uffe2

Jag tycker att man kan köpa beg. ls, men kolla upp honom som du köper av. Varför vill han sälja ? Vill han lägga ner ? Varför vill han lägga ner ? ( att bara säga att jag har inte tid, är inte ett tillräckligt bra svar...) Har han haft en massa saker dött för honom, så att han har tröttnat och därför lägga ner ? Har saker dött för att han inte har skött karet på ett bra sätt ? En del gallrar bort små ls och säljer dessa, för att det är enklare att rengöra karet med stora stenar. Dessa ls är det oftast inget fel på alls, förutom att dom är små. Men sist men inte minst: Kolla upp vattenvärden som ls ligger i. Jag skulle främst kolla fosfat och koppar värden. Höga nitratvärden sjunker av sig själv om den får ligga i en tunna i någon månad. Jag skulle lägga beg ls, i en tunna eller karantänskar och få mogna två månader, med en massa vattenbyten och fosfat remover. Då kan man laka ut fosfat och även ha koll på nya glasrosor. Sjukdom pga bakterier och virus är inget som man vill ha i sitt kar. Men i slutändan, så vet jag inte vad som blir billigast och bäst... Billig beg. ls, men man får lägga ner en massa tid. Har man gott om pengar, så köp nytt. För dom som har tunna plånböcker, så finns det kanske inte något alternativ.

Vänta i 12 månader till och kolla dina vattenvärden, så förstår du säkert..... Jämfört med moderna skummare, så orkar inte AM1000 trycka ut så mycket skit ur vattnet. På lite längrre sikt, så accumuleras skiten i karet och du får dåliga vattenvärden. Det är ganska vanligt att dom som har ett kar med 100 i nitrat har en AM1000. AM1000 fungerar okey på ett kar på mindre än 200 liter, men allt är ju inte svart och vitt. Med AM 1000 brister, så kan man kompensera genom att ex. flera vattenbyten, men det kostar ju också pengar. Ett annat sätt är att ha en stor sump, med mycket caulerpa, Xenia, ls och DSB kan också motverka en lite sämre skummare.

Det stämmer ! Man kan väl säga att vi båda har rätt, fast på lite olika sätt ! Du pratar om drivers till lysrör och jag pratar allmänt om switchade power supply. Drivelektronik till lysrörarmaturer är väldigt priskänsliga, så därför har man inte bästa och senaste elektroniken där ännu för den kostar lite mera. I vårat konsumtionsamhälle, så skiter man (=dvs armaturtillverkarna) nästan i verkningsgraden, för det är ju användana som får betala elräkningen. Personligen betalar jag heller 5-10 kronor extra för elektroniken och får en 5-10 % bättre verksningsgrad på lysrörsarmaturen. Detta gör att totalkostnaden för min amratur under desa livlängd blir klart billiagre pga lägre elräkningar. Men detta är en konsumentstyrd marknad och så länge inte konsumeterna efterfrågar hög verkningsgrad (låga effektförluster), så blir det nog inga förändringar i driv-don för lysrör. När det gäller vanliga "switchade power supply", så har konsumentera ofta betydligt större krav på verkningsgrad, än på drivdon till lysrör. Vem går till Ikea och frågar vilken verkningsgrad den här lysrörsarmaturen ? Jag gör det inte, jag frågar bara om priset ! Däremot om jag går till Kjell&Co och ska köpa ett switchat power supply, så kollar jag alltid verkningsgrad. När det gäller belysning till akvarium, så är detta förenat med stora driftkostnader, så därför bör man ha mycket bättre koll på verkningsgraden ! "Small bill" är bättre än "big bill"

Du nämnder att man kan använda ex. metanol för att bli av med nitraten. Men dricker man metanol blir man ju blind och så blir man ju skitdålig ! Blinda fiskar är väl inget bra, även fast nitraten är noll ? Jag tror att fiskarna hellre vill ha en nubbe (etanol) så blir dom lite glada och halvlulliga, istället för att bli blinda och få magknip (med metanol) ! Nu är väl alkoholkonsentrationern inte så höga , så att dessa nämnda effekter uppstår, men kan det inte ligga något i detta ? En fördel med metanol, det är att skatten inte är så hög som på brännvin. Jag funderar på att köra i en massa socker i mitt brännvin (till karet alltså ! ), för att få en mer mångfalsiterad bakterieflora och så blir det billigare. Några kommentarer eller spekulationer ?

