-
Antal inlägg
16 745 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
378
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
Kan inte sockelbeteckningarna men här inunder har ni resterna av 24 wattaren De är till salu Steffo MVH Lasse
-
Ang. hemorten Det är inte bara Capote som är född där, men efter ha tillbringat mina första 18 år där så vet jag inte om jag instämmer i Capotes hyllningar MVH Lasse
-
Hej Kai Nej jag fick byta drossel och glimtändare. Köpte ett paket med förlängd förbindelse mellan drosseln och lysrörshållaren. Jag drog nämligen ut drosseln från rampen pga av att jag ville minska värmeproduktionen där. Se bild. Samtidigt som jag gjorde den så kopplade jag ur brytarn som sitter på rampen. (den går att koppla in om man vill). Jag har märkt nu att detta var ett klokt val eftersom värmeproduktionen med bara röret i rampen är stort. Fläktarna måste gå när det är tänt. Det gick lätt att montera själva röret. Fick borra två nya hål för fäste av lysrörshållaren längre mot kanten än i orgionalet MVH Lasse
-
Sickboy Måtten är 44x44x44 ungefär MVH Lasse
-
Hej Då var det dags att konstruera min botten. Jaubert- eller plenumsystemet har intresserat mig en tid och jag tänkte göra något liknande men inte med så djup sand eftersom karet inte är speciellt stort. För att skapa vattenspalten underst la jag dit en platta bestående av gamla bottenfilter (typ Åled). Över detta la jag ett lager korallgrus på ca 2 cm (Ja, Ingvar jag vet). Sen tryckte jag dit en identisk platta som ”grävstopp” och bas för min LS. Över detta har jag ca 2 – 3 cm grus. För att ha möjligheter att ta ut prov i en framtid har jag placerat ett grönt luftrör genom sanden och ner i vattenspalten. Det slutar över vattenytan. Röret är också till för att jag i en framtid skall ha möjlighet att experimentera med vodka eller sockermetoden. Jag sprutar helt enkelt in det organiska kolet där det skall göra nytta – i den syrefria spalten. Eftersom jag har så lite grus så kanske jag får ”hjälpa” till att göra vattenspalten syrefri genom att ge bakterierna organiskt kol. Jag har försökt ta en rättvisande bild av mitt äldsta 27 liters. Bilden nedan är den bästa jag har just nu. Tagen idag. I´ll be Back MVH Lasse
-
Hej Jocke Det har jag inte hört förut (om avsöndringen). Vi får se om det spelar någon roll. Om det blir slam i dem återstår att se. Det kommer att strömma nästan 1,5 kubik i timmen genom den filterkammaren (som är på en 3-4 liter) Tanken med den kraftiga strömmen är att "polera" ytorna så att en ung, hungrig biofilm bildas (inga gamla 57-åringar gör sig besväret där inte). Jag tog dem i avsaknad av små biobollar för att öka spridningen över materialet. De är lätt att ta upp och undersökas sen. Tack för varningen MVH Lasse
-
Hej Gustav Jag tillhör dem som anser att betydelsen av en optimerad nitrifikation är underskattad inom saltvattensakvaristiken speciellt när man som jag kör ett system utan skummare eller annan kraftig luftning. Jag kommer att försöka att beskriva mina erfarenheter av kvävecykeln i en separat tråd under kemi med början i helgen eller under nästa vecka. MVH Lasse
-
Ja, och vart skulle det kvävet som inte luftas ut som ammoniak ta vägen annars. Min tankesätt bygger på optimering av nitrifieringen så man får bort ammonium/ammoniak plus nitrit så fort som möjligt. Nitrat är den minst farliga av dessa ämnen i toxikologiskt hänseende. MVH Lasse
-
Hej Mitt standardsvar när man kom hem med svindyra tanganyiker på det glada 80 talet var när den obligatoriska "Vad kostade dom!!!?"-frågan kom - mmmm jag gav 250 styck men de skulle kostat 400 så det var på röd lapp. Efter som min fru av någon anledning alltid var tvungen att handla på röda lappar så förstod hon att ett sådant erbjudande kunde man inte säga nej till. För några år sedan fick ett av mina barn tag på en artikel jag skrivit i ämnet för Ciklidbladet (detta j-a internet) och ringde hem till oss med fasa i rösten - Mamma visste du att Pappa lurade dig när vi var små?? MVH Lasse
-
Lite mer bilder Det står guppi på karet men det är ett molly på 80 liter I bild nummer fyra finns ett litet grönt rör som sticker upp - dess funktion återkommer jag till i nästa inlägg
-
