Bygert

Sorry, läste lite slarvigt. Å andra sidan är det inte så lätt att se vad det står heller: "Ja, tyvärr riskerar en av sex arter, som uppträdde i första filmen, snart vara utrotade. De står redan på listan över utrotningshotade arter. Till och med den vanliga clownfisken, som den fiskart som huvudstjärnan Nemo tillhör, är utrotningshotad" I alla fall, karln påstår att den vanliga clownfisken är utrotningshotad, det är lögn. Dessutom är mitt intryck att i alla fall en mycket stor de av de vi ser i handeln nu är odlade. Försöker man sen bena ut det där med en art som är flera som är en clownfisk och följer upp det så är grunden till det hela sannolikt att en sjöhäst som skulle vara med i hitta nemo skulle vara utrotningshotad. Går man nu in på IUCN - http://www.iucnredlist.org/search - och söker på Hippocampus får man upp en lista på sjöhästarter. En är klassad som endangered vilket skulle kunna uttolkas som utrotningshotad men det är osannolikt att den arten är med i hitta nemo. Det finns också några arter som är klassade som vulnerable och många arter som klassas som Data Deficient. Det är illa nog men rakt inte det samma som att de står på listan över utrotningshotade arter. Sjöhästar är också CITES II / EG B men det kan inte tas som intäkt för att de är utrotningshotade, snarare handlar det om att få kontroll på handlen med dem.

Påståendet om att sex arter clownfiskar är utrotningshotade är helt enkelt fel. Att en grupp i USA försöker få dem skyddade där är nåt annat. Ser man mer seriöst på det så har IUCN utvärderat en art på rödlistan och den bedömdes som Least Concern, inga problem alltså. http://www.iucnredlist.org/details/154812/0 Reven är hotade av klimatförändringar och sänkt pH till följd av koldioxidutsläpp men det gynnar ju inte den frågan att komma med en massa oseriöst dravel.

Sockret i sig kanske är bra men jag ser ett möjligt problem. Om man har saltvatten och ryggradslösa djur så har de anpassat sig till salthalten i vattnet. Flyttar man djuren till vatten där man förutom saltet har lagt till en hel del socker så förändras det osmotiska trycket så att vatten sugs ut ur djuren. En fisk jobbar ju hela tiden på att behålla sin saltbalans vilket kräver en hel del energi. Lägger man till socker blir det än mer uppförsbacke medan strategin annars ofta är att sänka salthalten något för stressade marina fiskar för att låta dem spara energi. Frågan blir ju då, om man nu vill ge djuren ett bad med en hel del socker, borde man inte då späda med något vatten för att kompensera förändringen i osmotiskt tryck som sockertillsatsen ger så att man undviker att dränera djuren på vatten i onödan?

Det byggs ett nytt Danmarks Akvarium ute vid Kastrup, ett spännande bygge för rejäl budget. Det hela har nu kommit så långt att de gamla stänger, det är öppet oktober ut men sen är det stängt till det nya öppnar i mars 2013 eller nåt sånt. Det gamla akvariet vid Charlottenlund är ju en fin historisk byggnad i trevlig miljö och nu är alltså sista chansen om nån vill säga adjö till detta. Det är ju lite slitet och säkert blir allt bättre i det nya men lite vemodigt är det med det som nu snart går i graven. Ta gärna chansen att ta en sista titt, trots att det är gammalt så har det varit klass på det här. http://www.danmarksakvarium.dk/

Vad tråden nu började med var ju kritik mot en zooaffär för val av bottenmaterial (och i o f s ett och annat övrigt). Skall man kritisera en affär för ett upplägg så menar ju i alla fall jag att det bör finnas någorlunda enighet i hobbyn om att det de gör är fel. När det är tydligt att många hobbyutövare väljer att göra likadant och hävdar att det är rätt och olika teorier om hur saker fungerar står som spön i backen, då går det inte att säga vad som är fel. Så länge många använder samma system och får det att fungera och de förespråkar det kan man definitivt inte säga att det finns skäl att kritisera affären. Dessutom vet vi att affärer utsätts för kontroller och att de som gör kontrollerna inte har en susning om hur akvarier fungerar men att de har läst det där med bottenmaterial, det kan jag utifrån åtskillig erfarenhet av djurskyddskontrollanter säga att det kan man vara säker på. Och det kan jag också säga att i den mån de fattar att bottenmaterialet är limmat på en skiva så kommer de inte att godkänna det. Så alltså, när det gäller affärens val av bottenmaterial så finns det definitivt inte i närheten av nån slags underlag till att säga att att det skulle finnas nån slags enighet i hobbyn om att det de gör är fel. Och vidare så är de faktiskt tvungna att göra nåt i stil med det de gör för att slippa myndighetskrångel. Slutsats när det gäller punkten om affärens val av bottenmaterial: Frikänd, utan något som helst tvivel frikänd. Sen går det förvisso att fortsätta intressanta diskussioner om processer i bottnen och om diverse regler egentligen är rimliga, det finns mycket intressant att hämta där men jag kan inte se att det skulle förändra slutsatsen.

