Gå till innehåll

Algexplosion


Julgran

Rekommenderade inlägg

greger - "minska belysningen en timme". Menar du att jag ska gå från 4 till 3 tim?

patrikss - ska läsa på om vodkametoden först. Jag har inte kastat mig in i den långa tråden än då jag inte känt mig tillräckligt kunnig. Jag har bara haft saltkar i ett år och tre månader så jag känner mig fortfarande som trainee inom saltisvärlden.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

  • Svar 211
  • Skapad
  • Senaste svar

Mest aktiva i detta ämne

Mest aktiva i detta ämne

Populära bilder

...Om jag nu beslutar mig för att skrubba stenen, vilken typ av borste rekommenderas? Jag vill ju inte ha sönder stenen. Försvinner inte en hel del annat från stenen som hade växt upp till nya spännande organismer om jag skrubbar? (just nu är väl allt kvävt ändå på stenarna som är värst drabbade, så det kanske inte spelar någon roll)

Diskborste eller rotborste borde funka prima. Om algerna sitter som berget kan kanske en stålborste vara lösningen, men var försiktig så att du inte gör för mycket åverkan på stenen. Jag tror inte du behöver vara rädd att få bort för mycket liv från stenen. Stenen kanske blir ren på ytan, men om du får bort algerna så måste det väl ändå kännas som en seger. Det kommer ju fortfarande finnas liv inne i stenen.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Hej Anders, vill verkligen rekommendera en Sjöborre till dig, men ibland är de svåra att få tag på (Mespilia globulus). Som Greger skriver är ett annat säkert kort sjöhare, men jag har bara personlig erfarenhet av borren som en förträfflig algätare. Hursomhelst slår de båda sniglar med hästlängder.

Lycka till!

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag håller inte med om att gammal sten och gammalt vatten automatiskt är mer bekymmerfritt än ny sten och kraftiga vattenbyten.

"Ny LS" har färdats runt hela jorden och har varit utan vatten en längre tid. Hur länge hade stenen varit hos handlaren innan du köpte den?

Även om du använder osmos kommer ca 10% att vara orenat vatten. Har du höga värden i kranvattnet med nitrat och fosfat kommer detta att göda vattnet även om du använder osmosvatten vid kraftiga vattenbyten. Ännu värre är det om du har silikat i kranvattnet och inte filtrerar bort detta med ett silikatfilter efter osmosen.

Jag tycker inte att det var någon bra idé att rota bort sanden utan jag hade låtit sanden komma igång. Du kan nu få nya problem när du lägger tillbaka sanden. Var det dsb? Ny sand?

Jag tror heller inte att din kirurg dog av för dålig cirkulation även om nya större fiskar har svårare att anpassa sig från de högre syrehalterna i havet och jag tror inte dålig cirkulation är grunden till det här algproblemet (även om mer cirkulation är bättre i kampen mot de flesta alger).

Jag skulle försöka:

-upphöra med Salifert Coral Grower ett tag då detta kan innehålla spårämnen som kan bidra till ökad algtillväxt

-inte köra det aktiva kolet för länge (jag har en tendens att glömma detta). Och öka mängden kol eftersom du har mätbara värden av ammoniak. Kanske beror på att saker och ting fortfarande ruttnar i din "nya fina LS"? Värden på runt 0,28mg (du hade 0,25) påverkar en tillväxt hos zooxantheller och det skulle inte förvåna mig om det även göder algerna trots en kraftig tillväxt.

-inte göra vattenbyten på ett tag.

-skaffa mycket snabbväxande makroalger som Chaeto (helst inte Caulerpa).

-pröva med en ny sjöhare och sjöborrar (tuxedo) för att få ner höjden på algerna. Nu klarar inte sniglarna av att beta det "höga gräset" och gör praktiskt taget ingen nytta.