Hej. Här kommer uppdatering 2 I första filterfacket har jag beslutat mig för att i första hand optimera för nitrifikation och lite genomluftning. Jag har därför placerat orginalpumpen i botten på detta fack och den pumpar upp vattnet till ytan i samma fack. Jag får därför en mycket kraftig recirkulation i detta fack (ca 500 liter i timmen). Om jag måste köra med lite luft så fungerar denna pumps utblås som rejektor och jag behöver bara sätta dit en luftslang. Facket är fyllt av ”biobollar” och ett ca 3 cm tjockt lager av ”makaroner” i mitten. Andra filterfacket är avsett för en ”svamp”. Då facket i ursprungutförande innebar att vattnet strömmade från botten och uppåt och gav en vertikal och liten genomströmningsyta (men tjock) så har jag gjort två remsor av ett gammalt bottenfilter. Dessa placeras så att vattnet stiger uppåt inuti den första remsan för att sedan vågrätt gå igenom filtermattan och in i den andra plattan och över till tredje kammaren (”pumpgropen”). Se bild. Syftet med filtermattan är att mekaniskt ta en del skit men även hjälpa till med nedbrytningen. Genomströmmningen kommer och bli ca 1000 liter i timmen. Tredje facket är för närvarande bara en ”pumpgrop”. Orginalpumpen är utbytt mot en EHEIM kompaktpump på ca 1000 liter i timmen. I orginalutsrömmaren har jag borrat 4 hål riktade parvis snett neråt. Syftet är att förstärka bottenströmmen. Om jag i framtiden skall förstärka cirkulationen kommer extrapumpen att placeras i detta fack. Som alla förstår har jag valt bort några av de klassiska saltvattentillbehören och då främst skummaren. I mina tre småakvarier jag har igång (det äldsta är snart 9 månader) har jag inte haft några skummare och det har fungerat väldigt bra. Nu har jag en förhållandevis bättre cirkulation i dessa (ca 400 liter i timmen på 27 liter) än vad jag får i mitt 80 liters men i startögonblicket skall jag se om jag kan tillföra luft i interncirkulationen över det första filtret för att ”driva” ut ammoniak ur vattnet. Nu vet jag svaret, det fungerade tyvärr inte med rejektorverkan. Pumpen sitter lite för djupt. I´ll be back MVH Lasse
-
Hej Nä jag får det till ca 80 liter när jag mäter men det står iosf guppy på det men det har jag också sett på det mindre. Jag tror de finns i olika utförande. Men 80 liter är det. MVH Lasse
-
Snälla Christian gör det. Det kliar i mina fingrar och jag har ju lovat Svärd att hålla mig på mattan men tråden går tydligen inte att stoppa MVH Lasse
-
Stig Att du läser 0 på fosfortesten behöver inte betyda att det inte finns något tillgängligt fosfor. Det kan också betyda att bristen på fosfor är så stor att varje tilgängligt pikogram tas upp direkt och därför blir omätbart. Det visar bara att du inte har ngt överflödigt fosfor. Det kan fortfarande vara så att fosfor/kvävebalansen är fel vilket gynnar cyanobakterierna. MVH Lasse
-
Hej Nu har jag kört igång mitt nästa projekt som jag lovade att jag skulle försöka dokumentera. Det är faktiskt så att det redan snurrar men jag kommer att försöka ta allt från början så kommer jag nog i kapp med verkligheten snart. Ett Mollyhotell är en intrigerad lösning med 3 filterfack samt belysning. Filterfacken fyller samma funktion som en sump. Vattnet kommer från ytan av akvariet till första facket och rinner till andra facket via en spalt i botten. Överrinningen mellan andra och tredje facket sker i ytan. Returpumpen till akvariet sitter i botten på tredje facket. Belysningen var från början ett 24 watts 6500 K kompaktrör vilket jag bytte mot ett 36 watts 1400 K kompaktrör. Jag passade på att samtidigt dra ut barlasten (drosseln) från rampen och placera den på ställningen för att minska värmen. När jag gjorde det så passade jag på att vända på de två fläktarna så att de blåser in istället för ut. Detta för att slippa saltavlagringar och dylikt på dem. Det var ett tipps i detta forum som fick mig till att göra detta. Jag har bifogat en del foton men vad ni ser på dem är framförallt att jag aldrig skulle kunna försörja mig som fotograf. Insuget till filterkammaren är på mitt exemplar bara uppe i överkant. Eftersom jag gärna vill ha lite bottenvatten med så tog jag upp några springor i nedre delen av första fliterkammaren. Jag gjorde också några jack i överdelen om jag skulle vilja köra med en lite högre nivå. I´ll be back MVH Lasse
-
Stig Kan du inte vända på steken och försöka konkurrera ut dem istället på känt sötvattensvis. Stäng av skummaren (om du har någon) ett tag, byt halva vattenmängden, mata och försök gynna de alger som du har "betare" till. Jag antar att du har någon typ av filter i karet. Jag fick lite cyanobakterier efter ca 5 månader med mitt äldsta nano. Jag bytte vatten lite oftare och ökade matningen ngt och de försvann faktiskt. MVH Lasse