Jo, det är totalt hopplöst att skriva långa inlägg eftersom man blir utloggad innan man är färdig och med lite lagom tur så tappar man det man skrivit också och får börja om. Lösningar: Skriv i Word eller nåt och klistra in på nyupploggad tråd, då funkar det. Eller, när du loggar in, klicka i rutan med "kom ihåg mig" bredvid inloggningsuppgifterna, då är du ständigt inloggad och problemet är borta. Men tänk på att det inte bara är du då som blir ständigt inloggad, använder nån annan datorn eller i all synnerhet om du skriver på en offentlig dator så kommer vem som helst som råkar öppna saltvattensguiden att bli inloggad på din användare och kan då skriva skit i ditt namn. Låt bli alltså på delade datorer om du inte är alldeles säker på att du kommer att komma ihåg att logga ut.

Kristineberg och Havets Hus låter som en strålande ide, inte bara för att det är mitt förslag utan också för att jag tror att det kan bli både intressant och trevligt. Fler ideer, ja Sjöfart igen är ju inte fel, Universeum är intressant, går man lite längre så finns ju akvariet i Helsingör som är klart intressant. Men sen är det ju klart, bortåt mars nästa år, då händer det ju saker när nya Danmarks Akvarium öppnar. Med tanke på budgeten så borde det vara värt att se. Kunde ni på Sjöfart hjälpa oss att öppna dörrar så vi kunde få en kombinerad kall/korallträff där nån gång i anslutning till att de öppnar med visning både fram och bak så tror jag att det kunde bli nåt riktigt intressant.

Du får ju en del kalium och kraftig höjning av KH. Tänkbart att använda i situationen med behov av kalium och samtidigt behov av att höja KH. Visst finns det olika renhet, det gör det på det mesta.

Visst finns det olika renhet, definitivt. Renast är PA, Pro Analysi som är kvalitet för analysarbete. Bra men kanske lite överkurs. Indelningarna kan sen skilja sig lite men puriss/purum är också en laboratorierenhet som klart skall duga till akvarier. Kan du hitta några såna beteckningar så är det inga problem. Anges det som livsmedelskvalitet bör det också vara ok. Teknisk kvalitet, techn, kan det däremot vara både det ena och det andra i, det skulle jag inte använda i ett akvarium utan att kolla noga vad det egentligen innehåller.

Jag får nog i stället säga att all erfarenhet pekar på att hobbyn lätt kan stängas ner på ytterst svaga grunder. Det är ju bara att se hur svaga grunder det finns till de förbud som gäller angående vilka djur man får hålla i Sverige i dag. Eller titta på reptilförbudet i Norge. De särskilda reglerna för saltvatten i Danmark. Förslaget till förbud mot privat hållning av reptiler och fåglar i djurskyddsutredningen. Djurens rätts remissvar om att hållning av vattenlevande djur borde förbjudas. De Grönas förslag till ny djurskyddslag i Tyskland - Tja, det är inga problem att sträcka upp fingern och känna hur det blåser och utifrån det så, tyvärr Per, men jag måste faktiskt uttrycka det på det sättet att om du tror att inget kan hända utan goda skäl, då är du helt enkelt naiv.

Jag vill också tacka för en trevlig dag, åtskilligt intressant att både se och höra och trevligt folk att tjöta med dessutom. Enda negativa var ju att manetkillen saknades men sånt händer ju och det blev bra ändå, dessutom så är ju det en anledning till att ordna en ny sån här trevlig dag, självklart skall det här följas upp. Riktigt riktigt bra av Sjöfart att ta initiativ till sånt här, det är absolut inte fel med utbyte av erfarenheter med de som håller på med salt på lite olika sätt. Stort tack!!

