Alexraptor

Mina koraller har alltid trivits bäst med lite fosfat i karet, dock inte för mycket.

Men ett tag så var alla mina SPS väldigt bleka tills jag började backa ner lite med skummningen.

Har faktiskt både skummare och refugium.

Sluta genast med Polyp Labs Medic!

Det är en medicin som innehåller antibiotika och väteperoxid, och deras påstående att det skulle vara så kallad "reef safe" är en ren lögn.

Faktumet är att antibiotika ser ingen skillnad på snälla och dåliga bakterier och mikroorganismer, dom slår helt enkelt ut allt som är känsligt för just den typen av antibiotika.

För att inte tala om att det finns risk att resistanta bakterier utvecklas när antibiotika används i onödan.

Vilket kan bli potentiellt riktigt tråkigt om man råkar skada sig i karet och få en infektion.

Det existerar helt enkelt ingen mirakelmedicin mot vita prick.

All behandling bör ske i ett karantänsakvarium med metoder som har fastställts att fungera, det är det enda raka.

Jag har en japonicus-kirurg som fick ett rejält angrepp av prickar. Den medicin jag kom över var Herbtana. Ett preparat som helt motsvarade alla mina fördomar om en pseudovetenskaplig hokuspokusprodukt. Som gymnasie- och högstadielärare i biologi och naturvetenskap reagerar jag på texter som "a chemical-free treatment" och "100% Natural". Akvariet är 2m långt och fyllt med massor av sten så jag var inte speciellt sugen på att tömma ut allt för att få tag på firren. Jag ville alltså hitta en medicin som jag kunde använda direkt i karet utan att döda alla evertebrater, så där försvann de flesta preparat.

Nåväl, jag uttryckte min tveksamhet i butiken (den sympatiske handlaren höll dessutom med mig och var tveksam även han) köpte flaskan och tänkte att det kommer nog inte att fungera. Jag följde anvisningarna och medicinerade i de tio dagar som man skulle och döm om min förvåning - prickarna försvann helt dag nio! Det där var ett par veckor sedan och fisken ser helt pigg och prickfri ut. Jag tror faktiskt att det var medicinen med det töntiga namnet Herbtana som gjorde susen.

Tio dagar är tok för lite, särskilt då Tomont kapslarna kan klara sig i 72 dagar innan dom kläcks, och cykeln börjar om på nytt.

Pigga och till synes prickfria fiskar betyder inte att dom är prickfria.

Enligt Herbtana's egen produktbeskrivning så får den enbart parasiterna som redan sitter på fisken att släppa taget genom att stimulera fiskens immunsystem.

Har jag fattat det rätt om det enda som hjälper mot parasiter som redan sitter på fisken, är medicinering? För hyposalinitet är ju eg bara en mildare form av sötvattensdopp, men precis som Peter säger så kommer det inte åt parasiterna som sitter på fisken... Så oavsett om man pratar salinitet, UVC eller ozon så lär det bara attackera parasiterna när de är frisimmande?

En hyposalinitetsbehandling fungerar för att det pågår i 6-8 veckor snitt.

Parasiterna sitter inte kvar för evigt och måste fullborda deras livscyckel.

Och det är just det som all behandling innebär, att man sätter P för deras livscykel och inte längre kan fortsätta förka sig.

Vad har du för koraller? vissa arter kan brännas rejält med sina nässelceller.

Nej nej nej, kära nån.

Man använder samma kar för både karantän och behandling.

Det är ju hela vitsen med ett karantänskar, att man ska kunna behandla djuren om det skulle behövas, vilket inte är möjligt i huvudkaret då dom flesta fiskbehandlingar skulle ta död på ryggradslösa djur och koraller samt levande sten.

Vill påpeka att Karantän och Behandling är inte samma sak, så att det inte blir missförstånd.

Karantän är främst för att se om djuren bär på något skadligt eller inte innan man släpper i dom i akvariet.

Om dom visar sig bära på prick så måste dom aktivt behandlas för det, med en av dom nämda behandlingsmetoderna.

För hyposalinitet är det ett konstant SG på 1.009 som gäller under hela behandlingsperioden, som ska löpa 4-6 veckor efter det man har sett den sista pricken.

Och det är jätteviktigt att man har en korrekt kalibrerad refraktometer, samt helst ett påfyllningssystem för att motverka svängningar från avdunstning.

Definitivt inte.

Svårt att avgöra från bilden, men det ser mer ut som någon slags skålsnäcka.

