stigigemla

Jag gjorde bort mig nu efter stormen och satt mina Percula i ett tillfälligt akvarium utan insugningskydd för pumpen. Någon som har en hum om det finns någon affär där man kan köpa en perculahanne från Nya Zeeland?

Sp betyder egentligen species dvs att det är en fungiaart. Sp2 betyder att det är en annan fungiaart. Vissa författare använder det slarvigt som att spec.1 och 2 skulle betecknabestämda arter, men om man inte vet om man är först med att skriva om en okänd art av ett släkte somalltså inte är vetenskapligt beskriven eller om någon annan har skrivit om någon annan art i släktet med det numret så blir det bara röra. Ett bättre skrivsätt är att skriva spec. aff och ett artnamn på ett annat djur - växt som den liknar så har man ett "namn" som betyder att den liknar något men ändå inte är ett nytt kanske felaktigt namn. Om jag skriver Sarcophyton spec 1 och S. spec 2 så betyder det egentligen bara att det är den första och den andra Sarcophyton i den texten som jag inte vet artnamnet på.

Dags att summera:117 timmars strömavbrott klarades bättre än vad jag kunde drömma om. Efter 45 timmar fick jag tag i en 12/230 volt omvandlare som kunde försörja luft till alla akvarier och halv ljusstyrka till korallerna. Problemet var bara att jag var tvungen att ha bilen stående på tomgång eftersom den drog ungefär 30 A. Ingen märkte det. När jag var på jobbet var den ur men jag kunde köra ungefär tio timmar åt gången. Trots en massa värmeljus och försök med rykande marschaller i akvarierummetgick temperaturen ned till 18,6 på den digitala. Nåväl strömmen kom och livet börjar närma sig det normala. I akvariet har Capnella, Lemnalia och Xenian dött liksom de flesta Sarcophyton. Skivanemonerna har klarat sig men är avsevärt mycket mindre nu. Av knapparna har "parazoanthus" klarat sig oskadad och Zoanthustyperna harminskat antalet polyper till ungefär hälften. En sort har helt dött. Stenkorallerna har mist sina symbiosalger och några Acropora har dött helt. Turbinaria peltata har klarat sig liksom mina storpolypiga. Den svarta Scutussnigeln är död liksomTurbosnäckorna men mina minisnäckor(1,5 cm) som jag glömt namnet på lever liksom alla eremiterna och sjöstjärnan. Alla Räkor (Lysmata ambionensis och wurdemanni) är döda. Av fiskarna dog en Centropyge bispinosus första natten och sedan har tre Cromis dött. En hade ett ordentligt infekterad bröstfena, en misstänker jag kom åt dåligt utblandad väteperoxid för den flämtade som av nitritskada och den sista fastnade i ett pumpinsug när jag tände ljus en stund efter 4 dagar i mörker. Totalt: Ungefär 3/4 av djuren lever. Detta tackar jag dels väteperoxiden och dels det att jag kunde sätta på luft efter 3 dagar och flytta de flesta fiskarna till ett tomt karantänkar. De är tillbaka i huvudkaret nu med kolfiltrering mot eventuella gifter från döda koraller. Nu går fyra skummare för högtryck och jag tror att det bara är några små Sarcophyton som är i farozonen.

Växjö är ju på vägen till Tyskland så det passar väl bra? Jag har litet svårt att komma loss annat än på skollov och nästa är vecka 8. Jag saknar litet koraller och någon fisk efter stormen så det kunde passa bra. (Talar och läser tyska).

Vanlig silikon fäster inte om stenen är våt. Om stenen torkar dör den. Det finns korallepoxi som fäster under vatten även om den är ganska dyr.

Du bör nog kolla färskare böcker. Den stora förändringen när det gäller saltvatten hände på 90- talet men jag hade skummare redan 1971 när jag började med salt förra gången. Ska du få med vad vi kan i dag bör böckerna vara tryckta på 2000- talet. (Men det finns några undantag). Det finns ett antal siter på nätet med bra beskrivningar om hur man startar bland annat Saltvattenssguiden.se

Den "vanliga" svarta sanden som säljs i Sverige kallas väl för blästersilikat i originalförpackningen men bergarten är diabas. Det finns också svart sand från något Asienhörn men jag kommer inte ihåg var. Jag tror den innehåller mer silikat än diabas efter är hur den ser ut och känns att ta på.

Har du bara 40 högt behöver du inte MH. 4 st 54w T5 Aquablue räcker långt med den höjden. MH kan du spara tills du börja med högre kar. Det är en fördel med två armaturer så att du inte behöver väcka / släcka med fullgas.

Jag har två gamla timers i drift som har den goda egenskapen att de slår av ljuset på frånslagstiden nästa dag även om man tjuvstartar när det är släckt. Någon som har en aning om var man kan köpa nya med samma utmärkta egenskap?

Jag håller ju på att renovera halva huset här och då drar jag givetvis in jord över allt. Saltvattensdelen i akvarierummet är med jord nu men jag har 10 söta kar kvar. (Alla uttag sitter i taket).

