Claes_A

Det är flera diskussioner här. Jag fokuserar på en: Det jag menade var bara att man kan tänka sig att bakteriepopulationens (antalet bakterier) storlek också kan vara begränsande av att bakterierna inte hunnit dela sig ännu. Exemplet med plötsligt stigande näringsnivåer är ju ett solklart fall när vi borde kunna observera att bakteriernas delningshastighet är begränsande för att snabbt öka populationens storlek vid näringstillsatsögonblicket. Jag kan även tänka mig att många akvarier regelmässigt genomgår cykler av stigande och sjunkande halter av tillväxtbegrände ämnen över t ex dygnet. Tillväxthastigheten av bakterier kan då bli tillfälligt begränsande för bakteriepopulationens storlek. Jag menar att generationstiden för de flesta heterotrofa bakterier i den relativt sett näringsfattiga miljö som akvariet utgör är klart längre än 15 minuter. Dessa typer av korta generationstider kommer ofta från laboratorieförsök med tarmbakterier som växer under extremt näringsrika förhållande vid 37 grader C. E. coli-bakterier kan då nå dessa fantastiska delningshastigheter. Men när man odlar samma bakterier i ett fortfarande mycket rikt men minimalt medium är tillväxten inte alls lika imponerande. och i ett extremt utspätt medium som akvarievatten går det troligen ännu långsammare. Jag kan anekdotiskt berätta att jag gjorde havsvattenagarplattor med glukos + fosfat + ammonium som primära näringskällor - det tog närmare 7 dagar att få upp bakteriekolonier på dessa plattor vid 30 grader C och ändå så använde jag skummareluatet som är mycket bakterierikt som inockulum. Som jämförelse ska sägas att E. coli-bakterier bildar kolonier över natt vid den temperaturen och på ett rikt medium. En mycket intressant artikel kom ut i början av månaden som undersöker halterna av bakterier i akvarievatten (bara planktoniska bakterier dock). I den förefaller ett reproducerbart experiment visa att bakteriedelningshastigheten är begränsande för den planktoniska bakteriepopulationens storlek i akvarievatten (se figur 12). Vad man gör är helt enkelt att tappa upp akvarievatten i en plastbehållare och mäter bakteriehalten över tid. Och den ökar vilket kan tolkas som att bakteriedelningshastigheten har varit begränsande för bakteriepopulationens storlek snarare än näringstillgången. Det ska sägas att författarna gör en annan tolkning - nämligen att deras plastkärl kanske innehåller en organisk kolkälla som frisläpps och göder bakterierna men jag håller med Randy Holmes-Farley i kritiken att det förefaller osannolikt (trådinlägg 11). // Om det sedan är är lönlöst eller gynnsamt att dosera bakterier på burk i akvarier har jag inget svar på. Jag är av naturen skeptisk och menar att bevisbördan egentligen ligger hos de som påstår att det har gynnsamma effekter. Potentiellt kan man väl tänka sig att tillsatta bakterier kan fungera som mat för andra organismer, ändra bakteriepopulationernas sammansättning (arterna) eller öka bakteriehalterna generellt. Men återigen - det är bara spekulation.

Med reservation för att varje akvarium vid varje ögonblick inte är i jämvikt vad gäller bakterietillväxten och åtgången. Det kan vid ett givet tillfälle finnas mer näring tillgängligt än bakterietillväxten ännu hunnit förbruka (systemet har inte nått jämvikt ännu).

Det finns ju en möjlighet att det inte är tillsatsen av levande bakterier som gör att du får effekter på cyanon och mörknande polyper. Är bakteriemängden tillräckligt stor så tillförs ju en del kväve och delvis även fosfor till systemet genom att tillsätta denna bakteriecellmassa. Har du någon uppfattning vilken cellmassa som tillförs? Det finns ett enkelt experiment som kan vara värt att testa för att kontrollera om effekter av bakteriedoseringen är länkad just till levande bakterier. Det är helt enkelt att koka bakterielösningen i 10 minuter före tillsats. Ger tillsatsen av dessa avdödade bakterier samma effekt som vid tillsats av levande bakterier så är det inte cellerna i sig som påverkar akvariesystemet utan näringen i dem.

