Här kommer några bilder på min nya mollybygge. Den fick namnet Dully, hybrid av Dule+Molly. (Hoppas ingen associera detta med Dolly <img>

Lovade detta i en annan tråd. Skall försöka göra klart scheman ikväll och lägga upp dessa också.

Har börjat med att modifiera huven:

1- Ta bort ALLT som fanns urspringligen i huven.

2- Sätta tillbaka fläktarna med vända så att luften blåser ner mot vattenytan.

3- Kapa vissa skruv stöd med en Dremel.

4- Förbereda reflektorerna genom att ta 2st 39W ATI T5 reflektorer (80cm) och kapa dem i två för att få sammanlagd 4 reflektorer.

5- Borra nya hål i reflektorerna 2 för skruvning i huv + 2 för sockel + 1 för lampstöd. Socklar är av typ 2G11 köpta för 1€/st.

5- Ta bort dem befintliga svarta strömbrytare i huven, och ersätta dem med gummimembran från Elfa.

6- Använda de kapade skruv stöden som skruv stöd till reflektorerna och epoxa in dem i huven. (Se bilder)

7- Göra iordning en elektronik box (se bild) som består av 2 OSRAM HFdon.

8- Göra en liten krets (schema kommer) som styrs av 2st slaktade Cles Ohlson timers (CoTech 2för99:-) (Se bild).

9- Koppla allting och provköra, resultatet ser ni på den "tända" bilden

Kablarna drogs väldigt smidigt genom den befinliga kabel "lådan". Jag ersatte dem befintliga silver locken med gummigenomföringar (se bild). Det går alltså 2 st. kablar in till huven en har 8 ledare en har 7 (12 används till lamporna + 3 används till flåktar + moonlight diod, ej monterad än).

Dem som för tillfället saknas är då moonlight LED:n, måste hitta en bra placering för den + termostaten. Ideen är att montera termostaten i elboxen och leda en skärmad kabel till givaren som placeras i sumpdelen.

Hoppas detta ger någon några ideer...

ser ut att bli härligt ljus i den burken!

Det får man hoppas. Ser verkligen framemot att sätta upp den... Tror den kommer upp till slutet av veckan, skall behöva köpa lite färsk LS bara, type 2-3kg o köra utterligare 5 från mitt stora kar.

vad är det för rör du kör med? ser väldigt röda ut...

Glömde att skriva, det rör sig om 4x36W lampor. 2st Interpet TriPlus (14000K) och 2st Actinic. Tyvär finns inte Osram 67 i 36W utförande...

Draedon, kan vara vitbalansen i min kamera, men vi får se hur det blir med vatten osv...

Ser grymt ut. Jag skickar min huv till dig så får du modda den åt mig

Mvh

Här kommer Controller schemat som jag lovade...

Nu har du överträffat mig med det tekniska! Nu återstår att göra samma med det biologiska! Är verkligen impad.

MVH Lasse

hehe Lasse! Tack för de vänliga orden! Det är inte lätt att impa på dig ju!

Tyvär ligger min biologiska kunande kraftigt efter min tekniska, så för det biologiska delen tror jag jag vänder mig till din model

Här kommer några ideer som du kan gärna kommentera:

- Kraftig nitrifikation.

- INGEN skummare.

- Vattenbyte 20l i veckan.

- Efter att ha läst någon studie kommer jag hålla mig ifrån DSB och köra 3-4cm med väldigt fin sand i botten typ 0.01 - 0.05. (Studien syftar på att skillnaden i nedbrytning i en DSB är obefintlig men dem har påvissat att det finns negativa effekter såsom kH/Ca upptag etc i en DSB) studien länkades till i någon tråd här i guiden och verkade vetenskaplig nog, skall se om jag hittar länken igen, om jag gör det postar jag det här för kommentarer.