-
Chrilleus Det är nästan så att du lockade mig att bryta löften om inget mer ”teoretiserande” i denna tråd men jag tycker sista citatet stämmer ganska bra med vad som sagts tidigare i denna tråd. Däremot är jag lite konfunderad över länken http://www.publish.csiro.au/nid/197/paper/SA0403470.htm Jag tror att den artikeln handlar om alla växters och algers förmåga att omvandla nitrat till ammonium innan det kommer in i cellen via ett enzymsystem. Ammonium/ammoniak är den enda kväveföreningarna som celler kan transportera internt och all nitrat måste därför omvandlas innan det tas in i cellen. Om jag kommer ihåg rätt så är resultatet av fotosyntesen socker och i brist på fotosynterat socker så får man samma effekt med ”matad” socker. Artikeln skulle därför inte direkt ha med bakterier och deras kolbehov att gör utan mer med växter och algers användning av nitrat som ett närsalt. Men jag känner mig osäker på tolkningen. Den som kan svara på detta och tyda ”grekiskan” i artikeln är nog Ingvar. Vad säger du, Ingvar om den länken? Den första länken tycker jag är hur underbar. Det visar hur en total felaktig (eller missuppfattad) förklaring kan sätta igång de små grå hos någon och få den personen att utifrån felaktiga premisser göra något som är helt och hållet rätt i den nya tillämpningen. Hur kornhalm påverkar algtillväxt i sötvatten finns det nämligen helt andra förklaringar till idag. MVH Lasse
-
Hej Har du en bild. Själv har jag fått en massa rödbruna prickar på baksidan men har tolkat dem som kalkalger MVH Lasse
-
Var rädd för det! Jag som skulle ha det vilsamt på gamla dar
-
Hej Jag köpte en liten levande sten (Bali tror jag) för några konstiga kalkalgers skull. Jag såg en liten orange färg på undersidan som såg dött ut men nu efter ca 2 veckor visade sig att det inte alls var dött. Är det här en Tubastrea under tillväxt?
-
Hej Först till Jannes fråga. Det är alltid de som inte har en ”ryggsäck” av kunskaper som ställer de bästa frågorna. Jag vet inte hur många gånger jag har fått göra en 180 graders sväng i mitt tänkande p.g.a. en sk. ”oinitierad” fråga. Jmf. sagan om ”Kejsarens nya kläder”. Mardrömmen är 6-åringar – de har inga hämningar. Orsaken till att jag refererar till fiskodlingar är att jag har jobbat mycket med recirkulerande odlingar. Dessa är typ ett väldigt belastat akvarium. De ämnen som vi är intresserade av finns i sådana mängder att det är möjligt att mäta och att få ett säkerhetsställt resultat vilket gör att man kan förstå sambanden. Det finns inga mätmetoder i världen som kan mäta de små belastningar du har i ett akvarium och kunna dra några slutsatser av detta. Det är också helt riktigt att man ibland inte kan överföra resultaten från ett högbelastat system med ett lågbelastat pga av att vi hela tiden pratar om biokemiska förlopp. En konkurrenssituation kan ändra förloppet. På samma sätt gäller jämförandet mellan olika akvarium. De generella kunskaperna och teorierna kan man dock överföra och jag tror att det uppstår en mycket bra synergieffekt när personer med min bakgrund blandas med erfarenheter från ”praktik”specialisterna. Jag är själv ingen teoretiker utan en praktiker som hela tiden har ställt frågan ”varför” när jag inte förstått. Och mätt, och mätt, och frågat, och mätt igen. Och jag har inte godkänt nåt svammel utan frågat tills jag förstått. Nu till Peters undran Silikatjonen SiO4 är kiselsyrans jon i vatten om jag kommer ihåg rätt. Jag har inte svarat pga jag vet inte, kan bara spekulera. Kisel ingår i de flesta organismer även om det inte räknas till närsalterna. Den ökade bakterietillväxten som blir följden av vodkametoden kan ju innebära att kisel binds i den ökande biomassan precis som fosfor och därför minskar dina silikatvärden men jag skulle gissa att nedgången beror på silicarbonen. Prova – ta bort silcatcarbonen och se om minskningen fortsätter. Svärd – har du inga erfarenheter om detta? Jag är ledsen om jag tog över din tråd – det var inte min mening. Jag önskar att du fortsätter med rapporter om din erfarenhet i denna tråd. Jag kommer inte att ta upp någon mer ”teoretisk” diskussion i denna tråd. Mvh Lasse
-
Hej Är det någon som använder Omega 3 för att berika foder till fisk och koraller. Några erfarenheter?