Det ser trist ut. För mina ögon så ser det ut som om karet inte är stabilt biologiskt. Det verkar inte finnas någon sund algväxt att tala om och istället härjar cyano och trådalger. Om karet är grumligt som det ser ut på bilderna kanske även andra bakterier blommar. Jag tror systemet innehåller ganska mycket fosfat och nitrat men troligen bundet i alger och bakterier och därmed är de svåra att mäta. Dessa organismer slukar tillsatt kväve och ökar sin biomassa vilket ger kloakvatten. Hur få ordning på det? Ja, bra fråga - själv skulle jag gå cold turkey och plocka ut de i princip redan döda korallerna samt fiskarna. Sedan finns det möjligheter att svälta ur karet över ett antal veckor med hjälp av skummaren och tillfälliga tredagars mörkläggningar (mot cyanon). När sedan karet är stabilt med algtillväxt mikroliv och utan skitalger så skulle jag fundera på nytt liv i karet.

På produktbeskrivningen så verkar det vara något som understödjer bakterietillväxt som potentiellt kan konkurrera ut cyanon. Ska vi gissa att det är någon typ av organisk kolkälla och kanske en kvävekälla?

"Tysken vet" säger schweizarna...

Jag kan lista hårdvaran i mitt eget system: Akvarium Rörsystem för nedledning av vattnet till sump Sump Pump för att ta vattnet tillbaka till akvariet Belysning (LED i mitt fall) Cirkulation i karet (3 x Tunze streamers i mitt fall) Skummare Ozonisator Biopelletsfilter Doppvärmare Osmolator inklusive pump Jag har valt bort följande populära delar: Balling med doseringspumpar och dunkar Osmosfilter (har tillförlitligt kranvatten) Rektor för fosfatremover (körde i strumpa de första veckorna) Kylare (kan behöva ändras framåt sommaren)

Jag känner mig redan nöjd med detta köp... Och jag insåg att det är en påtaglig skillnad mellan Bubble-Magus NAC3.5 och Aqua Excel minicone2. NAC3.5 uppges ha ett sådant här pinwheel och Aqua Excel ett sådant här mesh needle wheel. Om det spelar någon roll är en annan fråga.

Nu har jag sovit på saken, jag slår till på en Aqua Excel AE Mini2 Cone Skimmer. Inga större pengar och så får jag en ny leksak vars ljud jag säkert kommer att reta mig på... Och min sump måste säkert byggas om lite också för att sänka vattenytan i facket som den ska stå i...

Jag har inte återaktiverat GFO eftersom jag inte använder det längre. Jag körde lite alubaserad fosfatremover och sedan GFO men eftersom fosfaten visar 0,00 mg/l med Hanna så tycks det vara onödigt för min del. Regenereringen är väldigt enkel. Väg upp rätt mängd natriumhydroxid (=kaustiksoda i affären). Häll på vatten så att det löses upp. Undvik att få i ögonen eftersom det är frätande och i med GFOn. Vänta någon vecka. Efterskölj med fosfatfritt vatten (t ex osmosvatten eller bra kranvatten) tills all natriumhydroxid är borta (pH inte är typ 14 på sköljvattnet).

Ser imponerande ut som ett reklamblad!

Jag var faktiskt inne på just BM NAC3.5. Retligt nog finns den inte i lager hos Fish-Street just nu. Det är samma Atman-pump i båda skummarna verkar det som.

Jag funderar lite på att testa en ny skummare till mitt 200 l. Nu har jag en Grotech HEA080 och den är väl acceptabel och är välbyggd vad gäller plasten. Tyvärr är den klart sämre vad gäller pump och pumpinfästning och trots modifiering så låter den en hel del och skummar - ja skapligt. Vore kul att testa något smått med nålhjul som skummar bättre. Förhoppningsvis något tystare också. Jag funderade på Aqua Excels lilla minikonskummare: http://www.fish-street.com/aqua_excel_ae_mini2_cone_skimmer Någon som har erfarenhet av denna lilla Kinaskummare?

Enklaste sättet att använda Saliferts fosfattest är helt enkelt att konstatera att har man någon svag nyans av blått så är det för mycket fosfat i vattnet. Eller rättare sagt, det indikerar att vattenkvaliteten är ganska dålig och inte lämplig för känsligare koraller (SPS t ex). Många andra organismer tycks ju inte bry sig och klarar lite slaskigare vatten. Jag lever även med tron att högre fosfathalter ökar risken för skitalger, tex cyano, men beläggen för detta är lite skakiga. Jag skulle precis som du gjort satt in motåtgärder, d v s fosfatremover, men du får nog räkna med att massan mättas på några enstaka dagar om det är uppåt 0,5 mg/l fosfat i vattnet och det värdet ligger stabilt. Fosfatremover kan inte bli gammal av att ligga i en burk - det är järnoxidhydroxid (eller motsvarande aluminiummineral). Kolla i kemisektionen om du vill regenerera din Rowaphos några varv med natriumhydroxid.