- Nu återstår bara frågan, vart kommer denitrifikationen att ske? Skall man bygga om kamrarna i "sump"delen så att man kan köra deniballs http://www.aqua-medic.de/seawater/en/17/deniballs/ med lågt flöde i en av dem?? Eller Lasses favorit Zeovit eller räcker det med att det produceras alger som i sin tur konsumeras av några trevliga varelser??? (Lasses model) hade tänkt hålla LPS, SPS kanske någon enstaka mjukis + några firrar...

Äntligen har jag fått tummen ur och fyllt molly:n.

Gjorde en ytavrinning med kam framför inloppet (se bild) sedat tog

jag ca 8kg LS från stora karets sump + 30l vatten, resten av vattnet är nyblandat. Lyckades hitta en sten i sumpen som har en stor rörmask (se bild) vidare har jag i en sarcophyton frag, + flyttade mina 2 små ocellaris clowner från stora karey. På så sätt hoppas jag har bäddat för en baby Picasso tryckare i stora karet. Finns inga riktigt små fiskar kvar där.

Kommer att tillsätta bakteriekultur dagligen nu i tre veckor. (Kör lite blandat kompot, AS BioDegrader, ClearFlo, Nitrivec) -BioDegrader 1g/vecka, clearflo/nitrivec tänkte jag växla varannan dag.

Kör med en Eheim compact 1000l/h som jag använde tidigare att driva UVt med och det verkar vara OK flås. Funderar på att ev. köra sjöhästar där i tillsammans med clowner och någon goby typ okinawae + några chromis kanske... får se...då räcker nog circulationen, och blir över; kanske får man göra en bypass, om jag avstår från hästarna funderar jag på en nanostreamer... Vad tycker ni om detta?

Vattnet är fotfarande lite grumligt på bilderna, togs snart efter påfyllningen...

Grym moddning!!

vart har du köpt drosslar och lysrörs hållarna?

hittar ingen Cotech timer på clasolsson. Art nr? 36-18??

Några sjöhästar + clowner + goby + några chromis låter som en väldigt hög belastning. Och ingen skummare till allt detta heller? Även utan sjöhästar låter det mycket. Hade inte kört sjöhästar tillsammans med några andra fiskar.

Jag hade kört uteslutande goby eller clowner, allt för att hålla nere belastningen.

Grymt kar!

Några sjöhästar + clowner + goby + några chromis låter som en väldigt hög belastning. Och ingen skummare till allt detta heller? Även utan sjöhästar låter det mycket. Hade inte kört sjöhästar tillsammans med några andra fiskar.

Det med sjöhästar och lite tuffare fiskar som clowner kan jag hålla med om men att det övriga skulle bli överbelastning kan jag inte hålla med om. Det finns 7 fiskar och en räka i mitt gamla Molly och det har fungerat bra. I biomassa skulle jag tro det motsvarar en vuxen kirurg. kanske en och en halv. Detta skulle innebära att i ett 400 liters skulle man med skummare och allt kunna belasta med 4 - 6 vuxna kirurger och inte mer. Jag har tyckt mig se lite mer fisk i de kar som är på gång inom forumet. Detta med skummarlöst - det fungerar i dessa mindre kar eftersom man kan ersätta (om det nu skulle behövas) dess funktion med större vattenbyte. Under dessa 1,5 åren jag kört skummarlöst i små korallkar har jag inte märkt några negativa effekter av detta. Tvärtom tycker jag att jag lyckats bra med de typer av koraller jag har och till den fördelen att jag inte behöver trixa med några tillsatser så länge jag inte kör för mycket stenkoraller.

MVH Lasse

Det med sjöhästar och lite tuffare fiskar som clowner kan jag hålla med om men att det övriga skulle bli överbelastning kan jag inte hålla med om. Det finns 7 fiskar och en räka i mitt gamla Molly och det har fungerat bra. I biomassa skulle jag tro det motsvarar en vuxen kirurg. kanske en och en halv. Detta skulle innebära att i ett 400 liters skulle man med skummare och allt kunna belasta med 4 - 6 vuxna kirurger och inte mer. Jag har tyckt mig se lite mer fisk i de kar som är på gång inom forumet. Detta med skummarlöst - det fungerar i dessa mindre kar eftersom man kan ersätta (om det nu skulle behövas) dess funktion med större vattenbyte. Under dessa 1,5 åren jag kört skummarlöst i små korallkar har jag inte märkt några negativa effekter av detta. Tvärtom tycker jag att jag lyckats bra med de typer av koraller jag har och till den fördelen att jag inte behöver trixa med några tillsatser så länge jag inte kör för mycket stenkoraller.