I stället för att diskutera om så kan det ju vara en ide att börja i en annan ände, varför. Och då hamnar vi i osmos som inte bara är en pryttel för att rena vatten (fast då egentligen omvänd osmos) utan ett fenomen som kan dyka upp lite här och där. Vad det handlar om är att om något som skiljer två lösningar med olika salthalter åt inte är helt tätt utan vatten men inte saltet kan smita igenom (semipermiabelt membran) så kommer vatten att tryckas igenom tills salthalterna blir lika på båda sidor. Och vad har nu det med saken att göra? Jo, fisken försöker hålla samma salthalt i blodet som det fanns i nåt slags urhav, grovt sett 1 ‰. För en sötvattensfisk som lever i en salthalt på ungefär 0 ‰ så får detta konsekvenser, hud och gälar mm är faktiskt inte helt vattentäta så i ett försök att utjämna salthalten så strömmar vatten in i fisken. Gör den inget åt saken så sväller den som en ballong, njurarna får alltså jobba för högtryck med att producera urin och samtidigt försöka hålla tillbaka salterna, fisken får alltså pissa av bara fan för att hålla läget stabilt. Det räcker ändå inte bara med det, det finns särskilda celler på gälarna som har till uppgift att sno joner från omgivningens vatten för att också hålla saltbalansen. Saltvattensfisken har det omvända problemet, den lever i en miljö med sisådär 3 ‰ salt och effekten av det blir att vatten i stället strömmar ut ur fisken så den kommer att torka ut som ett russin om den inte gör nåt åt saken. Det den gör är att dricka som tusan, massor av vatten för att ersätta det som dras ut ur fisken. Problemet är ju bara att med vattnet som fisken dricker kommer det också salter och de är inte önskvärda. För att lösa det problemet så får fiskens njurar jobba på högtryck men nu i stället med att försöka få en så koncentrerad urin som möjligt, så mycket salt och så lite vatten som möjligt. Broskfiskar har lite andra sätt att hantera det där och sen finns det dessutom lite finesser med avgivning av kväve som ammonium eller urea mm som har ett intresse men för det här ändamålet så räcker det att konstatera att för en fisk i söt- respektive saltvatten så sätts fisken och i all synnerhet dess njurar på helt olika utmaningar när det gäller att hålla balansen mot omgivningen. Fisken ägnar faktiskt en hel del energi åt det där, åt att hålla sin saltbalans. Därför kan det på kort sikt gynna en av någon anledning nedsatt fisk att ändra salthalten något så att den får mindre jobb med det där. Att salta något till sötvattensfisk och söta ut vattnet en aning till saltvattensfisk är ett vanligt trick vid fångst och transporter. Det är dock inte så att det är något som alltid är bra till alla fiskar och som regel är det i vart fall inte lyckat i längden. Nå, fisken skall alltså fungera på helt olika sätt i sött och salt vatten, pissa eller dricka, det är helt olika upplägg. Vissa fiskar har förmåga att ställa om sig, vi har ju vandrande arter som lax, ål, öring osv. Det finns också fiskar som kan göra utflykter i annat än vanlig miljö, skrubbskädda t ex har tagit sig ända upp i Vänern. Några arter fungerar också det där tricket med långsamt förändrad salthalt på, storspigg kan man föra från salt till sött och omvänt bara det går långsamt. Men för de flesta fiskar så har de helt enkelt inte förutsättningar att fixa omställningen, deras fysiologi är inställd för en viss salthalt och deras funktioner klarar inte en omställning. Det är lika framgångsrikt att försöka föra dem från salt till sött eller tvärtom som att lära dem att andas luft, det hjälper inte om det går långsamt, de har inga anpassningar för att klara det. Sen finns det då diverse fantastiska preparat som skall göra det möjligt att hålla saltvattensfisk i sötvatten eller om det möjligen kan vara tvärtom, tja, kortvarigt kan man alltså hålla det mesta i bräckt vatten, det är egentligen mindre besvär för fisken, men i längden blir det inte bra. Bortsett från de fiskar som faktiskt har de anpassningar som krävs för att kunna tolerera växlande salthalt så skall de alltså hållas med naturlig salthalt. Och om nu bräckvatten egentligen är det bästa, varför är då inte Östersjön och andra såna miljöer proppade med massor av välmående arter? Det handlar om ganska små och unga miljöer. Vore det tvärtom i salthalt mellan Östersjön och Atlanten skulle det fortfarande vara den bräckta Atlanten som vore den artrikaste miljön.

