Christian J

Om du menar de två pyttesmå i mitten så liknar de stjärnpolyper tycker jag. Definitivt inte Palythoa.

Hejsan! Om stenen kommer från ett redan inkört akvarium kanske det går bra med korallerna. Annars vet jag inte. Var lite försiktig med matningen i början bara, särskilt om/när du skaffar fisk. En 6020 räcker nog mer än väl till 120 liter. Min brummar en del, kanske för att glaset i mitt 80l kar är för tunt och förstärker oväsendet. Skaffa annars en 6040 om du har råd, de går att programmera så man kan få lagom styrka, vågpulser mm. De är bra och passar utmärkt till ett 120l kar. Vet ej, men mjukkoraller har inga stora krav på ljus. Temperatur och salthalt är alltid viktigt. Övriga vattenvärden brukar vara onödiga att mäta så länge man ser att djuren trivs. Kanske du kan börja mäta nitrat 3-4 månader efter att du skaffat fisk. Skaffar du stenkoraller kan det vara bra att mäta fler värden, t ex KH. Med ingen cirkulation alls ja, men en 1500l-pump borde räcka så länge.

Jag gillar att ha resonansvågor i visningskaret, men hur påverkas placeringen av returröret från sumpen av detta? Vid ändarna av visningskaret är ju vågorna som högst, så om returen sitter där skvätter det väl en hel del om den hamnar över vattenytan i vågdalarna. Om man istället monterar returens mynning djupare under vattenytan slipper man skvättandet, men samtidigt bryts inte häverten vid pumpstopp. Är det säkrast att placera returen mitt på långsidan av visningskaret där vågrörelsen är som minst, eller finns det någon fiffig lösning så att man ändå kan ha returen vid kortsidan? Kan man t ex ha ett 3mm hål på returröret för att bryta häverten utan att det skvätter för mycket ur hålet under normal drift?

Vad jag vet så är Nopox en kolkälla (precis som vodka, ättika mm) och används för att öka bakterietillväxten i karet, men jag tror inte dessa bakterier är anaeroba, tvärtom finns det risk för syrebrist vid överdosering av kolkällor. Istället tar kolkällebakterierna upp fosfat och nitrat för sin tillväxt, det är när bakterierna skummas bort som fosfaten och nitraten försvinner. Allt detta kan ta tid innan det märks någon skillnad på vattenvärdena, och det måste finnas både fosfat och nitrat i bestämda proportioner för att något skall hända.

Är det stora fiskar? Annars kan du kanske ha flera små i en bur. Isf är det väl lika bra att använda akvarievatten i karantänen, så slipper du acklimatisera dem två gånger. Men varför inte låta dem gå längre i karantänen, förutsatt att vattenkvalitén är bra och det finns gömställen? Då kanske du dessutom kan sätta en i taget i buren i visningskaret.

Det ena utesluter väl inte det andra, du skulle t ex kunna använda vatten från visningskaret i ett karantänskar. Är du säker på att alla fiskpåsarna i boxen har samma vattenvärden, säljaren kanske har flera separata system? Men det skonsammaste är nog att snabbt byta ut butiksvattnet mot nytt vatten med samma vattenvärden, vare sig det nya vattnet är helt nyblandat eller (iaf delvis) taget från visningskaret. Karantän i bokstavlig mening är väl inte nödvändigt om fiskarna är sjukdomsfria, men det kan kanske användas för avstressning (förutsatt att de nya fiskarna inte stressar varandra mer än de gamla skulle gjort), eller som ett specialkar för att lära dem ta akvariefoder. En bur i visningskaret är i vilket fall ett utmärkt hjälpmedel, särskilt om du måste slänga i fiskarna fort. Fast är det många fiskar på en gång kanske det blir opraktiskt.

