Gå till innehåll

Marine planted


PatriksS

Rekommenderade inlägg

  • Svar 632
  • Skapad
  • Senaste svar

Mest aktiva i detta ämne

Mest aktiva i detta ämne

Populära bilder

Det har varit en verkligen svart helg för mitt lilla nano och dess invånare.

Allting började med att jag i torsdags kväll såg rätt mycket sandkorn som virvlat upp på en liten frag av en zoanthid. Jag tog en avlång pipett och sprutade/skvätte vatten ett par gången på en brun zoanthus för att få bort sandkornen. Det fick jag också bort, men zoanthusen drog ihop sig med en gång, vilket också var ganska förväntat. Det som inte var förväntat är att en xeniafrag som satt alldeles i närheten skrynklade ihop sig som om jag hällt kokande vatten över den, och den ändrade färg till dovvit och ogenomskinnlig. Detta hände visserligen även tidigare, när jag satte den på stenen för första gången efter att ha fått den av GustavF, men då vecklade den ut sig igen nästa dag och såg väldigt välmående ut (det var säkert en initiall omplanteringsstress). Den här gången blev dock xenian riktigt riktigt skrynkling, ynklig och "inte sig själv".

Även en annan xeniafrag, som satt en bit bort men i samma flödesrikting från pipetten som den första fraggen, blev helt förträngd och dövitt, och dess armar blev riktigt riktigt spinkiga och liksom köttlösa, förutom de två mest avlägsna armarna, som såg plågade ut men fortfarande hade en del rosa i sig. Klantig som jag var när jag siktade med pipetten fick jag lite akvarievatten på överläppen när det plaskade till i karet, och rent reflexmässigt torkade jag mig med en blöd hand direkt från akvariet. Det brände till rejält och började svida rätt ordentligt. Jag kom på att jag läste och hörde att zoanthus kan vara farliga (palythoa-giftet eller något) och jag skyndade mig att tvätta av överläppen så fort jag kunde.

Men - den här ihopdragningen på xenian skrämde livet ur mig, då jag aldrig sett sådan reaktion, allt inom loppen av högst en minut. Jag försökte lugna ner mig och tänkte att det säkert var övergående. Dagen efter sprutdagen (alltså i fredags) såg jag dock ingen förbättring. Inte heller dagen därpå (i lördags). Det som tillkom nu var att jag - till min fasa - såg mina kära sniglar, mina "Smeagols" som min fru kallar dem (för de är gråa och småäckliga), börja bete sig konstigt. De började ramla av stenar och glasrutor och vara i någon sort dvala rent allmänt. I söndags var alla fem turbosniglar döda. Mina två små krabbor går i någon slags komatöst tillstånd. Jag har fortfarande lite dov pirrande känsla i överläppen och den känns ruskigt torr, trots att det har nu gått flera dagar sedan den där olycksaliga torsdagen.

Ja, vet inte riktigt varför jag skriver det här, ville nog bara skriva av mig för jag känner mig så jäkla skyldig till död av fem sniglar, har fortfarande en konstig överläpp, och fortsätter se xenian tyna bort för var dag som går. Har bytt ca 70 % vatten i söndags, utan någon synbar resultat. Frågan är dock om det verkligen är möjligt att en liten zoanthus har förgiftat hela karet? Läste visserligen någon skräckexempel om en kille vars hund har dött efter att ha käkat en zoanthus, men att zoanthus kunde släppa massa elakt skit i vatten trodde jag inte riktigt på, i alla fall inte i sådana mängder att det kan ha förgiftat levande med sådant resultat. Zoanthusen har fortfaranden stängda polyper och är illrosa i färgen på vissa ställen efter sprutbehandlingen.

R.I.P Smeagols.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Har du gjort alla tester på vattnet? vad visar det?

Är det någon kemisk krigsföring så lär inte någon hobbytest visa det. Är det frågan om mera nitrat/fosfat eller dyl. så har jag i princip inte matat någonting alls under den tiden, kanske bara knappt en knivsudd av lite marint käk, varför det är svårt att tro att någon näringsanrikning har ägt rum.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Nu är ju jag inte lika duktig teoretiker som dig, men jag skriver här ändå.