MVH Lasse

Beror väl lite på vad det är för "7 fiskar" visst får man mindre biomassa med små fiskar jämfört med stora typ kirurger. Men pratar man clowner o chromis o liknande fiskar typ Anthias osv så vet jag inte om jag köper att de motsvarar 1 kirurg. dessa aktiva fiskar äter o skiter ju bra mycket mer än tex gobies o den typen av mindre fiskar.

Har iaf väldigt svårt att tro att 7 chromis (typ) skulle motsvara en kirurg..

@wrang

Tack för de fina orden CoTech timern är ClasOhlson artnr: 36-1844 2f99:- Drosslarna (HF-don) köpte jag på Elfa: ArtNr: 33-550-70 socklar och hållarna köpte jag på: www.svetila.com, frakten var €3 och det gick att få hem saker på 3dgr!! (socklar kostar €1 och hållarna likaså) min beställning är dock €18 så man får hitta några fler saker, han hade Osram 67:or där oxå har jag för mig...

@addo et.al.

Ja, det är svårt att säga ang. belastningen, får nog ta det lite sakta och se vad som händer... Men jag måste nog ta sjöhäst beslutet relativt omg. för det kommer att påverka inredningen.... macros etcetc... enl. seahorses.de verkar det som om det GÅR att ha fisk med hästarna, men dem måste vara fridfulla (odlade clowner är MINST sagt fridfulla, rent ut sagt tråkiga nästan...)... Skall nog läsa på lite...

Sju Chromis skiter mycket mer än en kirurg. En stor del av det kirurgerna äter är "återanvändning" av gammal mat via alger så det blir ju ingen ökad belastning av systemet den vägen. Dessutom har växtätare i allmänhet en mer fullständig matsmältning.

Nu pratade jag inte om Anthias utan om de fiskar som finns i mitt gamla akvarie, 3 chromis, 3 eldgobys och en pygmékejsare. Om man tittar på hur mycket mat dessa får och jämför med de fodergiver som brukar vara aktuella hos de flesta här på guiden.

Jag ber Dusan om ursäkt om jag går in och själ hans tråd ett ögonblick men ett ofta använt uttryck här på guiden är att "fisken skitar ner", vissa mer än andra. Vad man skall ha klart för sig är att det finns ingen fisk som "skitar ner". Om vi skall använda ordet "skita ner" så är det vi som är ansvariga genom att övermata. Jag skall göra ett försök att reda ut begreppen lite - få se om jag lyckas.

Fisken behöver äta av flera olika orsaker beroende på deras levnadsbetingelser. Tillväxt, få energi att röra sig, lagra inför vintern (tempererade miljöer) eller migration, bygga upp könsprodukter för fortplantning samt undrhålla immunförsvaret är väl de främsta orsakerna.

Tillväxt: De viktigaste ämnena här är kväve och fosfor.

Energi för diverse ändamål: Här skiljer sig de flesta fisk från oss genom att den primära energiformen är fett och inte kolhydrater.

Upplagring av resurser för migration och övervintring: Framförallt fett men en del fisk använder aktivt proteiner som energireserv också (laxfiskar speciellt, det lösa sladriga köttet på en vraklax (utlekt lax) är resultatet av en enzymnedbrytning av proteiner som sedan omvandlats till fett och energi)

Fortplantning och immunförsvar: Här behövs de flesta ämnen men framförallt är fettnivån avgörande om fisken börjar producera könsprodukter. Ett vanligt problem i fiskodlingar är att man på grund av önskemålet om snabb tillväxt matar med fettrikt foder så får man könsmognad mycket tidigare än i naturen vilket ställer till stora problem.