Bra fråga. Det bästa vid själva acklimatiseringen är nog vatten som så likt butikens som möjligt (vilket kanske talar för karantän). Men om vattenvärdena är likadana är nog box bäst, eftersom både nya och gamla fiskar kan vänja sig vid vattnet, smak och åsyn av varandra. Jag såg ingen aggression mot en fisk i en box ens när jag satt den där just för att den blivit jagad av de etablerade fiskarna innan. Det skulle nog krävas ganska stark aggression för att få en fisk utanför att stångas mot själva boxen.

Ja så har mina gjort, men bara vid några enstaka tillfällen. Kanske de tröttnar efter ett tag, eller så är det relaterat till något annat (parningssäsong, allmän trivsel?).

Svårt att se på bilden, jag tycker den verkar normal. Menar du att den svullnat plötsligt?

Sjögurkor är nog de enda effektiva sandreningsdjuren vad jag vet. När jag hade en sandsjöstjärna såg jag inga tecken på att sanden blev renare, och den rörde inte om alltför mycket i sanden heller. Nassarius är väl främst köttätare, inte detritusätare, och rör inte heller om mycket. Möjligen kan Cerithium-snäckor äta detritus, men då behövs det nog väldigt stora exemplar i stort antal för att göra nytta. Sandvändarfiskar äter främst smådjur i sanden (djur som kanske annars hade ätit upp detritus själva?), däremot virvlar de upp detritus så att vattnet ser smutsigare ut. Möjligen skulle de göra nytta om man även har ett väldigt effektivt vaddfilter typ rollermat, annars gör de nog mer skada än nytta. Både puellaris och muralis bör hålla sig nära botten när de spottar ut sanden. 0,5-1cm sanddjup räcker gott och väl tror jag.

Var är den svullen någonstans?

Det går väl iofs att föda upp artemia, men iaf förr brukade det sägas att näringsinnehållet på vuxna exemplar inte var så högt. Kanske det problemet är löst numera? Är osäker på storleken, men här finns en del: https://www.zoopet.com/index.php?option=com_content&view=article&id=571 Akvarieaffärer kan sälja levande mygglarver (och maskar som Tubifex?). Även vissa sötvattenfiskar (levandefödare) skall kunna leva och föröka sig i saltvatten, men det har sagts att det inte är nyttig mat i längden för saltvattensfiskar. Jag vet inte om mysis och andra svenska kräftdjur går att odla, men fångar man dem i havet kan de överleva åtminstone några timmar i akvarium. Kanske pelletsen behöver mjukas upp lite av vattnet först? Fast just ocean nutrion skall väl vara mjuka. Jag brukar tina en kub fryst mat i ett glas saltvatten vilket sedan förvaras i kylskåpet, sedan matar jag bara så mycket som djuren äter upp på en halv minut. Men du kanske vill ha en mer kontinuerlig tillgång på foder i akvariet?

Jag har tänkt använda Tunzes ytavsug med hävert (direkt in i Clarisean ), bildas det inte luftbubblor i slangen med en sån? Men jag tror inte själva hävertflödet påverkas av Clarisean, däremot kanske eventuellt bubbelvatten från häverslangen rinner över när mattan täpps igen.

Så om man drar fram för hand mer sällan kommer alltså vattennivån inuti filtret att ligga på en hög nivå under längre tid? Det kanske i sin tur påverkar filtrets funktion som bubbelfälla...

Nitrit är vad jag förstår mindre giftigt än ammonium, så jag gissar att om nedbrytningen av ammonium fungerar tillräckligt bra så räcker filtermediat mer än väl för att bryta ner även nitrit.

Vet du ungefär hur ofta den drar fram ny filtermatta? Ja det stämmer.