-kontroveriell överkurs utifrån egna iaktagelser: pröva att stäng av skummaren ett tag. Jag vet att det låter konstigt men jag har vid flertal tillfällen kunnat konstatera att jag får betydligt mindre alger på rutorna när jag stängt av skummaren (kör nu helt utan skummare med omätbara näringsvärden). Jag vill inte spekulera varför detta är fallet för mig här eller om det skulle fungera för dig men du kan knappast förlora något på att testa detta även om det låter knäppt. Kolla vattenvärdena under tiden. Uppfattade jag dig rätt att du inte hade problem innan du skaffade skummare och gjorde vattenbyten?

-om inget annat funkar så pröva Algen Ex el dyl. Om algerna fått övertaget kan det vara svårt att återställa balansen utan att fuska. Säkerställ först vilken art det är frågan om och se till att inte ha musslor och sjöborrar i karet när du använder medlet (påverkar inte makroalger eller koraller). Tycker folk ibland verkar vara beredda att lägga ner hobbyn innan de testar en kemisk "fusklösning" vilket jag anser är fel.

Där fick du en annan vinkel på problemet som säkert ingen här ifrågasätter ;) .

Mvh

Peter

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

-kontroveriell överkurs utifrån egna iaktagelser: pröva att stäng av skummaren ett tag. Jag vet att det låter konstigt men jag har vid flertal tillfällen kunnat konstatera att jag får betydligt mindre alger på rutorna när jag stängt av skummaren (kör nu helt utan skummare med omätbara näringsvärden). Jag vill inte spekulera varför detta är fallet för mig här eller om det skulle fungera för dig men du kan knappast förlora något på att testa detta även om det låter knäppt. Kolla vattenvärdena under tiden. Uppfattade jag dig rätt att du inte hade problem innan du skaffade skummare och gjorde vattenbyten?

Mvh

Peter

Inte för mig Peter :ler: . Det finns en förklaring till detta. Om det är så att den alg som det är besvär med är en kvävefixerande cyanobakterie så gör den lägre N/P kvoten man får av skumning att just den algen gynnas. Det var därför jag frågade om mikroskop i början. Bifogar en bild på en Cyano. Det finns många så detta är bara ett exempel men den lilla avvikande cellen man ser är viktig. Finns den så är algen kvävefixerande. En del av blågröngarna har inte denna cell men uppträder som de vore kvävefixerare. Tänker på "Mattorna". Troligvis använder de en annan typ av mekanism.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Inte för mig Peter :ler: . Det finns en förklaring till detta. Om det är så att den alg som det är besvär med är en kvävefixerande cyanobakterie så gör den lägre N/P kvoten man får av skumning att just den algen gynnas. Det var därför jag frågade om mikroskop i början. Bifogar en bild på en Cyano. Det finns många så detta är bara ett exempel men den lilla avvikande cellen man ser är viktig. Finns den så är algen kvävefixerande. En del av blågröngarna har inte denna cell men uppträder som de vore kvävefixerare. Tänker på "Mattorna". Troligvis använder de en annan typ av mekanism.

MVH Lasse

Tänkte fråga dig om detta senare Lasse :) .

Jag var faktiskt inne på samma linje men jag misstänkte att kvävefixeringen skedde på ett mer effektivt sätt genom cyanobakterierna då skummaren syresatte bakterierna (effektivare kväveupptagning) och inte pga högre eller lägre näringsvärden när skummaren är avstängd. Men detta köper du inte antar jag :) ? Jag har heller inga förhöjda uppmätta värden sedan jag slutade med skummaren (noll både före och efter på allt).

Detta innebär väl också i slutändan att cyanobakterierna omvandlar kvävet till ammoniak och slutligen nitrat (en nitratkälla folk kanske inte ofta tänker på, dvs att nitrat kan tas upp från luften av dessa bakterier)?