Här har det inte blåst mer än vanligt...

Jo, jag glömde säga att switchade power supply till LED armatur inte ger en viss utspänning som man brukar göra, utan dom ger en konstant utström. Marknaden måste utveckla speciell anpassad eletronik för strömmatade switchade power supply till LED-ar. Dimmerfunktionen får man liksom på köpet, då det inte innebär några extra komponenter (ja, förutom en vrid-potentiometer, kostar typ 10 kr) För dom som kan lite mera om elektronik, vet att switchade power supply med en fast utspänning alltid har en spole, diod och en stor kondensator efter switch-transistorn. På strömmatade switchade power supply, så behöve inte denna stora kondensator. När ett power supply går sönder, så är det oftast denna kondensator som går sönder, så det är bra om man slipper använda dom. Denna kondensator är stora , dyr och går lätt sönder....

För en 10 år sedan körde man vanligtvis på ~40 khz med en droseel lindad på en järnkärna ev ferrit och man hade verknignsgrad på 75-80%. Tack vara dom nya HEXFET och IGBT-fetar med mycket korta t(on), t(off) och låga r-ds(on) så har man kunnat gå upp till 250-500 kHz på swichade aggregat. Detta gör att man kan göra betydligt mindre aggregat (storleken på power supply är i stort sett typ propotionell till switchfrekvensen) med bibehållen verkningsgrad. Då kostnaden för el till belysning av karet, så är verkningsgraden power supply viktigare än att dom är små och billiga. Det är därför som man vill gå ner i switchfrekvens till typ 10 khz, då blir kan man öka verkningsgraden från typiska 85-90 % till 96-98 %. Matar man med 1000 Watt, ändras efektförlusten ifrån 100-150 W till 20-40 W. Har man 100-150 watts effektförlust i ett switchat power supply, så måste man kanske använda fläktkylning (inget bra...) När man bygger ett switchat power supply på ex 500Watt, så är det inte viktigt att den blir liten typ som en cigarettpaket, utan verkningsgraden är viktigare och sedan blir power supply stor som en 1 liter mjölktetra. Men, det här vet du säkert redan...

Nej, det blir inget synbart fladdrande ljus. Med 50 hz, så kan det upplevas som flimmer (kolla med gamla hederliga T8 lysrör) Men har man över 200-400 Hz, så upplever inte det mänskliga ögat något som helst flimmer. I mitt fall rekomenderar jag 10.000 Hz, men det är för att uppnå hög verkningsgrad på power supply vs komponentkostnad. För att slippa flimmer, så hade det ju räckt med 400 Hz. Du nämner att man ökar effekten med typ 50 % , men får bara ut 5-10% mer ljus ! Verkningsgraden är ju katastrofalt lågt på det sista ljustillskottet på din LED-ramp. Det är därför man måste kyla LED, annars får man dålig verknignsgrad. Jag säger inte att man ska maximera ljusflädet ifrån en armatur, för då får man pricis det som du säger dåligt verkningsgrad. Utan jag säger att ljusstyrka, verkningsgrad, livslängd, pris och kylning ska optimeras, så att det passar bäst för saltvattenskar. Allt hänger liksom ihop..... Jag håller med om att oljud(bakgrundsljud) är ett elände typ PC med hårddisk och fläktar. Därför tycker jag att när man ska kyla en LED armatur, så helst köra med passiva kylflänsar. Ev. kan kan ha en fläkt som drar igång på heta sommardagar och kapar topparna, så att man slipper dimensionera kylflänsarna efter heta sommardagar. Jag funderar på att man skulle kunna använda långa koppar-skenor ( typ I-balk) eller klippa remsor ifrån en kopparplåt. ( ex 1600x80x1 mm) Dessa plåtar är både strömledare och passiva kylflänsar. Kylflänsarna (plåtarna) monteras vertikalt för utnyttja skorstens-effekten vid kylningen. Sedan sätter man ihop alla kopparplåtar med distanser och skruvar i plast. Alla LED-ar löds sedan fast på två plåtar. Sedan kan man parallellkopplar flera LED-skenor för att få en bredare armatur. Ska man ändå använda axial-fläktar, så bör man använda stora fläktblad med lågvarvig motor, för att få så lite oljud som möjligt. Jag tror att har man en litet kar, så är det inte så viktigt med att kräma ut det sista ur en LED-armatur, men har man ett stort kar, så blir driftkostnaderna viktigare (i alla fall för oss med tunna plånböcker)