Samma för mig fast med varmvattensfisk. Lägre djur fungerade bra. Kanske det handlar om att välja det minst dåliga alternativet, lång inkoppning kanske i sig leder till stress. Det allra bästa alternativet är förstås att erbjuda samma värden på temperatur, salthalt och pH (men med syre och utan ammonium) så att man slipper acklimatisering (och istället ändra temperatur och salthalt och pH i karantänskaret under flera dagars tid). Jag vet inte hurpass skadlig skillnader i temperatur, salthalt och pH verkligen är i "normalfall" (om det finns sådana), men https://www.advancedaquarist.com/2006/1/aafeature2 skriver: "It is a common practice to float fish in the bag to adjust the water temperature to match the aquarium. The toxicity of ammonia and other toxins increases as the water temperature rises." https://www.advancedaquarist.com/2006/3/aafeature1 fortsätter: "Large, rapid changes in pH and temperature are stressful to fish. However, fish vary in their ability to tolerate changes in temperature and pH. ... A temperature change of one degree Fahrenheit per hour (1F/hour) with a maximum of just three degrees Fahrenheit to three degrees Celsius (equal 5.4F) a day has been suggested (Noga, 2000)." Å andra sidan säger samma artikel att salthalt inte spelar så stor roll så länge man går från högre till lägre, och rekommenderar rentav att slänga i fiskarna direkt i karantänsvatten med bara 12 promilles salthalt.

Tror bara det skiljer 1300:-, å andra sidan blir det mer sladdar och teknik som kan gå sönder.

ClariSea SK-3000M går att köpa både med och utan motor, är det en dålig idé att ta en utan? Det är ju inte så mycket extra jobb att dra fram mer filtermatta när man ändå tömmer skummarkoppen, men om det måste göras oftare blir det kanske lite tröttsamt i längden. Bonusfråga: fungerar detta filter bra som bubbelfälla för ytavrinningen?

Jag tror det skiljer sig lite mellan arter/individer(?) vilka algpreferenser de har, men finns det rätt sorts alger i inredningen underlättar det säkert. Jag hade t ex en Blenniella chrysospilos som skrapade filmalger från rutor och stenar, och med tanke på att den inte åt upp allt på rutorna antar jag att den klarade sig bra på det. Å andra sidan måste man kanske inte blöta ner händerna vid matning med nori heller, om inte ytavsuget är alltför effektivt (och fiskarna för långsamma) så kan man kanske bara släppa en bit nori på ytan. Sen finns det ju även tabletter, pellets och flingor som är algbaserade, men då gäller det förstås att lära fisken att äta dem.

När jag ger min Zebrasoma desjardinii långa remsor med nori brukar han ruska dem våldsamt (som en hund), ett helt annat beteende än om fisken nafsade småbitar från en hållare, eller svalde småbitar hela.

Nori kanske inte upplevs som någon utmaning att äta så att den blir uttråkad. Testa att ge den något den måste kämpa för, t ex makroalger eller en sten med trådalger på?

Jag har börjat bygga ett sumpskåp vid sidan om, för att slippa begränsas av utrymmet under själva akvariet. Både sump- och akvarieskåp är gjorda av IKEAs köksskåp (METOD-serien, 80x36,5x60cm). Som stabilisering/baksida tänkte jag använda ett hyllplan fast stående upprätt (se bild, vinkeljärn, luckor och ben tillkommer). Rören hade jag tänkt att dra genom skåpets ovansida. Hade tänkt mig att lämna halva baksidan av skumpskåpet öppen (som på bilden), räcker detta för passiv ventilation eller bör jag komplettera med datorfläkt? Kommer papperstapeten på väggen bakom ta skada? Jag har inte märkt några fuktproblem över själva akvariet på fem år, men det kanske blir mer stänk från en sump. Om jag istället skruvar fast hyllplanet på övre halvan av skåpets baksida skyddar det bättre från stänk från sumpkaret, men samtidigt blir kanske ventilationen sämre än om det skruvas fast på nedre halvan? Avståndet mellan bakre skåpväggen och den tänkta sumpbehållaren kommer att vara max 1,5cm, men på sidorna blir det sammanlagt 10cm.

Får ge @Kimozabe hela äran: https://saltvattensguiden.se/topic/55540-tips-på-hur-man-höjer-salthalten-enkelt/?do=findComment&comment=632818 (det funkar hyfsat med ytavsug trots allt om man häller i lite åt gången).

Jag brukar ersätta avdunstat vatten med nyblandat saltvatten till salthalten nått önskad nivå.