stigigemla

Man trycker in luft i skåpet för att den luften är torr och innehåller mindre salt. Så håller fläkten längre.

Sjöstjärnetillväxten tror man beror på bättre överlevnad av larverna som i sin tur skall bero på mer fytoplankton som man tror beror på mer jordflykt som beror på skogsavverkning + mer konstbevattning av jordbruk. De ökande stormarna tror man beror på klimatförsämringen.

Ett hörnkar: http://archiv.korallenriff.de/Mohr/

Jag missade en länk. Men här är den: http://en.wikipedia.org/wiki/Electroluminescence Jag länkade till elektroluminenta bakgrundsbelysningar för LCD. Som jag själv lagade i videobandspelare för 30 år sedan ungefär.

Det är ju inte vad man kan kalla ny teknik. Kolla bilens instrumentbelysning här: https://www.elfa.se/elfa3~se_sv/elfa/init.do?pageNo=1&toc=20358&orderBy=ELFA_PRODUCT&sortOrder=asc Eller Elfas sortiment här: https://www.elfa.se/elfa3~se_sv/elfa/init.do?pageNo=1&toc=20358&orderBy=ELFA_PRODUCT&sortOrder=asc Det man tror mer på i dag är i så fall OLED som "har marknaden " när det gäller mobiltelefoner. Men LED har i dag ungefär dubbelt så hög verkningsgrad.

1 Rhodactis indosinensis 2 Ricordea Yuma eller florida. För att skilja dem åt behövs en bild där man ser munnen på korallen bättre. 3 Stenkorall. Påminner lite om Turbinaria mesenterina men jag tror det är någon annan. Hur stort är avståndet mellan polyperna?

När jag tittar på kretskortet ser jag inga transistorer i den delen av kortet. Så jag tror mer på min koppling även om den är mycket besvärligare att räkna på.

Okinawagobin lever i Acropora. Kommer jag ihåg rätt lever lacunicolus i Pocillipora. Den tredje vet jag inte men på fishbase.se bör du hitta info.

Feedbackbenet (pin4) får en spänning som delas ned från utgångsspänningen. Den spänningen ställer regulatorn via sin interna reglering så att den blir 1,23v. Via ett motstånd till jord och ett till utgången får man normalt den spänningen med rätt utgångsspänningen. Vill man ändra på utgångsspänningen utan att ändra dessa motstånd får man tillföra en ström till till punkten. Den kommer från utgång på 4528 via ett motstånd. 4528 växlar mellan 0 eller 5v ut. (Dess matningsspänning). Du har två 4528 så det är ett motstånd från varje. Dessutom tillkommer en intern serieresistans i 4528:ns utgång som tyvärr är olika vid 0 eller 5v. (900 ohm?) Låg spänning från 4528 = hög spänning från regulatorn. Så det går att räkna på men jag tror det är lättare att bara pröva. Utgångarna är på pin ( 6 eller 7 ) eller ( 9 eller 10 ) Standardkoppling 4528 här på sidan 24: http://www.cs.unipa.it/old/corsi/architetturei/MaterialeStudenti/National_Applic_Notes/AN-366.pdf

Är det glas- glas där det läcker så går det att täta med Orca, ett undervattenslim från akvarium Münster. Bara att trycka in med ett finger där det droppar så slutar det. Är det plast - glas är jag inte lika säker men det bör nog också fungera.

Jag har squamipinnis, dispar och smithvanizi. Squamipinnishanen dominerar våldsamt. När det gäller dispar så är den lite tuffare än smithvanzin men det går att ha flera hanar i samma kar om det är stort nog. Tuka och ignitus är lite lugnare än dispar men går att hålla i samma kar. Alla Anthias behöver hålor att dra sig tillbaka i. Squamipinnis skulle jag inte köpa på nytt. Den är för vild för mig.

Jag har inte sett någon seriös studie. Anledningen att man kombinerar kolkällor är att man räknar med att olika kolkällor gynnar olika bakteriestammar så det blir lite större stabilitet i karet jämfört med en monokultur. Vissa koraller kan ta upp socker direkt ur vattnet.(Fungia) Men där har jag inte heller sett någon studie så det är möjligt att det gäller fler släkten. (Kanske alla) Det finns en jättetråd på RC (italian reef) där ett antal användare använder socker i stor mängd (kombinerat i hemgjort foder) med mycket gott resultat.

Det finns olika sorter av silikatfilter. Det du har verkar vara en sort som ersätter andra joner med OH. Då är det så att OH joner är mindre och lättrörligare än de du byter bort. Därför blir ledtalet lite högre.

Jag tror gyltor är betydligt effektivare.

Lyfthöjden är bortåt 10 meter även på Kinapumparna. Men det blir nog lite sämre drifttid då. Konstigt. Pumpen i inlägg 25 har silikonslang på bilden. Santoprenslang är vitgul och helt ogenomskinlig.

Inte riktigt samma pump. De Tyska pumparna har Santoprenslang och Kinapumpen har slang av silikon. Man räknar med 5 - 10 gånger längre livslängd på Santoprenslangar. Men i övrigt är pumpen väldigt lik. När det gäller pumparna med svart pumphus kan det vara så att det är ett billigare material. De vita brukar vara av Polyamid som är starkare än PVC.

Jag har köpt nät på Plantagen som ha ungefär 6 mm maskvidd. @Blåbert. På kartongen står de att Orca limmar Akryl. Men jag har inte provat.

Kan det vara så att det är slaskvattnet från osmosen du mäter? Testa det som kommer från den andra slangen också. Osmosen behöver lämna ett par liter innan värden är som de skall. Ge inte upp den innan du kolla detta också.

Jag har tätat ett antal akvarium nu med Orca unterwasserkleber. Jag har bara tryckt in det med tummen från utsidan av läckan med allt vatten kvar i karet. Fungerar perfekt i all fall på kar upp till 40 cm höga. Högre har jag inte provat. Det fina med metoden är att man ser direkt om det är 100% tätt. Jag gör mina överringar av två 3mm glasremsor 20 och 40 mm breda som jag silikonar fast. Så får jag ett 20 x 3mm fack som jag sätter ned ett nät i. Nätet går upp till täckglaset.

Jag skulle starta direkt med halva dosen.

@maxium. Chipet dimmar inte ned till 0.

För korallerna bör nog det blåare ljuset vara bättre. (Och sämre för gröna alger)

Men du vet väl om du vill ha blåare ljus eller mer av det gula?

TDK var det stora fabrikatet på 70 - 80 tal och de flesta lågpris nätagg är kopior i alla fall layoutmässigt av dessa. (Om inte TDK var en kopia av något annat). Men nu har Meanwell också modernare agg med PFC. De går att köra på en vanlig timer. En indikation på hur gammal konstruktionen är har man i switchfrekvensen. Ju högre switchfrekvens man har desto mindre koppar behövs och man tjänar också lite verkningsgrad. På 70 -talet var Switchfrekvensen ungefär 20 KHz. T5 rörens elektroniska ballaster (90- tal) brukar gå på 40 KHz ungefär. Nätdelar för dimmade 12v spots går ibland med pulsintervallreglering inte pulsbredd. På Pc -moderkort börjar det komma serieresonanta spänningsomvandlare. Så det är inte bara pulsbredd.

Fluctuosa och flutctuosus har bara olika ändelser av samma namn. Men snäckorna på bilderna i länkarna är inte samma art.