Dags att summera:117 timmars strömavbrott klarades bättre än vad jag kunde drömma om. Efter 45 timmar fick jag tag i en 12/230 volt omvandlare som kunde försörja luft till alla akvarier och halv ljusstyrka till korallerna. Problemet var bara att jag var tvungen att ha bilen stående på tomgång eftersom den drog ungefär 30 A. Ingen märkte det. När jag var på jobbet var den ur men jag kunde köra ungefär tio timmar åt gången. Trots en massa värmeljus och försök med rykande marschaller i akvarierummetgick temperaturen ned till 18,6 på den digitala. Nåväl strömmen kom och livet börjar närma sig det normala. I akvariet har Capnella, Lemnalia och Xenian dött liksom de flesta Sarcophyton. Skivanemonerna har klarat sig men är avsevärt mycket mindre nu. Av knapparna har "parazoanthus" klarat sig oskadad och Zoanthustyperna harminskat antalet polyper till ungefär hälften. En sort har helt dött. Stenkorallerna har mist sina symbiosalger och några Acropora har dött helt. Turbinaria peltata har klarat sig liksom mina storpolypiga. Den svarta Scutussnigeln är död liksomTurbosnäckorna men mina minisnäckor(1,5 cm) som jag glömt namnet på lever liksom alla eremiterna och sjöstjärnan. Alla Räkor (Lysmata ambionensis och wurdemanni) är döda. Av fiskarna dog en Centropyge bispinosus första natten och sedan har tre Cromis dött. En hade ett ordentligt infekterad bröstfena, en misstänker jag kom åt dåligt utblandad väteperoxid för den flämtade som av nitritskada och den sista fastnade i ett pumpinsug när jag tände ljus en stund efter 4 dagar i mörker. Totalt: Ungefär 3/4 av djuren lever. Detta tackar jag dels väteperoxiden och dels det att jag kunde sätta på luft efter 3 dagar och flytta de flesta fiskarna till ett tomt karantänkar. De är tillbaka i huvudkaret nu med kolfiltrering mot eventuella gifter från döda koraller. Nu går fyra skummare för högtryck och jag tror att det bara är några små Sarcophyton som är i farozonen.