Stefans kar är verkligen nåt alldeles extra!

10 - 12 grader brukar jag hålla. Simpor är kul men det är en stor mun med ett stort hål bakom, just inget mer på den fisken. Dock, trots det och trots att utseendet kanske inte är det vackraste så gillar jag dem i a f, de har nån slags attityd som tilltalar mig.

Jo, uppdateringstakten lämnar väl ett och annat övrigt att önska. Lite bilder i alla fall i all hast, kvaliten är väl sådär men det säger väl nåt åtminstone. Det är nu två ihopkopplade 140 liter, pumpen tar vatten i ena karet, skickar det via kylaren till det andra och så går det tillbaka i det första via en överrinning. Ena akvariet med mesta fisken, snultror, bergvar, berggylta, smörbultar mm. Det andra akvariet. Här är det mer alger, somligt kul, annat mindre spännande. Ett par fiskar och en del lägre djur. Jag vill ha tång i den här burken men är det nåt som växer så växer det väl mycket. Jag har lagt på en LED-lampa nu, möjligt att det ökade ljuset haft positiv effekt. Jag har fått en del från diverse sympatiskt folk, det här är lite från Stefan. Torsk, kuddstjärna, stor snäcka, snygga anemoner, mycket godis i den hinken. Det här är nåt extra som jag verkligen gillade också En slemmask, långsnöre. Det låter kanske inte så ohyggligt kul men jag blev helt fascinerad när jag läste i nationalnyckeln om dem, snablar och stiletter, starka gifter, märkliga vanor och gulliga namn (rosenmun, julklappssnöre, praktnemertin...). Dessutom råkar det vara så att långsnöre är världens längsta djur, den kan bli upp till 50 m. Bara en sån sak som att jag nu kan säga att jag har världens längsta. Kudden är riktigt läcker Jonas bidrog också, keep it simpla you know. Utöver simpor blev det också en skärlånga, numera inräknad som en femtömmad De där större fiskarna har fått bostad i en rejäl balja i väntan på att det skall komma upp ett större akvarium till dem. Verkar än så länge ok bortsett från att det rinner kondens från slangarna till kylaren. Faxekalk är väl inte det mest biotopriktiga men fungerar till det som den ligger där för. Så Jonas och Stefan, stort tack för riktigt spännande kompletteringar till verksamheten. Inspirerande att se lite andra burkar också, vi har lite olika stuk på det hela men det gör ju inte det hela sämre direkt att det finns flera alternativ att satsa på. riktigt kul det här! (i alla fall så länge inte kylaren jävlas, nu har jag i a f satt på en kraftigare pump och det verkar ha löst en del problem, kylaren kläggar inte igen på samma sätt)

Var glad för det du, eftersom det var billigt så blev det dyrt.

Ajdå, så illa, då tar jag väl och plundrar dig i stället då Om nu än våra djur blir lite begränsade i rörelsefrihet i våra burkar så får vi väl ändå säga att de kan blir ovanligt beresta?

Går att säga mycket om det här men om vi så här, alla här vill antagligen att det skall gå att ha en akvariehobby även i framtiden och då gäller det ju att frågor om energi, utfiskning, djurskydd osv hanteras ansvarsfullt. Hur det ser ut om 20 år tror jag ingen skall uttala sig allt för säkert om, energipriser och förbrukning för transport vs odling kan dra iväg oförutsägbart, djurskyddsregler kan ändras, reven kan hotas på olika sätt som innebär att det kanske inte blir så mycket över att fånga. Just därför, att det är så mycket som är osäkert, tror jag det är bra om vi håller båda vägarna öppna, både vildfångst och odling. Att idag låsa upp sig för mycket för ett alternativ kan mycket väl visa sig leda till att man har målat in sig i ett hörn. Att diskutera för- och nackdelar med alternativen, det är bra, vi måste fundera över sånt. Däremot tror jag inte det vore bra om det ledde till att vi styr in enbart på ett spår och framförallt så skall vi ju undvika att leta fram så mycket nackdelar med olika saker att det blir dukat bord för de som vill stänga ner akvariehobbyn helt.

