PeterG

Jo vissa koraller har en väldans anpassningsförmåga , det kan ju tex bero på var de är ifrån på revet, hur djupt och från vilket land etc. Vem skulle tex tro att det kunde växa Acroporor där bilden är ifrån , tidvattenson med enorma skillnader i pH , stora temperaturdifferenser, torka, "smutsigt " vatten med väldigt grumliga . (bilder från RC , "How rare is this" med Lewis tråd).

Jo precis , det är som med allt levande , det handlar om jämvikt och energi. Sorry för långa svar men tyvärr alltid svårt att veta vilken nivå någon vill ha ett svar på, bara osmos avdelningen i min gamla skolbok är på 15 sidor, buffertar är en hel bok och transmembrambran proteiner och transport en hel vetenskap .

Flera faktorer: Det råder en slags jämvikt eller snarare "steady state" mellan ute och inne i cellen där det är mest energieffektivt att befinna sig för korallpolypen, många transporter över cellmembranen är pH och energiberoende. Som du skriver balansen mellan ute och inne , fördelningen mellan de olika volymerna inne och ute ( cellväggen , vacuolmembran, dubbla membran till zoxanthellerna , Mitokondriemembran mfl) styrs av fördelningen av osmotiskt aktiva partiklar, elektriskt laddade partiklar som Natrium , klor, sockerarter , aminosyror , (olika joner och proteiner) mellan alla olika rummen i koralpolypen, om pH, salthalten eller temperaturen utanför polypen ändras så måste korallpolypen anpassa sig till denna förändring som då tex kan kosta mer energi om då ex vis pH sjunker så kostar det att pumpa ut vätejoner mot en ökad gradient eller att behålla vätejoner mot en gradient). Vidmakthållande av balansen styrs av ett antal olika funktioner över membraner ( cellväggen, Mitokondriemembran, vacuoler som diffusion , Osmos , Tonicitet ,Kolloidosmotiskt tryck , aktiv/ passiv transport .

ProfiLux 3.1T eX Ultimate-Set PB5.1 Beställd från sewatec.de i Tyskland , skall bli spännande hur snabbt det går att få hem detta och hur det fungerar. Börjar med detta och när jag startat upp det och fått koll på hur det fungerar så tänkte jag bygga ut systemet. (nu har man något att pyssla med på påsklovet). Har också beställt nya kopplingar från rent-postevand.dk till Osmosanläggningen .

Har du inga eluttag utomhus på huset?

Lasse: Okay men hur skall jag få igång den typ av nitrifikation som jag vill ha , rent praktiskt. -Ympar ni in bakterier i respektive filter ?

Du kan ha akvariet utomhus året runt utan problem , min bror hade ett utomhus året runt , MEN det stod i Skuggan hela tiden mot husväggen , han hade också Sveriges enda akvarium på baksidan av en turistbuss ( Botkyrkas mobila Naturskola) det gick att svänga ut 90 grader från bussen, "allt är möligt" som sagt.

Skall dit flera gånger så jag skall fråga Sahin , är i Holland då och då så det kanske blir en biltur nästa gång. Kanske någon som vet ett toppställe i Holland-Belgien - Norra Tyskland-Norra Frankrike inte alltför långt från A1 ?

Lasse: Är det inte så att vi har en viss del Ammamox hela tiden i våra svampar och sjöpungar på levande stenen och all kväve-metabolism i själva sandfiltret är väl bakteriell ? I Daniels länk till RC skriver Tim Wijgerde från EcoDeco att det till en del går att köra utan Koldioxid och ändå sas pumpa Kalcium ur Aragoniten och dessutom blir man av med en del av Fosfaterna tydligen. Fast jag skulle nog vilja testa detta själv för att se , det är ju inte alltid teori och praktik går hand i hand , ibland blir det ju lite av "som man frågar får man svar". —————— Daniel: Länkarna på RC är väl läsvärda speciellt med Wiijgerde och GlennF med DSR metoden , Glenn Fong har deras lilla system för hemmabruk. Två intressanta system som vi nog kommer att höra mer om i framtiden.

Lagrar ni det på samma server hela tiden?

Tänkte mer ( som ett försök eller test) som ett två eller trestegsfilter därav alla sensorerna, och styra dosering i filtren . Min tanke var att man kan test om man genom att driva det och hitta "steady state" , för att sedan driva det så att man kunde få bara bildning av huvudsakligen ammonium tex som tas upp av algfiltret (och Fosfatet). Alltså bara ha den "sura" delen av det hela genom i filtret göra så att man inte startar denitrifikationen , mer som ett "halvt DyMiCo" , Ammonia Oxidising Bacteria Filter + Anamox. mvh PeterG

Läste som sagt att de har detta som enda rening av akvariet i Antwerpen, missförstod jag något?

Helt plötsligt dök den här på sisådär 20 cm upp som "gubben i lådan" . Snart är karantänen i paritet med stora burken.