Se till att du får ett kar som är lätt att rengöra ! ex. undvik stora och höga ansamlingar av ls direkt på glasbotten, så att all skit inte samlar sig under ls.

AM 1000 turboflotor är vanligtvis ingen bra skummare, men jag har ersatt den gamla skummarpumpen med en Eheim-pump 1250 med en pin-wheel impeller (dispergator) och den är jag jäkligt nöjd med. Obs en pin-wheel impeler är dyr ! typ 800-900 kr och sedan tillkommer pumpen.

Nej, Keek ! ;-) he-he, ta det hela som en konstruktiv diskussion....... LED går alldeles utmärkt att dimma ! Man dimmar genom pulsbreddsmodulering (med full spänning). Detta innebär att man mycket snabbt slår på full spänning och helt slår av spänningen. med ca 10 khz. Detta gör man genom att man har ett switchat power supply, men du har ju en vanlig AC-DC omvandlare dvs likström ut. Innan jag fortsätter diskussionen, så ska man väl tilläga att data (egenskaper) på LED skiljer från olika leverantörer och dessa LED produkter utvecklas mycket snabbt just nu, så det som är sant idag, är kanske inte det i morgon. Det här med problemet med att mata LED "hårt" (dvs hög spänning) skapar en rad samverkande följdproblem. Hög spänning ger högre ljuseffekt, som i sin tur ger varmare LED, som i sin tur ger kortare livslängd och verkningsgrad. Kyler man LED ordentligt, så minskar temperaturen och livslängden ökar och verkningsgraden. Det är därför kylning är så viktigt ! Men man kan väl göra som du också, dvs att inte kyla på något speciellt sätt, men då utnyttjar du inte LED optimalt. Fördelen med din lösning är att man slipper stora dyra kylsflänsar och/eller bullriga fläktar. Om man gör en LED-armatur, så ska man försöka att maxiamera ljusstyrkan men fortfarande ha en hög verkningsgrad och lång livslängd, så det gäller att balasera dessa parametrar på ett optimalt sätt.

Man får vara försiktig med antired ! Det som man kanske inte tänker på att alla döda ful-alger (och även vissa döda bakterier) ska ju ta vägen någon stans. Ful-algerna försvinner ju inte bort i binära världsrymden. Dom dör "bara" ! Ju mera ful-alger du har i karet, ju mera död skit blir det i karet. Har man mycket med ful-alger, så får skummare jobba på som bara satan för att transportera bort alla döda ful-alger, men även vattenbyte kan vara bra att göra. Jag skulle inte ta död på alla ful-alger på en gång, då kan man få en tillfällig väldigt hård belastning på karet, utan jag skulle hälla i lite grann (5-15% av rek dos) och få död på bara en viss mindre del av ful-algerna. (Blir den tillfälliga belastning alltför hård, så kan man få en krasch.) Sedan skulle jag vänta några dagar och sedan köra ett varv till, fast denna gång med lite större dos anti-red. Vänta några dagar till och sedan köra i full dos av Antired.

Idag verkar det som att man inte har så stora skillnader på verkningsgraden mellan MH, T5 och LED. Däremot så har "vanliga" ljuskällor mycket sämre verkningsgrad. Med "vanliga" avser jag glöd-lampor ! (inkl s.k. halogen-lampor med glödtråd) Den stora skillnaden mellan MH, T5, LED är att LED inte strålar värme (ingen IR) ! Däremot så är effektförlusterna detsamma för alla (direkta eller indirekta (typ IR) ). I en LED, så blir dessa IR-effektförluster istället som att LED-en i sig blir varmare. Det är därför som du tycker att LED blir så jäkla varma. Det ska dom bli !