Då kan vi kanske dra slutsatsen att det skulle kunna fungera att stänga av skummaren om det rör sig om cyano i det här fallet. Någon som kan bekräfta om detta är en cyano eller går det inte att avgöra utan mikroskop?

Mvh

Peter

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Eller pytsa i lite KNO3 för snabbare resultat.

Är du nu här igen sötvattensnisse? ;) Att höja nitrat och fosfor kanske inte är bästa möjliga i ett korallkar med tanke på andra problemalger som kan förväntas uppstå. Jag misstänker också att det i mitt fall har att göra med en lägre kväveutväxling då skummaren är avstängd än att det beror på en förändring i näringsnivån. Väntar tills Lasse eller någon annan kemikunnig kommenterar denna hypotes dock. I så fall skulle stängningen av skummaren innebära mindre cyanobakterier och fortsatt låga näringsnivåer. Under förutsättning att hans kar renar vattnet lika effektivt som mitt.

Mvh

Peter

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Tänkte fråga dig om detta senare Lasse :) .

Jag var faktiskt inne på samma linje men jag misstänkte att kvävefixeringen skedde på ett mer effektivt sätt genom cyanobakterierna då skummaren syresatte bakterierna (effektivare kväveupptagning) och inte pga högre eller lägre näringsvärden när skummaren är avstängd. Men detta köper du inte antar jag :) ? Jag har heller inga förhöjda uppmätta värden sedan jag slutade med skummaren (noll både före och efter på allt).

Detta innebär väl också i slutändan att cyanobakterierna omvandlar kvävet till ammoniak och slutligen nitrat (en nitratkälla folk kanske inte ofta tänker på, dvs att nitrat kan tas upp från luften av dessa bakterier)?

Då kan vi kanske dra slutsatsen att det skulle kunna fungera att stänga av skummaren om det rör sig om cyano i det här fallet. Någon som kan bekräfta om detta är en cyano?

Mvh

Peter

Kvävefixeringen kan endast ske under syrefria förhållanden. Den lilla "knubbiga" cell man ser på fotot (jag glömde skicka med det i förra inlägget - men kommer här) fixar detta. Problemet som disskuterats i andra forum är att de alger som finns i de cyanomattor som är vanliga i både sött och salt inte har dessa celler men enligt all erfarenhet uppför sig som de vore kvävefixerare. Lösningen på detta problem är troligtvis att när de bildar "mattor" (de behöver inte göra detta) så skapar de syrefria förhållande där de kan utnyttja en kvävefixerande bakterie för att fixera kvävet. Naturen är fantastisk.

Det är helt riktigt att det fixerade kvävet av cyano kommer att bli tillgängligt för andra organismer efter det att cyanon dött och andra bakterier brytit ner dem. På 1800 talet innfördes en ny typ av jordbruk i Sverige - växeljordbruk som bygger på de idéerna. Klöver eller ärtväxter år 1 (har förmåga att fixera luft kväve). Träda år 2 (bakterier omvandlar växtresterna med det nya kvävet till tillgängligt organiskt kväve som ammonium och nitrat) Nyttoväxter såsom säd och annat år tre.

Jag är för feg för att råda någon att stänga av skummaren i detta fall:ler: men jag kan i alla fall hitta en teoretisk förklaring till vad du sett hos dig Peter. Med andra ord - jag vet inte det.

PatriksS råd behöver nog någon hårdhudad testa först - det rör sig i så fall om otroligt små mängder.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Hehe, japp! :) Såg du förresten Peter att de har stängt av kvävereningen på något reningsverk (här i Stockholm tror jag) och släpper ut det kväverika vattnet i något sund för att motverka cyanoblomningar. Visst kan man kanske pinka lite i karet för att snabbt få upp kvävehalten, men tycker att KNO3 borde vara trevligare och inte lika farligt som ammonia.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Tack Lasse, men det besvarade inte riktigt min hypotes (tror jag :) ).