Aktivt kol är att rekomendera vid kemkrig mellan koraller. Jag märker på en gång på mina koraller när det blir för mycket krig i akvariet.

Om sniglarna dör så tror jag i och för sig att kemkriget i sig inte är ditt största problem.

Angående ditt gruskorn så tycker jag man ska stoppa fingrarna och rota och peta så lite som möjligt i akvariet. Låt allt bara klara sig självt. Ett sandkorn har knappast någon dött av.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jo, förvisso, men jag äger bara ett enda test och det är att mäta pH. Har alltid gått på hur akvariets invånare ser ut. i nuläget har jag inte råd med testkits, tyvärr, även om det kan vara nödvändigt men också roligt att mäta.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Nu är ju jag inte lika duktig teoretiker som dig, men jag skriver här ändå.

Aktivt kol är att rekomendera vid kemkrig mellan koraller. Jag märker på en gång på mina koraller när det blir för mycket krig i akvariet.

Om sniglarna dör så tror jag i och för sig att kemkriget i sig inte är ditt största problem.

Det är praktiska råd som eftersökes nu, att det kan förekomma kemisk krigsföring verkar vara välkänd, så det är väl ingen kontroversiellt fråga. Tacksam för alla tips!

Jakob, hur märker du förresten av det? Vad blir det för symtom på korallerna?

Håller med att det är väldigt märkligt att sniglarna påverkats i sådant grad, men de var aktiva och käkade alger de första dagarna jag fick dem.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Var pipetten ny eller garanterat ren?

Som Jakob skriver så dör knappast sniglarna av kemkrig.

Kan ha varit nåt på dina händer som Timmy säger.

Jag hade haft i lite aktivt kol o låtit det vara, kanske byta 10% varannan dag eller nåt.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jakob, hur märker du förresten av det? Vad blir det för symtom på korallerna?

Symtomen är att de inte slår ut ordentligt. Dvs polyperna sträcker inte på sig lika mycket, eller i vissa fall syns inga polyper alls. Knappar kan dra ihop sig. Notera dock att vissa koraller periodvis ömsar skinn eller byter vatten periodvis, detta är helt normalt och behöver inte vara symtom på krig.

Xenia är dock luriga. Av någon anledning så funkar dessa inte i vissa kar. Det har även varit uppe en tråd tidigare där det diskuterades att vissa sorters Xenia var säsongsväxare. Ett akvarium kan ha god tillväxt på Xenia för att sedan plötsligt vända helt och all Xenia tynar bort. Det brukar påstås att Xenia kräver mycket Jod, men detta finns den inga vetenskapliga belägg för.

Xenia är en lätt, men svår mjukis... :)

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Var pipetten ny eller garanterat ren?

Som Jakob skriver så dör knappast sniglarna av kemkrig.

Kan ha varit nåt på dina händer som Timmy säger.

Jag hade haft i lite aktivt kol o låtit det vara, kanske byta 10% varannan dag eller nåt.

Pipetten kan ha haft spår/intorkade avlagringar av MgCl2 eller natriumbikarbonat.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Magnesiumklorid och bikarbonat är ju inte särskilt giftiga kemikalier i akvariet. Det verkar ju som om det var något annat i pipetten. Jag brutar spruta bort sand och alger från Zoanthus

med ett plaströr + luftslang som jag blåser från munnen. Men jag har aldrig sett någon skada eller missfärgning efter detta och inte heller känt något annat än en smula salt i munnen.

