Topplista

Jag vet inte om det är rätt eller fel men jag köpte en massa (för mycket) frystorkad mysis för ett tag sedan. Så det jag gör nu är att jag stöter mysisen i en mortel till ett pulver som jag matar

Woho!

lol, då markera jag den som "solgt" och slänger i fiskfällan. kan slänge in typ 1 million "Asterina Starfish" i dealen Skal sen odla Harlekim räkera. Âlakar fisken, den er så ekstrem fin, men gillar inte Asterina Starfish

Lobophyllian har äntrat dt.

Jahopp, nu har jag kört RKS från modern reef i lite över en vecka och jag är imponerad. Jag har dagligen behövt dra upp dosen då korallerna slukar eländet något helt bisarrt. Jag verkar ha fått det att stabilisera sig på 170ml/24h vilket är bra mycket mer än annat jag har testat av samma koncentration. Det bör betyda att korallerna gillar läget. Med den positiva början kommer jag nog tillfullo gå över till deras system med salt, korallmat etc. På tal om koraller så fick jag hem ett par trevliga bitar förra veckan. De förlorade som vanligt lite färg i flytten men det kommer tids nog:

Släppte ut den nya Tomini kirurgen och den nya Centrophyge bispinosan idag efter en kortare vistelse i acklimationslådan. Släppte dem tidigt eftersom ingen visade tendenser till agression. dvärgkejsaren är lite bildskyg men fick en bild på kirurgen. även en bild från natten av en annan ny invånare

Nu har allt bytt kar... Än så länge så har bara en putsarräka och en turbo slängt in handduken. Scapen blev inte bra så det får fixas under hösten.

Lite historia Redoxmätning togs från början fram för att kunna mäta vad som hände i sediment där det inte gick att utföra sedvanliga syrgasmätningar. Redoxen ger ett mått på om det är en oxiderande miljö (redoxpotential > 0) (dvs om den huvudsakliga nedbrytningen förbrukar syre eller inte, det vill säga är aerob) eller om det är en reducerande miljö (redoxpotential < 0) (det vill säga nedbrytningen sker utan syre, främst med hjälp av nitrat, sulfat eller kolföreningar, dvs att nedbrytningen är anaerob). Någon kom på att den går att använda även i vattenkolumnen och då framförallt för att styra oxiderande processer. Nu är redoxpotentialen, precis som Capote säger en sk fruktparameter - den mäter en hel serie av processer och inte speciella skeenden. Därför är den mest användbar i "rena" vatten såsom nyproducerat dricksvatten för att styra tillsättning av klor exempelvis. den är även då lämplig för att styra tillsättning av ozon men framförallt i vatten där just tillsatsen är den dominerande processen. I ett komplicerat akvarievatten så mäter metoden fler processer än den process som ozonet utgör. Vid samma tillsatts av ozon (i mg/l) är effekten olika vid samma redoxpotential i nytt och gammalt vatten samt skiljer sig också i förhållandet till belastningen. Som styrparameter för ozontillsättning är den inte absolut utan varierar mellan olika kar och med tiden i samma kar. Jag tror att det kan löna sig för er som styr er ozongenerator med redoxmätning att då och då kolla potentialen utan att köra ozon i några dagar. Då får ni en referns som ni kan använda. Både när ni startar och då och då under tiden. Hur verkar då ozonet? Ozon består av 3 syreatomer - O3. Denna förening är mycket instabil och faller isär i en syrgasmolekyl O2 samt en fri syreatom. Denna syreatom är en så kallad fri radikal som är mycket reaktiv, dvs den vill sätta sig i stort sett vart som helst - och det fort. Var den sätter sig avgör slumpen - det blir det den träffar först - träffar den en annan syreatom så blir det syrgas. Träffar den en organisk partikel så oxiderar den denna partikel, träffar den ett cellmembran så förstör den det (oxiderar det). Ju fler fria radikaler du har desto mer chans att den är bakteriedödande. Är den bakteridödande i de nivåer vi använder i akvarium? Jag tror att svaret är lite både och. I det fria vattnet är det min åsikt att de nivåer vi använder av ozon är klart bakteriedödande - den vattenklarning vi kan se är bland annat en följd av avdödade bakterier och organiskt material (där det sitter bakterier). Min erfarenhet är att det också är parasitdödande i vattenkolumnen. Inom sötvattenstekniken använde man förr (innan alla mediciner - läs malakit) uppfanns ofta väteperoxid för att döda av vita prick. Väteperoxid uppträder på liknande sätt som ozon i en vattenmiljö. det vore roligt att höra hur ofta som ni som använder ozon har saltvattensprick exempelvis. Däremot tror jag inte att det är bakteriedödande (i de koncentrationer vi använder) i biofilter och i sandbäddar. Orsaken till att jag tror att dessa klarar sig bra är att i ett substrat så finns det så mycket annat än jus parasiter och bakterier för den stackars syreatomen att sätta sig på. Detta innebär att man statistiskt sett skall betydligt fler fria radikaler än vad vi normalt har för att kunna döda av bakteriefilm. Dessutom finns det betydligt fler bakterier och parasiter i ett substrat än i vattenkolumnen så antalet fria radikaler måste vara flera här. Detta förutsätter att man inte tillför ozonet just innan ett biofilter utan just i vattenkolumnen. De flesta tillför det i skummaren - nackdelen jag ser det är att man då också luftar ut en del ozon. Det är dock svårt att tillsätta ozon på ett bra sätt annars så det kanske är den bästa metoden trots allt att använda skummaren. I och med att man inte kan styra vart syreradikalen sätter sig så kan man vid för stor dos helt förstöra fisk och lägre djur och man bör precis som Capote säger vara försiktig. Hela molekylen ozon (O3) är för oss giftig så det är viktigt att man inte blåser ut för mycket i vår luft. Luktar det åskväder och blixtnedslag så är det för mycket.... MVH Lasse