Tror du/ni att cyanobakterierna får bättre tillgång på kväve genom skumningen och att det kan vara en anledning till att de försvinner för mig när jag stänger skummaren? Kväve tas ju upp genom ytan och om denna yta ökas radikalt i t.ex. en skummare borde inte då kvävetillförseln och därmed förutsättningarna för cyanobakterier förbättras och motsatsen råda om ytan minskas när man stänger skummaren? Eller menar du att de försvinner tack vare att nitrat och fosfat stiger då jag stänger skummaren trots att dessa är omätbara (kanske konsumeras av något annat som inte syns)? Eller kanske en kombination av båda scenarierna?

Mvh

Peter

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Det var en intressant länk Patrik. Jag menade inte heller att det i teorin inte skulle vara möjligt att komma till rätta med cyano med hjälp av KN03 men som sagt doseringen är nog vansklig. Hur doserade du själv för att komma till rätta med ditt problem? Antibiotika ingår också i vissa medel för att bekämpa cyano men detta är väl förbjudet i Sverige och stora delar av Europa.

Om den här algexplosionen beror på cyano så hjälper inte Algen EX.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Edit - du han före med svar till PatrikkS. Mitt svar är till ditt förra inlägg

Nej men på grund av att du luftar ut mycket kväve som ammoniak och tar bort en del proteiner så ändrar du den naturliga kväve/fosforkvoten i ditt system. Alla alger och fotosynteserare är beroende på en viss kvot. Är den exempelvis 5/1 uttryckt i mg (Jag vet att det är ovetenskapligt att uttrycka det så här men bara för att visa mekanismerna) så betyder det att algen behöver 5 mg kväve för varje mg fosfor den tar upp. Finns det bara 2,5 mg N tillgängligt så innebär det att bara 0,5 mg av fosforn kommer att tas upp - resten blir kvar i vattnet. Detta är det första (nu har jag använt mg som exempel men i verkligheten så handlar det om mikrokogram och ändå mindre.

Det andra är att nu finns det outnyttjad fosfor kvar i systemet. det finns också, precis som syrgas, fri kvägas i vattnet. hur mycket är beroende på hur mycket som finns i luften och hur fort den förs ner (här förstår jag hur du tänker Peter). Nu finns det organismer, cyano som under normala förhållanden inte kan konkurrera med andra alger (på grund av olika skäl) men de har den förmågan att kunna ta kvävgas från det mängd som finns löst i vattnet. Vad jag och PatrikkS är ute efter är att se till att N/P kvoten alltid är sådan att det är fosforn som försvinner först. Det är här du kan ha mekanismen med att du får mindre problem med vissa alger om du stänger skummaren. Enligt vad jag tror i alla fall.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Det var en intressant länk Patrik. Jag menade inte heller att det i teorin inte skulle vara möjligt att komma till rätta med cyano med hjälp av KN03 men som sagt doseringen är nog vansklig. Hur doserade du själv för att komma till rätta med ditt problem? Antibiotika ingår också i vissa medel för att bekämpa cyano men detta är väl förbjudet i Sverige och stora delar av Europa.

Om den här algexplosionen beror på cyano så hjälper inte Algen EX.

Jag doserade på känn. Ungefär ett halvt riskorn två gånger i veckan eller så (för mina 25+ liter). Och du ser - om Algen ex inte kan hjälpa mot cyano då ligger det väl i mångas intresse att komma till rätta med problemet. Det har funkat med KNO3 för mig mot den röda sorten, men så hade jag också konkurrens till cyano i form av makroalger. KNO3-metoden kanske inte hjälper dem som har ett helrent kar. Jag vet inte.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Efter att ha skummat igenom tråden lite så tycker jag det låter som du ligger rätt på det mesta. Jag med lite tålamod så kommer du säkerligen att knäcka algerna.

Mina tips är att du finjusterar utrustningen lite...

- se till att skummaren är rätt inställd.