Vad skönt det skulle vara om butikerna kunde göra grovjobbet åt oss akvarister, fast det är nog bara önskedrömmar. =/

Fast en grej man kan göra för att böka lite mindre med karantän, är att börja med att köpa alla ryggradslösa djur och koraller man vill ha, och bara låta karet stå och köra utan fisk tills tillräckligt lång tid har gått att man kan vara säker på att det inte finns prick.

Sen behöver man bara oroa sig för karantänen för fiskarna.

Mina Clibanarus Tricolor har alltid varit små, och dom har för mig enbart gett sig på mindre sniglar som cerith och nassarius.

What is this gå sönder of which you speak?

220 liters kar med min påfågelciklid och en plecostomus.

Sprack en eftermiddag för många år sedan när mina morföräldrar var och hälsade på.

Kanske 100 liter vatten ute på golvet när jag gick upp och skulle titta till mina fiskar.

Tur nog så var mina föräldrar försynta nog att lägga in en heltäckande golvmatta i plast som gick up lite längs väggarna, så det blev inga som helst fuktskador tack och lov.

Men att bygga en damm vid tröskeln och ta till vara alla handdukar i huset och moppa upp 200 liter vatten var INTE kul!!!

I mitt andra salta har jag inga reverimiter..jag saknar dom på att de gör nytta..men de är också väldigt destruktiva har jag märkt...ett stort gäng turbos dödade fast det fanns tomma skal...jag tror de tar rov eller jag vet det..slänger sig som gibbonapor över revet om de skadat någon turbo..inte en chans att den kommer undan har provat med uppfostringstång o dyl men det hälpte inte ...alger! de tar också sånt man vill ha kvar...jag har efterlyst eremitarter som är på riktigt revsäkra..jag tror inte dom finns

Trochusar är några av dom få sniglar som klarar sig jättebra med eremiter!

Det finns fortfarande dock en viss risk att Tomonterna kan följa med vattnet och håven.

Jag tycker att handlarna bör försöka hålla ryggradslösa djur och fiskar som ska "säljas" I helt seperata kar.

För om dom skulle börja göra det som en rutin så blir risken att få in fiskparasiter som prick i karet från ryggradslösa djur nästintill obefintlig.

Chum, Det finns ju ingen regel som säger att man måste ha fisk.

Finns många roliga ryggradslösa djur som man kan ha.

Det är bara fiskar som kan bli infekterade.

Men koraller och blötdjur kan fortfarande bära på Tomonter som sitter på stenarna eller i skinn/skalveck osv.

Men utan värddjur kan dom inte föröka sig eller leva vidare efter att dom kläcks.

Vilket gör risken avsevärt mindre, men eliminerar inte den helt.

Jättebra initiativ.

Vi måste få död på dom här myterna en gång för alla!

Mirakelprodukter som enbart utrotar ett sorts djur och inte skadar något annat.... I don't think so.

Skulle aldrig falla i mig att hälla i något främmande och kemiskt i mitt revakavarium.

Och en gyllene regel som experter förespråkar är: "If you don't know what it is, don't put it in your tank".

Själv har jag aldrig haft ett akvarium som INTE har haft plattmaskar av någon sort, dock inga av dom farliga.

Möjligtvist har dom röda varit värst, men av erfarenhet så förekommer dom bara i större mängder om det finns för mycket överskottsnäring i karet.

Man ska akta sig för att dömma på utseende, då det finns stor variation av färg och form mellan arterna, och är därför omöjliga att dömma på det viset.

Däremot bör man behandla hela släktet protopalythoa som potentiellt giftiga, vilket dom på bilderna tillhör.

Fast det verkar vara lite blandand kompott med Protopalythoa or Zoanthus på en av bilderna där.

Det jag menade är att salthandlarna (då många är ni ju inte) kanske kan komma överens om att inte sälja dem och kanske tom hitta på nån bra gemensm informtionsfolder eller liknande med risker och tips till nybörjare.

Det skulle vara väldigt tråkigt då dom är intressanta och väldigt härdiga koraller.

Om man handskas med dom varsamt och är väl medventen om riskerna så är risken att bli förgiftad minimal, vilket påvisas av att allvarliga förgiftningar i akvariesammanhang är extremt sällsynta världen över.

Kloka ord, håller med Däremot kan jag tycka att alla butiker borde skylta mer på plats med "OBS, giftig" och dyl då säkert många konsumenter inte är så noga att de läser på ordentligt innan de köper tex knappar. Det enda jag visste som ny i denna hobby var att drakfiskar var giftiga. Fick höra att de var lika giftiga som en kobra, om det nu stämmer. Att koraller kunde vara giftiga var ngt jag fick veta först när jag börjat med hobbyn för ca 2 år sedan.

