Topplista

Japp - uppfattat. Här är de två artiklarna av Ken S Feldman du klippt och klistrat från. Nummer 1 som har ett ganska bra kapitel om vilka som använder den labila DOC som koraller utsöndrar i sitt slem och vart de bakterierna hamnar till slut - det visar sig att det är bakterierna i slemmet som utnyttjar sockret och de slutar som mat till koralldjuret - läs kapitlet " Which organisms produce carbon, and which organisms consume carbon in a reef environment?" I andra delen är man lite överraskad att karet utan användande av aktivt kol visar up en så hög TOC halt (Total Organiskt Kol) som det gör. Det leder till två artiklar som tittar på vad DOC och TOC är i naturen och i de normala akvarierna. I del 1 gör han en definition av denna DOC (som gäller DOC i naturliga vatten och många akvarier) Hela texten finns i kapitlet "the experimental variables" Här definieras de som är lätt nedbrytbara och som jag menar med begreppet labilt eller snabbt DOC - där socker och alkohol är exempel Sen har vi det som blir över och som ingår i begreppet DOC i artiklarna - min fetstil I försök gjorda så visar de att aktivt kol i rätt mängd och flöde effektivt tar bort många av "the leftover" undantag för porfyrinbaserade metaboliter - där effektiviteten var ca 50% borttag IMO - denna svårnedbrytbara del av DOC dominerar ute i världshaven - möjligtvis mindre dominans i och direkt runt vissa korallrev. Jag vill påstå att den DOC vi ser i ett akvarium utan tillsats av labilt DOC också består till mesta del av denna "leftover" eftersom labilt DOC är tillväxtbegränsande i akvarium och förbrukas snabbt. Observera - här har man räknat bakterier - inte sekundära parametrar som kan påverkas av annat. En lång artikel men gå till Conclusion om ni inte orkar läsa allt. I denna skattkista från Ken S. Feldman fins även artiklar om skummare och TOC - här och här Han har även gjort en analys av vad skummarkoppen innehåller MVH Lasse

Nej. Texten är från samma författare. Jag tar det som en fullständig självklarhet att du förstår att syftet är det nedannämda pedagogiska och inte att snedvrida. Så, Jag lade en timma på att läsa artikeln. För att sedan underlätta för mina kära akvarievänner på denna hobbysida väljer jag att sammanfatta det jag tycker är viktigt samt klistra in de viktigaste citaten. Det är mitt beslut. Du får göra på ditt sätt men mitt arbetssätt bestämmer jag över, och har fungerat ganska bra...Jag tycker du skall undvika att kommentera HUR man skriver sina trådar. Det är upp till författaren. Din fråga: Jag ger sällan råd att dosera kol, men då jag gör det så är det när man har ett överskott av både N o P samt i en relation som ligger hyfsat nära bakteriens NP kvot. Då har vi effekt av kolet ett tag.

Ursäkta - frågan var riktad till Jonas angående hans experiment med mörkläggning och ingen Dino. Det är ju så att bakteriaplankton tar upp näringsämnen också och UVC tar bort dem. Därför måste UV-C köras i hans nya experiment också - IMO MVH Lasse

Ser ingen anletning at "hakke" på folk i et ellers interassant inläg. Då mister jag lysten at bidrage. OT, eller kansche inte helt Jeg har stort set altid haft samme utmaning, hög PO4 och låg NO3, inte bara i mit akvarium. Har testet det mesta, men det er fortfarande nödvendigt med PO4 remover och NoPoX. När jag dosera då tar dett 2-3 dagor innan bakterierne drar net PO4, och NO3, som jag då får dosera. Är dett et täcke på at jag inte saknar kolkälla? och hvad kan dett bero på ellers? Har testat enbart mate med fryst, som jag har tvättet, inte mate als i en vecka, altid samma utmaning. Dosera 200 ml NoPoX per dag, hos Svampas var det 300 ml per dag. Ber om ursäkt om dette er helt of-topic

I mitt fall har dino enbart kommit efter flera veckor av gradvis ökande kolkälledosering (ättika), just på slutet när dosen varit som högst (för hög?) och nitraten plötsligt börjat sjunka drastiskt. Även om jag bara mätt sporadiskt så har trenden varit att PO4 börjat sjunka redan i början av doseringsperioden -- ofta snabbare än NO3, vilket jag inte förstår -- sedan har PO4 legat vid noll kanske ett 1-2 veckor innan dinon plötsligt blommat upp.

Det experimentet faller förmodligen inte alltid ut positivt. Det är det tråden handlar om, inte hur eventuell kolbrist fastställs. Källan ovan är säkert en av förmodligen flera data på att så kan vara fallet: alla kar lider inte alls brist på kol, och just därför fungerar inte alltid kolkälletillsats i syfte att öka bakteriell assimilering. Just så skrivs det nämligen lite här och där. Det knyter an till min andra tråd. Alla kar är olika och det sker en endogen produktion av snabba kolkällor också. Så när brist blir eller inte beror på det samt tillgång av N o P. Och detta varierar och således tror jag inte man kan förenkla det o säga att alla kar lider brist på snabbt kol(som skrivs ) . Som alltså trådens rubrik lyder. Jag välkomnar data som styrker eller dementerar tesen. Och nej man måste inte alltid posta länkar ingen läser. Detta är saltvattensguiden, inte The Lancet. Det avgör författaren. Texterna är från samma artikel. /J

Det finns många olika typer av DOC - en del snabba som vi använder - etanol, metanol, socker, ättika osv - och andra väldigt svårnedbrytbara som ofta utgör basen i naturliga vatten. DOC och TOC är dock inte samma sak - DOC innefattar inte det partikulära organiska kolet - det gör TOC. Trots namnet så mäter inte Triton DOC - utan enbart TOC, TIC samt TC. Vad vi har i ett akvarium är en brist på de snabba organiska kolkällorna. Hur vet vi det - tja ta ut en liter med akvarievatten som innehåller oorganiskt N och P. - överdosera etanol till exempel - får du en synlig bakterietillväxt och/eller en nedgång i pH så var du begränsad på grund av brist av snabba kolkällor. Ett annat sätt är att mäta BOD7. Gör det först på en liter akvarievatten. Tillsätt sedan någon ml snabb kolkälla. Blir BOD högre så var du kolbegränsad. Kräver dock en syremätare. MVH Lasse

Några av mina Sun Coral 🙂 Mvh jarecki 68