- byt AquaPhos med jämna mellanrum. Den blir mättad efterhand.

- se till att du har bra cirkulation i karet.

- fungerar osmosen som den ska? Är membran och silikatfilter OK? Kanske dags att byta?

- om osmosen fungerar som den ska så byt vatten så ofta du orkar. Inga stora byten men gärna 2 gånger i veckan.

Jag hade absolut inte funderat på att minska ner belysningstiden. Jag hade snarare ökat den till en normal nivå, dvs 8-12 timmar om dagen. Jag tror inget system mår bra och blir stabilt av att mörklägga det... möjligen kan man skjuta problemet på framtiden. Men enligt mig så är det bättre att sätta alla parametrar så rätt som möjligt från början.... här skiljer dock min åsikt sig från många andra så ta det inte som en absolut sanning.

Har du lite tålamod så ska du se att läget kommer att förbättra sig efterhand. Lägg sedan till lite algätande djur. Lo Vulpinus är en utmärkt algätare som jag gärna rekommenderar.

Och tillsätt inga extra spårämnen och framför allt inga färdiga "innehåller allt korallerna behöver"-blandningar.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Lasse, för dig som också är intesserad av algmetoden kommer här lite intressant info:

Abstract The relative effects of NH 4 + (N) and PO 4 3- (P) on growth rate, photosynthetic capacity (Pmax), and levels of chemical constituents of the red macroalga Gracilaria tikvahiae McLachlan were assayed during winter and summer, 1983 in inshore waters of the Florida Keys by using in-situ cage cultures. During winter, both N and P enrichment enhanced growth over that of ambient seawater; however, P rather than N accounted for more (60%) of the increased winter growth. During summer, P, but not N, enhanced growth over ambient seawater and accounted for 80% of increased growth. Similarly, Pmax was enhanced by both P and N during winter (but mostly by P) and only by P during summer. Elevated C:P, C:N and N:P ratios of G. tikvahiae tissue during winter, but only C:P and N:P ratios during summer, support the pattern of winter N and P limitation and summer P-limitation. This seasonal pattern of N vs P limited growth of G. tikvahiae appears to be a response to seasonally variable dissolved inorganic N (twofold greater concentrations of NH 4 + and NO 3 - during summer compared to winter) and constantly low to undetectable concentrations of PO 4 3- . Mean C:P and N:P ratios of G. tikvahiae tissue during the study were 1 818 and 124, respectively, values among the highest reported for macroalgae.

Källa: http://www.springerlink.com/content/r65j217l6t112q04/

Vilken potential till reduktion av inorganiken via makroalger, va?! ;)

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Är du nu här igen sötvattensnisse? ;)

Förresten, Peter, du har stimulerat mig att verkligen kolla upp huruvida saltvattensalger skiljer sig så mycket från sina sötvattenskusiner (växter). Man kan väl säga att du är en inspirationskälla för mig, Peter! icon10.gif

Jag snubblade över den här rapporten (här återges endast utdrag, min understrykning):

Abstract

A cross-ecosystem comparison of data obtained from 92 coastal zone ecosystems worldwide revealed a strong positive response of marine phytoplankton biomass to nutrient enrichment that is highly consistent with the general patterns reported previously in the limnological literature for freshwater lakes and reservoirs. Average concentrations of chlorophyll a in estuarine and coastal marine systems were strongly dependent on the mean concentrations of total nitrogen and total phosphorus in the water column. Moreover, as is true of freshwater ecosystems, the identity of the primary growth-limiting nutrient for marine phytoplankton appeared to be generally predictable from watercolumn total nitrogen : total phosphorus (TN : TP) ratios. This similarity in physiological response to nutrients likely derives from the shared evolutionary histories of marine and freshwater phytoplankton.