Det kan jag absolut helt ställa mig bakom!

Och nej, Drakfiskar är inte giftiga som en kobra.

Det är väldigt smärtsamt, men inte dödligt, såvida man inte är allergisk.

Det låter som om du råkade ut för en Vibriobakterie infektion, något som knappar, men även många andra koraller kan bära på.

Vibrio vulnificus är en av dom vanligare förekommande Vibriobakterierna från den mexikanska gulfen, och kan orsaka liknande symptom som du beskriver, och till och med ännu värre.

Vill också tillägga att det finns folk som har fått Vibrio infektioner genom bara att få havstänk på ett öppet sår.

Nu ska jag ärligt säga att jag tycker det råder lite väl mycket prat om förbud och kontroll här och en häxjakt på knappar.

Faktumet är att revakavarier spelar i en helt annan liga än våra snälla sötvattensakvarier.

Det är nästan skrämmande hur lätt det är att man kan ådra sig allvarliga eller rentav livshotande skador, och nu pratar jag inte bara om knappar.

Giftiga Maskar, koraller, anemoner, fiskar, alger, batkerier, mikroorganismer, en hel massa som faktiskt skulle kunna ge en oförsiktig person men för livet.

Det finns en bra anledning varför det talas så mycket om ordentlig hygien och skydd när man har att göra med saltvattensakvarier, och det läskiga är att dom allra flesta av oss världen över slarvar rejält med det.

För en del av oss är det inte förrän vi träffar på dom allra farligaste av djuren i våra kar som vi tyvärr börjar ta dom varningarna på allvar.

Jag skulle till och med vilja påstå att köper man levande sten så har man nästan säkert något som är giftigt och kan skada en om man har otur.

Det handlar inte om förbud, kontroller, eller att döda och utrota.

Det handlar om Kunskap.

Det är det bästa vi kan göra, att sprida kunskap till alla som vill ha en liten bit av revet i sina hem, och göra allt vi kan för att dom ska förstå riskerna och vad dom bör göra för att skydda sig själva.

Och tänk också på att till skillnad från giftormar så kan inte knappar rymma och anfalla någon.

Sunt förnuft och bra hygien skyddar dom allra flesta, men man kan fortfarande ha riktigt med otur.

Vill måla upp en sen och se vad som blir svaret på den, om det blir vad jag tror måste dessa djur bort från våra privata kar! Tänk er att man har rätt mycket av dessa knappar hemma belysningen står på för fullt och avger då en hel del värme, man har varit borta över dagen och akvariet har sprungit läck det finns några liter kvar på botten men knapparna sitter i det torra, man kommer hem med familj och barn upptäcker vad som hänt, engagerar hela familjen till att rädda vad som räddas kan i halv panik, detta tar ett par timmar och man springer runt i ångorna vilka inte syns eller smakar något, det lilla barnet har man lagt på soffan. Hur går det för denna familj tror ni?

Tror ärligt talat att det inte fungerar så.

PTX förgiftningar från koraller är även idag extremt sällsynta i proportion av förekomsten av dom, och dom allra flesta förekommer när folk fraggar eller försöker döda dom via varmdusch eller kokning.

Grejen med en varmvattensdusch eller kokning är att det binder direkt till vattenångorna och vattnet som sköljs över dom och blir snabbt luftburet.

Man har också i vissa fall funnit att dinoflagellatceller kan också bindas till dom mikroskopiska vattenpartiklarna från dusch/ånga, och sätta sig i eller på kroppen, och fortsätta att producera gift på/i kroppen.

I ett scenario som du beskriver är nog det mest troliga resultatet att korallen helt enkelt blir uttorkad och dör.

Nu är det ju så att det är inte korallen som utsöndrar/avger Palytoxin, utan symbiotiska dinoflagellater.

Man vet också att havsdjur som lever i närheten av Protopalythoa kolonier har PTX i sig, men är oberörda av det.

Däremot slemmar knappar av sig som vilken korall som helst när dom blir stressade eller skadade.

Däremot har folk dött från Palytoxin som dom har fått i sig via fisk som fått i sig det.

En hel del att läsa om PTX, om man orkar.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2920541/

Eller så kan man ge bort dom till någon som vill ha, och är så klart medveten om riskerna.

Inte vad jag vet, men det finns folk som har varit en hårsmån från döden.

Intressant fakta: Palytoxin är "inaktivt" I havsvatten.

Vilket förklarar varför dom flesta förgiftningar inträffar när man bökar runt med dom ur vattnet.