Det var en bra ide ! Tryck i lite CaCl för att få ner KH och sedan kör lite mindre på kalkreaktorn. Du kan ta mina värden med en nypa salt (he-he) för jag har inte riktigt stabiliserat mitt kar ännu. Dom seneaste veckorna har jag stoppat i en hel del fiskar och koralleri karet. I början svajade både Ca och KH en hel del.

Ca värdet i mitt kar bestäms nästan enbart av hur mycket jag kör med kalkreaktorn. Jag har medvetet valt att köra lite höga Ca värden och därför får jag lite högre KH.

Vita LED-ar alltid på ~3-3,8 volt likspänning. Däremot så kan man seriekoppla en massa för att få högre matningsspänning, men man ska nog inte mata med mer än 48 V DC för din egen säkerhet.

Om jag vore i dina kläder (?), så skulle jag nog bara köra med 80 W T5. (längd 146 cm + hålllare) 6 st T5 80W med 4 vita rör + 2 blåa rör alt 8 st T5 80W med 6 vita rör + 2 blåa rör

Du kör ju bara på 3 Volt !!!!! Dioder har exponential ökning av strömförbrukningen med ökad spänning. Effekt = U x I Med 3 Volt , så får du kanske bara ut 1/3 av maxeffekt ljuseffekt. I och med att du bara kör på 3 volt, så får du heller inga värmeproblem...... Verkningsgraden påverkas också av temperaturen på LED-en. Dra upp spänningen till 3,8 V och fram med en fläkt, så att det kyls ordentligt. Lycka till ! Kolla datablad ordentligt innan du dra upp till 3,8 V. Du ska köra på maximal arbetsspänning och inte max spänning för LED-en.

Det är mycket viktigt med låga temperaturer på LED, för annars förkortas livlängden dramatiskt ! dvs Kyl LED-arna ordentligt !

Har man ingen stor stabiliserande kondensator, så kommer ljuset att flimmra med 50 hz. Jag har åtgått från att man vill och har tagit bort detta 50 hz lysrörsflimmer och även för Mh med nya moderna elektriska drivdon, men det är kanske fel. Ev gör man så på T5 armaturer, för att dom ska bli lite billigare. Man sparar < 1 dollar och så får man 50 hz flimmer i armaturen....hmmm...är det värt detta? Ska praktiskt testa med min 400 W Mh & T5 med elektriskt drivdon.

Om man har 0 i nitrat (kör med vodka-metoden), tror du inte att man då kan få ner fosfathalten yttligare genom att tillsätta nitrat i karet ? Jag har kört vodka i 3 veckor nu och snart är all min nitrat borta, men fosfatnivån är fortfarande ett problem. Jag planerar att köra båda med fosfat-remover och nitrat-tillskott. Är det bra, eller ?

Ett förslag på billigt och ganska robust relä http://www.kjell.com/content/templates/shop_main_details.aspx?item=36101&path=69800000,75700000,76710000 Själv har jag numera 4xT5 54W och 400 W Mh och dom sitter på två olika timers. Om ett relä inte slår till så gör det inte så mycket (bara halverad belysning), men om någon av dessa inte slår av, så är det betydligt värre.

Det var någon här på SG (kommer inte ihåg vem), som tog en vanlig timer och sedan tog bort det gamla relät och sedan satta in ett robust relä (med många ampere) istället.

Vänta tills du är på semester och kommer tillbaka och upptäcker att karet har stått med full belysning i tre veckor (mamma som matar fiskarna upptäcker inte att det även är ljus på natten i karet) eller tvärtom, typ ingen belysning på en vecka. Själv har jag pajat många timers (tror att det är typ 4-5 st) ifrån ClasOhlsson i mitt kar ! Två har pajat för pumpstyrningen med 2 x Tunze 4002 pumpar.

Ca i saltet har jag ingen aning om, men jag vet att Ca värdet inte påverkas något speciellt vid vattenbyten. Ca halten reglerar jag med hur många timmar kalkreaktorn är på i veckan. Om Ca halten i saltet är 420, så är det ju inte så konstigt att jag inte märker några förändringar i karets Ca-värde vid vattenbytet, då dessa Ca värden nästan är samma (typ 420 vs 430).