Jag tor det var rester av något annat i pipetten. Har du haft något sårrengöringsmedel eller annan medicinisk produkt i den tidigare?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Fick reda på att frun under de aktuella dagarna samt en kortare tid innan fyllde på avdunstat vatten med muggar som diskats i diskmaskin. Kan det bli kvar lite diskmedel på disken även om diskmaskinen skall skölja av allting? Annars har jag en liten hink som jag endast använder till akvariet, utan kontakt med några rengöringsmedel.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag använder dock saker som har körts i diskmaskin och har såvitt jag vet inte fått några märkbara problem av det. Därmed inte sagt att det är riskfritt och jag kör även kol 24/7. Hoppas verkligen inte det vara knapparna som ställt till det får då känner jag mig skyldig. Jag tror dock inte de släpper gift vilt omkring sig utan det frigörs mest om de skadas på något sätt, men jag är långt ifrån säker.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Ja, men sedan är mitt kar på bara typ 20 liter om man räknar bort substrat, så även ett litet tillskott/resterna av diskmedel kan då tänkas vara potentiellt dödliga. Jag har ju inte heller något aktivt kol. Vad gäller knapparna - det kan ju alltid vara så att jag såg ett samband och direkt antog knapparna vara orsaken. Enkelt uttryckt: mänskligt nog letade jag - kanske omedvetet - efter en lätt syndabock. Det är i vart fall inget för dig att känna dig skyldig till, Gustav, herregud! :D Tänk på hur många tusen akvarister har burkarna fulla med knapparna och inte händer det dem något.

Nu är det bara vänta och se. Skall försöka byta vatten också.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

  • 2 veckor senare...

Jo, det går saaakta framåt. :) Som väntat fick jag cyanoblomning när nitratet gick ner pga DSB:n, men tydligen fanns det en del fosfat i karet. För att jämna ut detta tillsatte jag ytterst lite KNO3 och försökte fälla ut fosfatet med CaCl2. Blomningen synes ha avtagit något. Annars är det inte mycket att uppdatera med: inga nya inköp, förutom detta från GustavF:

- ett par små discosoma som håller på och flyttar på sig hela tiden,

- grön kalkalg (kommer inte ihåg namnet)

Den xenia som jag samtidigt skaffade från Gustav ville aldrig trivas och tynade bort. Jag fick även en rosa acropora-frag, som bleknade inom några dagar och ligger nu som kalkskellett på botten.

Jag själv har fått en liten och söt armé av pyttesmå vita djur ut ur ingenstans, djur som hoppar runt på bakrutan och stenar. Ganska roliga djur faktiskt.

Den stora förändringen för karet är dock.... skummare. Tvärtemot min övertygelse gick jag och köpte en skummare (TerraNova Beast 400P) från en tysk webshop. Jag beställde den i tisdags, och redan i fredags kunde jag hämta den. Rätt snabbt må jag säga.

Anledningen till skummaren är att jag dels var lite trött på det gulaktiga vattnet och fethinnan på ytan (trots nästan ingen matning), och dels läste jag Holmes-Farleys artikel ang. skummningen och dess bidrag till syresättning av vattnet. Så mot denna bakgrund, men även pga avsaknad av andra näringskonsumenter, fick det bli en teknisk lösning än så länge. Kan kanske nämna att skummaren har skummat ut 1,5 cm brunsvart gegga under loppet av 12 timmar (dvs. med "torrskumning"). Det som dock är lite irriterande är lite småbubblor i akvariet, trots egengjord bubbelfälla. Vi få se om de försvinner.

Skall ta pics på allting så fort jag hinner. Men det ser ut som vanligt i karet, dvs. brunt, kargt och ogästvänligt.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

CaCl2 fäller inte fosfat. Däremot kan kalkvatten göra det under långvarit bruk.

Stig - nu får du lugna dig.

Kalciumklorid löses upp i kalciumjoner och kloridjoner när det kommer i vattnet. Vid ett pH över 7,6 fäller kalciumjonerna ner fosfat och bildar kalciumfosfat. Det är samma kalciumjoner som fäller fosfat i ditt kalkvatten Stig.

Så Patrik - det spelar ingen roll i vilken form kalciumet tillsätts - som kalciumklorid eller kalkvatten - det fäller fosfat i pH över 7,6 sen får Stig påstå vad han vill

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor


×
×
  • Skapa Ny...