Snäll prick, jag? Ok jag kan väl leva med det. Bra att fiskarna har klarat att installera sig och det var mycket riktigt så långt jag kan förstå två stensultror och en skärsnultra jag skickade ner. Det var liksom de som hade lust att bli flyttade, i övrigt var det på något mystiskt sätt totalt fisktomt så fort det kom en håv i närheten av akvariet. Det där med räkorna förklarar ju varför det är räktomt i mitt kar. Jag hade skyllt på annat men är snultrorna så begivna på räkor så är det ju inte konstigt att de försvinner. I såna lägen är man ju åtminstone glad att man inte betalat 300 / st för räkorna.

Jonas, du plundrade väl inte Stefans akvarium totalt nu utan det kan finnas lite jox kvar till mig också?

Nja, ägare är ju inte konkursförvaltaren - vem skulle frivilligt bli ägare till nåt sånt som kan antas ha en massa skulder? - men däremot är det ju förvaltaren som har oinskränkt makt över vad som skall ske i konkursen, tidigare ägare har egentligen ingenting att säga till om. Konkursförvaltaren har som huvudsakligt ansvar att ta hand om konkursen på ett sånt sätt att de som har pengar att fordra kan få ut så mycket som möjligt. För en affär gäller det då att om möjligt sälja rörelsen till ett bra pris. Så länge affären inte är såld så belastas konkursen med hyror, el osv, samtidigt kan lagret tappa i värde och affären bli mindre intressant att köpa om kunderna hittar andra ställen att handla på. Därför försöker ju förvaltaren att bli av med det hela så fort det bara går, det blir sällan bättre betalningsvilja av att dra ut på det. Sälj skiten så fort det bara går och tjäna sen pengar på att sitta och plita på en massa rapporter, det är så det går till i en konkurs. Inte så sällan köper ju också tidigare ägare tillbaka rörelsen, då befriad från diverse skulder, otrevliga avtal och annat elände. I det läget måste det hela dock ut på anbud så inte tidigare ägare gynnas otillbörligt.

När det gäller det där med sand på botten, att säga att nåt är fel när det är uppenbart att det finns gott om olika tankar och strategier, det är väl inte så lätt? Vore det så att det fanns en enighet om att sand på botten är fel skulle det ju vara ett annat läge men det är ju långt ifrån så det är. När det gäller det lagliga, jo, det finns ett krav på naturligt bottenmaterial. Ganska korkad regel, skall jag t ex ha tjugo meter dy i botten till rudorna jag fångat i en tjärn där det ser ut så? Men när det nu gäller en affär, de kommer att förr eller senare bli kontrollerade av Länsstyrelsen och är det kal botten så blir det tjafs om den saken, var så säker. Strör de ut ett par cm sand på botten så blir det inte tjafs. Så, vilket väljer man? Självklart att ha lite sand och slippa bråka om saken, det finns annat som kan vara värre att lösa och man får välja sina strider.

Vilket man nu väljer att tro på det massiva forskningsunderlag som finns när det gäller uppvärmning eller om man väljer att inte tro på det så är ändå uppvärmningen när det gäller korallrev bara det ena problemet när det gäller koldioxidutsläpp vs koraller. Det andra och troligen väl så akuta problemet är att mycket av den koldioxid vi släpper ut löser sig i havet vilket är bra så långt som att den inte bidrar till växthuseffekten. Det som inte är bra är att koldioxiden via kolsyra sänker pH i havet. Sänkt pH innebär stora svårigheter för djur som bygger kalkskelett som koraller. pH har redan sjunkit och forskningsresultaten pekar mot att vi är nära katastrofen. För den som är intresserad av korallrev är det alltså faktiskt inte särskilt viktigt vilket det finns global uppvärmning eller inte, oavsett det så är koldioxidutsläppen nära att leda till katastrof, kanske skulle det inte ens rädda situationen om vi slutade släppa ut mer koldioxid nu genast. Det är därför ganska poänglöst att i de här sammanhangen diskutera vilket man tror på global uppvärmning inducerad av mänskliga utsläpp eller inte, oavsett det så finns det en klar potential för katastrof ändå. http://www.fof.se/tidning/2008/1/haven-forsuras-rekordsnabbt

Händer inte det i alla saltvattensaffärer om man köper en liten hög med pryttlar?

Se där, det tar sig! Tångmärlor brukar försvinna från mina burkar, oklart om de inte trivs eller om de blir uppätna. Kunde kanske vara nåt för ett specialakvarium om man är nog intresserad. Tångloppor från vallen med uppsköljd tång som ofta finns vid stranden har jag hållt ganska länge, det är inga svårigheter.