ned i toaletter samt stoppar i sig själva gällande mediciner, droger osv som sedan utsöndras med urinen tror jag att det finns en del risker både på lång och kort sikt att utnyttja urin från okända människor.