Här är upplägget för Sumpen och behovet av sensorer för Akvarie Datorn som troligen blir en GHL Profilux . Synpunkter på placeringen av sensorer (pH, RedOx) etc mottages tacksamt. Min tanke är att köra nitratfilter och att det sänkta pH´t i Nitratfiltret som jag tänkte fylla med Aragonit skulle sköta en del av frisättningen av Kalcium ( calciumcarbonat) ! (Har för mig att det är så det fungerar på Antwerpens Aquarium / typ DyMiCo) , då skulle man ju sas slå två flugor i en smäll. SUMPEN ———— A: Filterdel- med Filter-Sockor Flöde i rör till Skummare ( reglerbara 3x 2400 l/h) Pumpdel- ut till till Nitratfilter -Pump 1 varioflöde UV inlopp -Pump 2 2x 40W Flöde 2x 600 l/h Sensor 1:1-Redox IN Nitrat Sensor 2:1-pH IN (mäter från akvariet , till N-filter) Sensor Flöde Förbifart Sensor Flöde Skummare Värmare Förbiflöde till Pumpdel Akvarium ,reglerbart , ———— B: Skummardel 2x frånflöden , flöde i rör och fritt över avdelare UV utlopp Inlopp från Nitratfilter Sensor 1:3-Redox UT Nitrat Förbiflöde till Pumpdel Akvarium, reglerbart ———— C: BT Avluftningskammare för ozon -Pump 3 med impeller Sensorkammare Sensor 2:2 pH -( mäter efter N-filter , skummare och ozon ) ———— D: Algodling ( delflöde fr. förbiflöde) DSB Mangrove ———— E: Pumpdel- Pump 4 1250 l/h (2400 l/h) till Akvarium Sensor 2:3 pH - mäter pH ut till akvariet Värmare ————- SEPARATA ENHETER -------------- F: NITRATFILTER SENSOR : Sensor 1: 2-Redox MITT , i mitten av Nitratfiltret --------------- G: UV 2x40W RUWAL (DELTEC) , Skall Upgraderas till 2x80W ——————— Ozon till skummare Luftpump , RESPIRONICS

Tänkte köra det som combo, läste också att det skall köras "rent" men en del verkar köra " lite" Zeo tex GlennF det har funkat för honom iaf .se DSR metoden. Tack . Funderar också på hur flödet blir på längden det blir till att prova olika uppsättningar eventuellt med ytterligare MD 60´or på kortväggarna, vi får se hur det går med att styra upp dem så att de samspelar för att få maxat flöde . ---------------------------------------- Tanken var ju att ha en helt ren botten till att börja med iaf, har inköpt en del olika sorters grovlekar på korallgrus / aragonit som eventuellt testas. Framförallt vill jag ha helt rent från sladdar och rör i akvariet, det får räcka med utloppsröret på vänster kortsida som blev lite väl bissigt. Hade ev. tänkt ha några pumpar på bakväggen under BTN modulerna riktade mot fronten också om det behövs På Larrys och Lasses inrådan blir det en del hål i modulerna , dels för fraggar och dels så luft som ansamlas kan komma ut , på baksidan är det utrymme så man kan komma åt att skrapa glas och serva om det behövs. mvh PeterG

Gör som Linnex , gör egna dämpare i silikonlim. Annars kolla noga med tillverkarn om det går , många har / hade en kombo av olika Isotiazoloner i färg mm , det är det som motverkar svampangrepp i färg ,plaster och lim mm , är potent i extremt låga doser och deklareras inte, iaf inte som Isothiazoloner. Inte nyttigt och mkt svårnedbrytbart

Tack själv. Det är bra att du / ni lägger upp sådana här frågeställningar, det gör att man får tänka till om vad man tidigare lärt sig och fundera lite djupare kring hur det fungerar och vad som ligger bakom en funktionen. Hur och varför är viktiga frågeställningar likväl som att utreda olika begrepp , speciellt i dag när kemikunskaperna inte direkt är i fokus i dagens samhälle . mvh PeterG