Källa: http://aslo.org/lo/toc/vol_51/issue_1_part_2/0377.pdf

I rapporten snackas det visserligen om phytoplankton, men det är en form av alg det också, och som det framgår så är den viktiga principen densamma såväl för sötvatten som saltvatten. Principen är det som Lasse redan varit inne på: nitrat : fosfat-kvoten. I sötvatten är det väl typ runt 8:1 eller 10:1 (nitrat till fosfat). Så från algsynvinkeln är saltvatten inte så värst värre än sötvatten. Det känns dock att många tror annat och förmedlar det vidare, att saltvatten är såå annorlunda än sötvatten vad gäller alger, att det skall särkilda metoder till för just saltvatten. ;)

Vad jag ville ha sagt med inlägget, som direkt kan knytas till ämnet i tråden är att det enligt min uppfattning kan gå att konkurrera ut mikroalger och cyano med sötvattensmetoder (mycket makroalger, kanske lite nitratdoseringar m.m.). Principerna är ju detsamma, algerna/växterna har bara anpassat sig lite grann för respektive miljö men har fortfarande liknande krav på N, P, Fe osv.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Kul att jag stimulerar dig och jag är mycket väl medveten om sambanden och liknelserna mellan saltvattensväxter och och sötvattensväxter. Jag odlar själv två arter av phytoplankton med N/P/K samt gjort experiment med koldioxid hos phytoplankton med ökad tillväxt som följd. Det samma gäller järn som phyto algerna behöver. Dvs samma förutsättningar i salt som sött, vilket jag inte tycker är direkt förvånande. Men nu börjar den här tråden gå lite off topic tycker jag. Sök gärna på forumet Patrik så hittar du tidigare trådar om detta.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Clownen - intressanta synpunkter du för fram. Ska läsa igenom dem lite mer nogrannt senare ikväll. (nu måste jag fixa kvällens middag)

Jag åkte förbi fd Jr idag med lite "varuprover" på algerna och de sa att det var Debresia. Eftersom mina vattenvärden är hyfsat ok i övrigt så tog jag och köpte en ny sjöhare och en liten sten med lite caulerpa på.

Åtgärdsprogram

1) ett antal snabba 10% vattenbyten under kommande veckorna

2) ingen mörkläggning eller skrapa stenarna, endast manuell borttagning

3) ny sjöhare

4) inga tillsatser

5) byta ut AquaPhosen (om den mättas) - men hur ofta? Varannan vecka? En gång i månaden.

6) Lite Caulerpa med belysning i sumpen

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Clownen - intressanta synpunkter du för fram. Ska läsa igenom dem lite mer nogrannt senare ikväll. (nu måste jag fixa kvällens middag)

Jag åkte förbi fd Jr idag med lite "varuprover" på algerna och de sa att det var Debresia. Eftersom mina vattenvärden är hyfsat ok i övrigt så tog jag och köpte en ny sjöhare och en liten sten med lite caulerpa på.

Åtgärdsprogram

1) ett antal snabba 10% vattenbyten under kommande veckorna

2) ingen mörkläggning eller skrapa stenarna, endast manuell borttagning

3) ny sjöhare

4) inga tillsatser

5) byta ut AquaPhosen (om den mättas) - men hur ofta? Varannan vecka? En gång i månaden.

6) Lite Caulerpa med belysning i sumpen

Om jag får gissa lite så tror jag att chansen är ganska stor att punkterna 1) och 5) kan skapa rätt ogästvänliga förhållanden för Caulerpan. Även om den är en alg, så kan den inte klara sig på luft och vatten. Men det är bara jag det.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Hur länge hade stenen varit hos handlaren innan du köpte den? Det har varit nyinkommen sten varje gång.

Även om du använder osmos kommer ca 10% att vara orenat vatten. Har du höga värden i kranvattnet med nitrat och fosfat kommer detta att göda vattnet även om du använder osmosvatten vid kraftiga vattenbyten. Ännu värre är det om du har silikat i kranvattnet och inte filtrerar bort detta med ett silikatfilter efter osmosen.