-
Hej Jag har fått fram lite ny forskningsinformation om kvävecykeln, framförallt om den sk anammoxprocessen. Om den är tillämpbar som en delförklaring till vodka och zeovitmetoden vet jag inte än. Jag tänkte bryta den här tråden, och lägga in informationen som en genomgång av kvävecykeln i akvarium i en ny tråd. Wrang, skall jag lägga den under kemi - det är ju biokemi vi pratar om. De här sakerna gäller ju generellt och inte bara för specifika metoder. Jag vill också tacka Svärd för att han drog igång tråden - den har givit mig tillbaka lusten att fördjupa mitt vetande i de här frågorna MVH Lasse
-
Hej Christer För tillfället lutar jag nog åt det hållet ja, men det kan finnas mekanismer som inte jag känner till. Det var nu ca 5 år sedan som mitt dåvarande arbete krävde att jag låg i framkanten av utvecklingen inom området. Det kan ha skett saker sedan dess som gör att jag har fel. I den artikel som Janne hänvisar till http://www.wetwebmedia.com/ca/cav1i3...te_Filters.htm finner jag dock inget stöd för detta, däremot en del påstående om nitrifikation som tillbakavisades redan på 70-talet. Han nämner dock i förbigående en process som heter anammox som jag inte känner till riktigt men som tydligen kommit fram de senaste 5 åren. Jag skall försöka ta reda på lite om detta. Jonbytarförmågan i saltvatten behöver jag dock någon typ av bevis för att köpa. Jag tycker att du skall fortsätta prova metoden och dokumentera den precis så som Svärd gjorde vad gällde vodkametoden. Sådana här dokumentationer från olika kar är helt outstanding för att man skall ha en chans att begripa vad som händer. Det kan vara så att zeolits struktur är sådan att det skapas annaeroba zoner trotts hög genomströmning och att det på så sätt spelar roll. Svaret på den frågan får vi inte förrän någon testar hela zeovitmetoden men exempelvis med små biobollar som substrat. MVH Lasse
-
Hej Janne Problemet är att artikelförfattaren hela tiden pratar om tillsättning av en kolkälla och menar organiskt kol. De bakterier som omvandlar ammonium till nitrit och därefter till nitrat är autotrofa vilket innebär att de använder en oorganisk kolkälla, dvs karbonater. I saltvatten är inte karbonater någon bristvara - det finns i överflöd. Dessa bakterier är också syrekrävande. De bakterier som ansvarar för omvandlingen från nitrat till kvävgas är heterotrofa vilket innebär att de använder en organisk kolkälla typ socker, alkohol och dylikt. Det är en bristvara. Dessa bakterier är också bara verksamma i stort sett i syrefria miljöer. Deras huvuduppgift är att bryta ner organiskt material men eftersom de lever i en stort sett syrefri miljö kan de inte ta syre ur vattnet och använda det som "bränsle". De använder istället nitratmolekylen som "bränsle" och lämnar tillbaks kvävgas och vatten. Enligt artikelförfattaren så existerar bägge dessa grupper i zeovitmetodens filter. Jag betecknar det som omöjligt att du i samma filter kan ha både en extrem syrerik miljö och en extrem syrefattig miljö förutom att det är syrerikt de första millimetrarna. Om det mot förmodan skulle gå att förena så innebär tillsättandet av organisk kol att det gynnar de heterotrofa bakterier som lever i syrerika miljöer som ansvarar för nedbrytningen av organiskt material men eftersom det finns gott om syre som "bränsle" behöver de inte använda nitratmolekylen på samma sätt och de är därför inga denitrifierare. De bakterier som lever på organiskt kol växer mycket snabbare än de som lever på oorganiskt kol vilket gör att de tränger ut den sistnämnda gruppen och slutresultatet blir att det inte sker någon nitrifiering i filtret. Så även om zeoliten skulle kunna absorbera ammonium kommer ingen nitrifiering ske av det så länge man sätter dit organisk kol. Det är riktigt att ett dränkt biofilter (som används för nitrifiering) behöver backspolas med jämna mellanrum för att återställa balansen mellan autotrofa och heterotrofa