Får du lust på koraller behöver du mer ljus. Jag har 4*54 T5 på 250 liter. Med litet finsnickeri får du in 2*54 + de du har nu. Då klarar du många koraller men inte de mest ljuskrävande.

Kolla in reefcentral.com. Där har du massor med presentationer av olika akvarier inklusive teknisk utrustning. Det är bara att jämföra: Vad finns det för djur och ljus och lita på att de som har varit i gång några år fungerar.

En ny polysulfonosmos brukar lämna ungefär 6uS hos mig och en ny cellulosaacetat 10 - 12. Jag har 180 - 200 uS in.

Tar du bort mittbalken så bågnar fram- och baksidan rätt ordentligt. Det kan krascha också om du har otur.

Leva eller inte leva det är frågan..

Du kan räkna med att allt som liknar skal eller grönsaker ligger kvar och ruttnar när stjärnan ätit det gottaste.

Man kan pensla med Jodlösning eller kaliumpermanganat eller faktiskt också formalin?! Jodtinktur köper man på apoteket. Kaliumpermanganat antagligen också. Där tror jag - och är mycket osäker -att det är ett gram i 100 mL vatten som gäller. Hur länge fisken behöver hållas över vatten vet jag inte men metoden användes på 70- talet så kanske någon av de gamla kommer ihåg. Formalin är färglöst så det ser man inte vart det tar vägen. Alla metoderna är farliga för ögon, mun och gälar. Metoden har beskrivits i DATZ på 70 - talet och i alla fall en handlare i Göteborg använde den då. Innan man penslar fläcken skall man torka av slemskiktet just där, så mycket kommer jag ihåg. Svamp är mjuk och Lymphocystis är hård när man tar på den. Lymphocystis skall gå att ta bort med kniv. Jag hade provat en plocktång = spetsigt vass urmakarpincett.

Om du lutar dinavrinningskant litet (bred uppe - smalare nedtill) sörplar inte en hörn avrinning. Med en kran på avloppet kan du sedan höja vattennivån 5cm i hörnetså då sörplar det inte där heller. Skulle det bildas en virvel som suger luft i avloppet så lägger man en bio boll där med en sten på så att den ligger stilloch dåär det tyst där också. Höj inte vattnet i hörnet merför höjdskillnaden till akvarievattnet är din säkerhets marginal mot översvämning eller om det blir någon förändring någonstans.

Jag har 150 watts Byggstrålkastare som armatur för mina 70w MH. Men det behövs Ballast också. 500wattarna passar nästan till 150w MH.

Var hittade du munstyckena? Jag är också intresserad.

Jag hade tagit 540 för jag har bara flytande algskrapor.Du får en mycket bättre spridning på cirkulationen i ett högre kar. Jag var hos dykaren igå och såg en 20000 liters Turbelle i hans 540. Det var inte mer maxström än var jag har i mitt 250 med två 1400 liters som är 35 högt. Men jag har många punkter med dålig genomströmning. Det hade inte han.

Den är svart så den har inga giftiga pigment. I övrigt brukar man räkna plast som säkert. Jag tror, för det finns inga uppgifter att bottendelen med anslutningar är av pp och vreddelen är i ABS. Det är tänkbart att det sitter en packning i som i så fall är gjord av EPDM eller PE. ABS och EPDM används mycket i saltsammanhang och PE är våra pumpkablar isolerade med. PP skulle i så fall kunna vara mera tveksamt men detta är inte återvinningsplast och jag har aldrig sett något om att PP inte skulle vara bra, det används i våra drickvattenledningar bland annat.

Jag skulle kunna helst på söndag. Alla fraggarna från Christian har frusit ihjäl så då skulle jag kunna passa på att komplettera. Petrol bor ju bara en mil ifrån min väg så jag kanske kan hämta upp honom?Tyvärr har jag litet dålig koppling på min bil så jag vågar inte dra.

Kalkkross har en kristallstruktur som kallas Calcit och börja lösas upp i vattnet vid ett lägre pH än Korallgrus eller Korallkross som har kristallstrukturen Aragonit och löses vid ungefär 0,2 pH högre. På lång sikt = åratal omvandlas Aragonit till Calcit av sig självt. Det är därför Faxekalk t.ex som är ett gammalt korallrev nu är Calcit. Aragonit fungerar alltså bättre med koraller men har man LS i burken tror jag inte att det betyder något särskilt för den består mest av Aragonit. Proffskorallodlarna som har djup sandbädd kör med Aragonitsand.

Kolla in waterboys.se I PDFkatalogen under pumpar sidan 64 finns ventiler utan metalldelar nummer 390 - 396 som kostar 20 - 24 kronor. De är gjorda med flänsar för att skjuta på slang och verkar fungera bra. Jag har en 16 mm själv. De är gjorda för trädgårdsbevattning och bör tåla minst 5 bar tryck. Antagligen 6,3 eftersom deras klenaste slang är klassad så.