Silikatfilter har jag efter osmosen. Men jag har tidigare inte mätt värdena direkt från kranen (koppar har jag kollat så att den var noll). Bara för du skrev det så tog jag och mätte för säkerhets skull.

Nitrat - 1,0

Fosfat - 0

Jag tycker inte att det var någon bra idé att rota bort sanden utan jag hade låtit sanden komma igång. Du kan nu få nya problem när du lägger tillbaka sanden. Var det dsb? Ny sand?

Tanken var från början att jag skulle ha en dsb, men mina streamers rörde upp sanden för mycket så jag beslöt mig för at enbart ha lite på botten för utseendet skull.

Jag tror heller inte att din kirurg dog av för dålig cirkulation även om nya större fiskar har svårare att anpassa sig från de högre syrehalterna i havet och jag tror inte dålig cirkulation är grunden till det här algproblemet (även om mer cirkulation är bättre i kampen mot de flesta alger).

Jag skulle försöka:

-upphöra med Salifert Coral Grower ett tag då detta kan innehålla spårämnen som kan bidra till ökad algtillväxt - jag slutade med alla tillsatser för tre veckor sedan, så det är redan gjort.

-inte köra det aktiva kolet för länge (jag har en tendens att glömma detta). Och öka mängden kol eftersom du har mätbara värden av ammoniak. Kanske beror på att saker och ting fortfarande ruttnar i din "nya fina LS"? Kan vara, senaste stenen är från mittn av december. Det var en stenbit på 8 kg.

Värden på runt 0,28mg (du hade 0,25) påverkar en tillväxt hos zooxantheller och det skulle inte förvåna mig om det även göder algerna trots en kraftig tillväxt. Intressant, så en "aktiv kol chock" ett litet tag kanske kan hjälpa att få ner värdet lite till?

-inte göra vattenbyten på ett tag. Jag trodde det var det jag var tvungen att göra för att få bort eventuell ackumulerat skit från stenarna.

-skaffa mycket snabbväxande makroalger som Chaeto (helst inte Caulerpa). Fick bara tag på caulerpa, ska kolla upp vad Chaeto är för något. Jag har inte hört talas om det tidigare.

-pröva med en ny sjöhare och sjöborrar (tuxedo) för att få ner höjden på algerna. Nu klarar inte sniglarna av att beta det "höga gräset" och gör praktiskt taget ingen nytta. En ny sjöhare har precis koppats in. Sjöborre väntar jag med till jag vet vad som händer med hare nr 2.

-kontroveriell överkurs utifrån egna iaktagelser: pröva att stäng av skummaren ett tag. Jag vet att det låter konstigt men jag har vid flertal tillfällen kunnat konstatera att jag får betydligt mindre alger på rutorna när jag stängt av skummaren (kör nu helt utan skummare med omätbara näringsvärden). Jag vill inte spekulera varför detta är fallet för mig här eller om det skulle fungera för dig men du kan knappast förlora något på att testa detta även om det låter knäppt. Kolla vattenvärdena under tiden. Uppfattade jag dig rätt att du inte hade problem innan du skaffade skummare och gjorde vattenbyten? Jag hade ett mindre kar innan där jag endast körde med vattenbyten. Sen blev det ett större kar med en GroTech HEa80 skummare och nu blev det ännu större kar med en GroTech HAE150

-om inget annat funkar så pröva Algen Ex el dyl. Om algerna fått övertaget kan det vara svårt att återställa balansen utan att fuska. Säkerställ först vilken art det är frågan om och se till att inte ha musslor och sjöborrar i karet när du använder medlet (påverkar inte makroalger eller koraller). Tycker folk ibland verkar vara beredda att lägga ner hobbyn innan de testar en kemisk "fusklösning" vilket jag anser är fel. Algenex står på tur om 3-4 veckor om jag inte ser någon förbättring.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Skapa Ny...