Ja vad berör detta oss då? Jo de två ämnen som vi i första hand brukar vilja ha kontroll över så att de inte blir så höga att de förekommer som överskott i vattnet är kväve och fosfor. Dessa är speciellt viktiga vad gäller tillväxten av muskelmassa och celler. Ser på hur snabbt våra fiskar växer till i fångenskap jämfört med naturen så kan vi redan här förstå att vi matar i överkant.

När det gäller energin att simma, producera nya celler, bilda könsprodukter och dylikt så kommer den från fettet. Det är alltså fettet i maten som ger fisken den energi den behöver. Det fett som inte omedelbart bränns upp lagras. Hos de flesta fiskar sker det i levern och maghålan. Vissa som makrill, tonfisk och de flesta andra snabbsimmarna lagrar även fettet kring musklerna för "snabb åtkomst". När våra fiskar får den här lilla rundheten kring magen (som man sällan ser hos vilda fiskar) är det ett tecken på att det finns ett överskott av fett eftersom de flesta arter vi har i korallrevsakvariet inte är beroende på upplagring för övervintring eller migration. När jag tittar på fisken hos de flesta så kan oftast dra slutsatsen att dessa fiskar - hur livliga de än är - inte lider av energibrist. Man kan alltså mata med ett foder med mycket lågt fosfor och kväveinnehåll och ändå ge fisken den energi den behöver för att simma. Jmf vår användning av pasta innan ansträgningar.

Okej, det var resursen det - nu till det som för fisken är avfall, observera för fisken.

När det gäller fosfor och kväve så kommer det som inte binds i ny biomassa komma ut från fisken igen. För kvävet är det absolut viktigaste utsöndringsvägen aktivt genom gälarna som ammonium. Det finns få uppgifter om mängden men min uppskattning gjord på de forskningsresultat jag sett och egen erfarenhet är att det rör sig om minst 80% av kvävet den vägen. Kanske ännu mer vad gäller saltvattensfisken eftersom den begränsar sin urinmängd mycket kraftigt. Denna utsöndring börjar i det ögonblick som fisken börjar smälta maten och slutar när matsmältningen är över. De allra flesta fiskar är byggda som ett rör vilket innebär att den äter och skiter samtidigt. Den allra mesta utsöndringen av överskottsammonium är precis efter matningen och en viss tid därefter. Fisk som går och plockar hela tiden på LS och liknande utsöndrar hela tiden den äter. För att få bäst effekt med ammoniakutdrivning bör man alltså lufta kraftigt (skumma kraftigt) precis efter matningen och någon timme efter. Fosforn kommer ut främstt via avföringen som organiskt bundet fosfor men även en del i löst form via den mycket kraftigt koncentrerade urinen. Hos oss brukar förhållandet vara att ca 65-70 % av fosforn går ut via urin som någon typ av fosfat och resten som organiskt bundet fosfor i avföringen. Troligtvis ligger det i den häraden vad gäller fisk också fast på grund av osmosförhållandena så dricker faktiskt en saltvattensfisk mycket och kissar väldigt koncentrerat - sötvattensfisk tvärtom.

Det som kommer via avföringen från fisken är det som tarmarna inte har kunnat smälta och ta vara på. Oftast är avföringen väldigt rik på organiskt kol och slaggprodukter.

Dessutom har växtätare i allmänhet en mer fullständig matsmältning.

Tyvärr Stig - här har du ganska rejält fel. De har ofta längre tarmar, det är riktigt men alla fiskar vad jag känner till saknar de enzym som behövs för att bryta ner cellväggarna, framförallt de som består av cellulosa. Det finns ingen fisk som har fyra magar som kon exempelvis. De växtätande fiskarna kan tillgodogöra sig ytterst lite av växtmaterialet - det är därför de behöver äta konstant för att få mängden istället för kvalitén. Det mesta av det gröna kommer ut, förtuggat men inte smält, ur tarmen och processas vidare av bakterier och andra djur (exempelvis så kan kräftor få en alldeles utmärkt tillväxt om de får gå ihop med gräskarp i och med att kräftorna klarar inte ensamt att bryta ner så mycket av växtmaterialet men om det är förtuggat av en gräskarp så går det betydligt bättre). Eftersom de inte kan tillgodogöra sig så mycket kommer iofs inte så mycket ammonium ut från deras verksamhet men det kommer sedan när bakterier tar hand om avföringen.