Det är väl en avvägning mellan estetik och funktion. Ur rent funktionsperspektiv är det toppen att ha minst 10 cm mellan överrinningskantens översta del och karets överkant. Då får man mellan 8-9 cm mellan vattenytans och karets glassarg - det stoppar saltkryp effektivt. Jag valde att minska det avståndet av estetiska skäl (jag ville inte ha en enorm överbyggnad på karet) men snålade någon cm för mycket.

Det beror väl på hur man ser det. Jag tycker observationen är intressant och viktig eftersom det ger experimentellt stöd för vad vi tidigare bara antagit - att skummaren ganska effektivt exporterar bakterier. Det betyder att vi nu har evidens för att detta är vägen som näring lämnar karet vid organisk koldosering. Annars finns det mycket intressant i den långa och på amerikanskt manér lite pratiga artikeln. T ex att bakteriehalterna i våra kar ligger under de naturliga bakteriehalterna på reven (vem hade trott det?). Eller att om vi ökar vi den organiska kolhalten med dosering så ökar bakteriehalten (mer väntat).

Dags för uppdatering av denna tråd. Ken S. Feldman, Allison A. Place, Sanjay Joshi och Gary White har slagit sina kloka huvuden ihop och faktiskt experimentellt räknat bakteriehalter i akvarier! De har även testat effekten av skummare. Deras försök redovisas i Advanced Aquarist. Summa summarum av skummarens effekter på bakteriehalten är att cirka 30-40% av bakterierna kan skummas ut om vattnet är rikt på organiskt kol: "Protein skimming (bubbles) removes approximately 30 - 40% of the bacteria in the water column of carbon-treated or organic rich water, but the remainder is not susceptible to bubble-based removal."

GREISINGER GPH 014 PH-MÄTARE 0-14PH (Länkningen funkade tydligen inte)

Lite OT men jag har en sån här enkel pH-mätare och den fungerar mycket bra: http://www.conrad.se/?ws_tp1=kw&ref=adwords&search=ph-m%E4tare&subref=ranalli/categories&gclid=CIfJm6rt2KcCFdSHzAodNC129A

Fast har dvärgkejsare strukit med och andra djur ser tveksamma ut så undrar jag om det inte ligger något annat och spökar än varierande KH. Något som snarare har att göra med den uppmätta ammoniakhalten.

Det blir lite semantik - egentligen säger vi samma sak. Skulle bakterierna enzymatiskt kunna spjälka polymererna omedelbart så skulle ju pelletsen också lösas upp omedelbart av de bakterier som satt på dem. Det är ju inte det som vi ser och således måste spjälkningen vara begränsande av den enzymatiska aktivitetens hastighet. Därmed blir som en följd den tillgängliga ytan som dessa långsamma enzymer kan jobba på begränsande. Visst kan det vara så att det är små partiklar som frigörs från pelletsen som sprids i systemet och genom bakteriell tillväxt skapar grumligheten initialt. Mina gen1-pellets är i det närmaste plastiska och verkar inte skapa några små partiklar som jag kan observera. Har någon observerat grumligt vatten annat än vid nystart av pelletsen? Blir vattnet t ex grumligt när någon fyller på mer pellets i ett kar som redan körs med pellets?

Ja, det är är bara lågt pH som konserverar. Samma logik som när man gör surkål genom att låta ättiksyrabakterier konservera kålen.

Låter som en bra lösning för att hålla fiskarna ute men det sänker tyvärr inte min vattenyta...

Nu doserar jag ju asparaginsyran och ättikan i kalkvatten så båda är neutraliserade och skyddade mot bakteriell aktivitet - bakterier växer inte i basiskt kalkvatten. Många aminosyror är svåra att lösa i ättika eftersom det är surt. Undantaget är basiska aminosyror som t ex histidin.

Jag tänker mig att en tråd i självrannsakans anda där vi går igenom de svagaste punkterna vi kan hitta i våra akvariesystem skulle kunna vara intressant läsning. Vad skulle du göra annorlunda när du nu ser resultatet så här i efterhand? Det kan gälla t ex systemets uppbyggnad rent tekniskt eller invånarnas sammansättningen. // Jag inleder med en rent teknisk aspekt som är väldigt irriterande och nu när akvariet rullar inte helt enkel att åtgärda - min överrinningskammare. Kort och gott så har jag satt skivan som vattnet rinner över för högt upp. Det ger resultatet att vattenståndet ligger för högt och salt klättrar ur karet. Dessutom var jag tvungen att offra kammen som skulle hålla fiskarna ute för att få ned vattennivån någon cm. Effekten är att jag får håva ut fiskar ur överrinningskammaren nästan varje vecka.