bakterier men det sker i en syrerik miljö och medför ingen denitrifikation! Denitrifikationen måste ske i så gott som syrefria miljöer och i och med att man sätter in organiskt kol så minskar man chansen till nitrifikation åtskilligt. Varför jag tror att huvudsakliga verkan av zeovitmetoden, trotts en bra genomströmmning fungerar som denitrifikationsfilter är att zeolit är så finkornigt att det med tillsättande av organiskt kol snabbt bildas syrefria miljöer inne i filtermaterialet. Finns det inte så gott som syrefria miljöer så sker ingen omvandling av nitrat till kvävgas och vatten. Men som har framgått av huvudlinjen i denna tråd så fungerar detta med vodka också och utan speciellt filter. Citat: ”Min uppfattning är att processen befinner sig i zeolitfiltret för att man tillsätter bakterier som äter amoniumet som absorberats och för att kunna det så beövs det även fosfat och organisk kol.” Det finns inga bakterier som omvandlar ammoniumet till nitrat som använder organisk kol. Dessa bakterier använder oorganiskt kol. Till frågan om zeolit i kan absorbera ammonium i saltvatten så tills någon kan bevisa att det, trotts närvaron av natriumjoner och negativa kloridjoner, alltså den miljö som normalt innebär att bundna ammoniumjoner jonbyts mot natriumjoner, sker en absorbation av ammonium så tror jag inte på detta. I sötvatten när man använder zeolit för att absorbera ammonium så för att plocka ur de uppsamlade ammoniumjonerna så lägger man zeoliten i en saltlösning och laddar den med natriumjoner. Sedan i avsaknad av negativa kloridjoner i sötvattnet så jonbyts natriumjonerna mot ammoniumjoner och när det är fullt så regenererar man igen med saltvatten. När zeoliterna på allvar kom i slutet på 70 talet så uppstod det funderingar inom fiskodlingsbranchen om att kunna lösa ett problem som hindrade att man kunde odla nitritkänsliga arter som lax i recirkulerande system. I ett hårdbelastat recirkulerande system så får man en upp och nedgång av ammonium och nitrit under dygnet. Vid matningens början på morgonen stiger först ammoniumet och sedan nitriten, när matningen slutar på kvällen så fortsätter bakterierna att bryta ner det man inte hunnit under dagen och ammoniumet sjunker först, tätt följt av nitriten. Nästa morgon startar det på noll igen. Drömmen hade vart att ha en jämn belastning under dygnet för det innebär att bakteriepopulationen blir precis så stor att man inte får svängningar. Denna jämna belastning kan man få ettdera genom att mata hela dygnet eller om något kan fånga upp det ammonium som bakterierna inte hinner med under dagen för att portionera ut det under natten när inget tillförs via maten. Här verkade zeoliten som en skänk från ovan. Tänk va bra om man gjorde ett filtermaterial som bestod av zeolit så kunde bakterierna springa omkring på det och ta för sig som på ett smörgåsbord, precis som zeovitmetoden påstår att det sker. Problemet med den här teorin var att den inte fungerade. Det verkar som bakterierna inte kommer åt det ”låsta” ammoniumet och en kontinuerlig regenerering sker inte. I ett fall (en ålodling på Blidö) lyckades man med hjälp av ett danskt patent som innefattade en speciell tropisk bark få det att fungera fram till det att man drabbades av IPN-viruset och var tvungen att köra pH 14 igenom hela anläggningen. Efter det så fungerade det inte. Försök att upprepa det lyckade resultatet på Blidö med samma danska patent gjordes i Landvetter, Munkfors och Hundestedt i Danmark. Det misslyckades i samtliga fall. I Hundestedt satt jag 16 timmar per dag i 14 dagar och tog prover varje halvtimme för att se om man fick en anrikning av ammoniumet i zeoliten som sedan bakterierna kunde äta upp. Det skedde inte. Den artikel du hänvisade till håller inte för mig - är det någon annan därute som har andra referenser så vill jag gärna ta del av dem. MVH Lasse
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.20
Tapatalk 2.1.1