Nåväl - nu har vi matat - och vi har belastat akvariet - vad gör vi med resterna? Det är här jag kommer på kant med de flesta övriga. Det vanliga numera är, precis som som med vårt eget avfall, att vi låter tekniken ta hand om det, del för del med risk för en kraftig obalans som kan leda till följder lite längre fram. Min metod är istället att försöka uttnyttja den mångfald som vi kan ha tack vare den levande stenen som vi importerar. Jag vill försöka ha så många "sub" slingor av näringsväv som möjligt för att låsa fast överskottet i biomassa och inte få ut det i vattnet. Eftersom jag tillför alla ämnen som behövs för ett perfekt ekosystem via maten tycker jag det är vansinnigt att ta bort dem med konstlade metoder - då kommer det att bli obalans. Varje organism, från mikrob till fisk, som växer till och ökar sin biomassa kommer att hjälpa till i arbetet att hålla lösta ämnen i vattnet i schack. Börjar jag begränsa och plocka ut vissa ämnen så vet jag inte när jag får obalansen och vilka följder den får.

Maten och matningsättet är hela nyckelfrågan om man vill driva ett system som det jag använder för nanokar (och som jag nog anser är det stabilaste metodiken i små kar). en annan käpphäst jag har är dagens typer av torrfoder med hög proteinhalt. De är oftast framtagna med ett krav på snabb tillväxt och innehåller alldeles för mycket kväve - det kommer att gå ut i vattnet igen. Sedan jag startade med mina kar har jag bara använt djupfryst vuxen artemia, cyklops och då och då berikning med omega tre fetter och vitlök. Fetterna har jag låtit gå in i filtersystemet och där förhoppningsvis berikat mina bakterier som sedan går tillbaka till korallerna.

Slutligen, det är inte fiskarna som skitar ner - det är vi genom att ge för mycket och felaktigt foder. Vad jag också vill ha sagt är att de allra flesta här på forumet troligtvis kan dra ner fodergivan med minst hälften och på köpet få bättre kvalité på både sina fiskar och vatten.

Än en gång ursäkta Dusan att jag breder ut mig, troligtvis är det inte slut med detta inlägg:ler: men får jag för mycket påhopp nu så får jag la lägga svaren i en egen tråd.

MVH Lasse

PS Jag skrev faktiskt motsvarar väl kanske 1 till 1,5 vuxen kirurg.

Hinner inte läsa hela ditt inlägg nu Lasse, men det lilla jag ser är att du håller fast vid ditt förra inlägg. Om inte så bortse från detta inlägg.

Poängen är att 7 fiskar av typ chromis o clowner är en högre belastning om jag nu inte får använda ordvalet 'skitar ner' än EN kirurg.

Dule skrev om clowner o chromis, om du sen liknar dem vid gobies får stå för dej Lasse.

Huvudskillnaden när det gäller mellan matsmältning hos olika fisksläkten har vi sett som hållit på med växtakvarier med sötvatten eller uppfödning av yngel i större skala. Arterna med längre tarm skitar inte alls ned på samma sätt. Att de sedan inte bryter ned cellulosa är helt klart men de kanske "preparerar" avfallet så att det bryts ned bättre i botten eller i filter. Var fördelarna ligger kan jag inte svara på men fråga någon som hållt på med odling av sötvattensfisk utöver ciklider så får du samma svar.

Detta finns med i akvarieböcker från 1940 och framåt så jag tycker det är konstigt att du inte sett det.