Med risk för att slå in öppna dörrar. Men jag tror ni måste enas om vissa begrepp, tex def av buffert. Kurvorna i Jonas exempel är en (syra i vatten) teoretisk matematisk modell för att åskådliggöra buffertbegreppet och ingen vanlig titrering. Det vanliga enklare sättet att beskriva det hela ( en buffert) står i texten på sidorna före. Så här tror jag man skall se på det hela i en slutet systam. I akvariet eller naturen blir det än mer komplicerat pga flera komponenter tillkommer och att systemet är så att säga öppet - CO2 som löser sig i vattnet och frisättningen av CO3 plus alla andra komponenter (tillkommer i buffertsystemet). ---------------- Vi börjar med en generell definition av en buffert : 1-" Villkoret för att något ämne skall kunna agera som buffert är att det i en lösning finns en hög koncentration av både svag bas som kan ta upp en stark syra och korresponderande svag syra som kan ta upp stark bas " 2-Buffertkapaciteten är förmågan hos en buffertlösning att motstå pH förändring vid tillsats av stark syra resp stark bas. Och bufferkapaciteten är direkt proportionell mot koncentrationen på bufferten. 3-Buffertförmågan är störst* när syrakoncentrationen = baskoncentrationen. 4-En tumregel är att en blandning av en svag syra och svag bas där pH inte avviker mer från pKa med mer än 1,5 kan sägas ha buffrande förmåga. 5-Då flera starka syror och baser finns närvarande i samma lösning ,kommer starkast närvarande syra alltidd att reagera med starkast närvarande bas. -------------------------------- Alltså: I ett slutet system -För Karbonatbufferten med pKa2= 9,3 så har vi " bästa kapacitet” pH 7,8-till-10,8 med max i 9,3 -För Boratbufferten med pKaB = 8,8 så har vi ” bästa kapacitet ” pH 7,3-till -10,3 med max i 8,8 om man då tillsätter en Syra vid pH över 10,8 enligt ovan i en ren karbonatbuffert med borat så är det mer som en ”neutralisation” av OH joner dvs större snabbare relativa förändringar av pH vid väldigt höga pH och när det börjar närma sig 10,8 så övergår det i ”buffande verkan” dvs mindre förändring av pH när syrakonc närmar sig Baskonc. * Långsammare förändring vid pKa ( se nedan). med långsammast avsees pH förändringen under en kontinuerlig tillsats av syra. ( jämför om man tillsätter en liter flermolar HCl syra på en gång i en liter buffert - DÅ GÅR DET SNABBT eller om du häller vattnet i syran då går det ännu snabbare MOMENTANT , hur var det nu ? VIS eller SIV). För er som inte läst kemi - ALDRIG VATTNET I SYRAN utan Syran i Vattnet SIV skall det vara. när vi närmar oss 8,8 relativt mycket bättre buffertverkan runt 8,8 ungefär hälften av 1,5 . Buffertverkanär bäst vid och bättre ju närmre pKa man kommer. ------------------------ Buffertbegreppet är mycket enklare att förstå (och räkna på ) om man först försöker förstå en enklare enprotonig Buffert som tex en Ättiksyra/Acetatbuffert ( =HAc/NaAc, ättiksyra och natriumacetat ), vi får då syra + vatten <=> bas + syra HAc + H2O <=>Ac(-) + H3O(+) det är då också lättare att förstå varför pH förändringen är mindre runt och nära pKa och så mycket större när Acetat är nära förbrukat eller förbrukat och man tillsätter mer syra eller tvärtom med Bas. Se bilder --------------------- *långsammare: vid reaktion beror två reaktanter beror reaktionshastigheten på BÄGGE reaktanternas koncentrationer på bägge sidor om jämviktspilarna , sannolikheten för en syramolekyl skall kollidera är proportionell mot syrakoncentrationen dels mot vattenkoncentrationen. Vid jämvikt ( vid pKa ) är reaktionshastigheten åt bägge hållen i jämvikten lika , före och efter pka är reaktionshastigheten olika därför får man olika pKa värden för olika syror och olika reaktions hastigheter bortom pKa värdet. ----------- mvh PeterG

En bra skummare är viktigt.

I väntan på vattnet , så har jag köpt några koraller och fiskar som får vara i karantänen under tiden förra veckan denna och en liten Acropinne , den var gråblå i affären men nu är den bara brun. Hydnopora sp. Denna följde också med Caulastrea sp. Testade Fosfathalten med salifert och fick 0,25 i fosfat sedan testade jag med Hanna Checker och fick 0,04 ( testade flera gånger) , vad skall man tro! Tyvärr hade jag ingen referenslösning hemma. Borde inte bli så stor skillnad, tur jag provade detta innan det stora akvariet är igång. Nu har jag ju lite tid att finslipa mina mätningar och göra ett antal referenser. Här är en av fiskarna som också fick följa med hem , svår att fotografera , en riktigt intensiv gynnare , äter som en "dammsugare" !

Äntligen efter 3 månader,men vad får man inte utstå för att få det sladd och spänningslöst i Akvariet, här syns också mina nyss inköpta Ruval (Deltec) UV 2x 54w som jag tror skall gå att l uppgradera till 2x 80w , fick 3 st men ett kompletterade jag och fixade till och gav bort. Nu saknas bara Akvariedator , Sump och 3000 liter vatten och bergis minst 100 fraggar. När jag skulle sätta upp belysning så upptäckte jag att undertaket inte bar så det blev till att sätta upp extra förstärkningar fixerade i bjälklaget så att ramperna inte rasar ned i akvariet.

Hur går det med länkarkivet och hur kommer de att presenteras ?

a CO2

Du kan sänka salthalten utan problem , lägg på täckglas så dunstar det mindre, men om du har fiskar i så borde de få mat under tiden, två tre gånger minst.

Kollade Sigma det finns 99,998 % renhet finns också färdigblandat i 1N 500ml. Vad tänkte du använda för Jod lösning och vilken renhetsgrad ? mvh Peter