Huvudskillnaden när det gäller mellan matsmältning hos olika fisksläkten har vi sett som hållit på med växtakvarier med sötvatten eller uppfödning av yngel i större skala. Arterna med längre tarm skitar inte alls ned på samma sätt. Att de sedan inte bryter ned cellulosa är helt klart men de kanske "preparerar" avfallet så att det bryts ned bättre i botten eller i filter. Var fördelarna ligger kan jag inte svara på men fråga någon som hållt på med odling av sötvattensfisk utöver ciklider så får du samma svar.

Detta finns med i akvarieböcker från 1940 och framåt så jag tycker det är konstigt att du inte sett det.

Du glömmer att även jag har odlat hebrivora ciklider. Plus att jag har odlat den kanske mest specialiserade av de gräsätande fiskarna - gräskarp - i stor skala. Om du ger fiskar med lång tarm vanligt foder avsett för karnivora fiskar kan jag tänka mig att du får den effekten eftersom maten ligger längre i tarmen men definitivt inte om du ger det foder de skall ha, alltså grön foder och att du matar dem för samma tillväxttakt som du har med en allätare. Att dra utpräglade växtätare hårt med vanlig foder har många fått lära sig inte är bra. Fodret ligger för länge i tarmen och det händer saker. Jag vet ju att du inte är helt obekant med sjukdomen bukvattensot. Om du matar med rent grönfoder till en utpräglad växtätare och skall ha samma tillväxt som om du matade med "vanligt" foder så får du slänga i oerhört mycket mer och då kommer restprodukterna också bli mycket mera.

Du skrev

Dessutom har växtätare i allmänhet en mer fullständig matsmältning.

och detta är fel oavsett vad det stod i akvarieböckerna på 40-talet

MVH Lasse

Lasse, ingen fara för min del! Jag tycker dina utläggningar är definitivt givande, och att den här typen av diskussion främjar hobby:n och mina begränsade kunskaper. Man slutar aldrig förvånas över hur mycket man egentligen INTE kan. Kul att det finns såna som dig och Stig som vill dela med sig sina breda kunskaper/erfarenheter! Även om dessa skiljer sig ibland

För att summera:

Lasse tycker att det inte är någon större problem med 7-8 fiskar (naturligtvis beroende på art/storlek etc) så länge man matar i hyffsat små mängder och inte överbelastar den vägen. Addo, Stig tycker att det onekligen blir problem...

Att det inte finns skummare tror jag själv inte spelar någon jätteroll då vattenbyten på 20l/veckan gör sitt det är trotsallt en 1/4del i en 80l kar. Nu är frågan bara hur mycket nitrat man får in i systemet genom övermatning dvs nitrifikation och om syresättningen genom ytrörelse räcker; då man saknar skummare och syresättning den vägen... Denitrifikationen har man ju stenen och sanden till, men om det visar sig inte räcka till, då kanske man kan ta hjälpa av andra medel, typ svavel kulor i en 75mm PVC rör och långsamt flöde, alt. deniballs som jag var inne på tidigare (har någon erfarenhet av dessa?? Det finns hyffsat mycket utrymme för filtermaterial i molly facken så något får man väl hitta på och jobba långsamt och systematiskt. Självklart tänkte jag INTE lägga i allt detta samtidigt, så man får känna efter vart gränsen går och om det är möjligt att tänja den med introduktion av bättre/annorlunda filtreringsmaterial.

En helt annan femma, är det någon skillnad mellan svart o blå filtersvamp när det gäller sönderfall o.dyl.??

En helt annan femma, är det någon skillnad mellan svart o blå filtersvamp när det gäller sönderfall o.dyl.??

Tror inte det men jag brukar använda den som har lite större porer eftersom den ofta ger en bättreström igenom. I Mollyt använde jag dock den medskickade svampen.

Kul att det finns såna som dig och Stig som vill dela med sig sina breda kunskaper/erfarenheter! Även om dessa skiljer sig ibland

Orättvist är vad det är - vi hade ta mig tusan inget Internet att fråga när vi startade på 70 talet - vi fick göra alla misstagen själva. Om du lägger ihop mina och Stigs misstag så når de nog runt jorden.

MVH Lasse