PatriksS

Jag glömde namnet på denna korall, någon som vet vad den heter? Enligt uppgift skall den inte vara så ljuskrävande, någon som vet något mer om den?

Intressant, att det infallande ljuset bromsas liksom upp lite när det träffar den där vita beläggningen på ljusrörets insida? Coolt! Nice! Roligt att få en formel till det hela, jag gick bara på vad källorna berättat. Du ser, koraller är rocket science!

Aha, du menar typ att trifosforrör har ungefär samma purvärden, oavsett om de lyser blå eler lite rosa osv., eller? Kan mycket väl vara, är inte så tekniskt insatt, jag går bara att de purvärden defdac snällt serverar på sin blogg.

Mer. Jag vet inte hur man brukar beräkna det hela i sådana sammanhang, men om man tar ett pur-värde och multiplicerar det med antal watt så får man lite hum om i vilken härad man hamnar i, med lite lekmannamässiga beräkningar. Vi tar som exempel Iwasaki Eye Color Arc 6500K, 250w, 13500lm: 0.58 mE/m2/s (pur) Iwasaki Ushio 10000K 90 CRI Modul, 250w, 11000lm: 0.96 mE/m2/s (pur) Om vi utgår från att en det finns även en 175watts lampa som har 0,96 pur så får man: 0,58 mE x 250 w = 145 0,96 mE x 175 w = 168 och det är först vid 300 watt som en lampa med lägre pur motsvarar en 175 watts lampa med bra pur. Inte illa, va? 0,58 mE x 300 w = 174 Som jag skrev i tråden om maximalt användbart ljus så blir det alltså en skillnad på snarare det dubbla.

Hahaha, bra sammanfattning av tråden!!

Stig, i din länk som du angett, är det det här du menar: Jag kan inte heller se varför man får en lägre verkningsgrad med fotoner av kortare våglängd ( 400 nm), snarare tvärtom, eftersom ju kortare våglängd desto större energi har fotoner. Men då kanske vi pratar åter igen om energimängd? Vad jag undrar är om ett blått lysrör, som alstrar väldigt många fotoner i det blåa fältet, triggar fotosyntesen lika bra som ett rör som har "peakar" i både det blå och det röda? Enligt den där grafen som defdac postat så synes det t ex finnas en spik i 690nm-område hos zooxanthellae. Och då känns det väldigt konstigt att många lampor (lysrör och MH) har bara en jättespik i den blå vågländen och resten är platt. Då undrar man om koraller kan uppvisa någorlunda hyfsad tillväxt med bara blått ljus (oavsett hur det blåa ljuset levereras, från ett lysrör eller en MH)? Det är det jag själv funderar över. Rimligen kan man kanske anta att koraller kanske kan överleva, men att det kanske just slutar där, vid överlevnad? Det är här som den praktiska erfarenheten av koraller hos dig och andra som hållit på länge som kanske kan ge besked. Förresten: det är jäkligt coolt att din mätare kan mäta fotoner, jag trodde den mätte bara PAR, verkligen enastående jobb med sådan till synes "enkel" manick!! ------------------------------ I övrigt så känns det för mig rent intuitivt att det inte synes finnas någon skillnad mellan lysrör och MH-lampor i just fotosyntestriggande avseende: det finns MH-brännare med dåligt PUR, och det finns lika kassa lysrör, och så finns det brännare och rör med bra pur-värden. Då bär det emot att välja ett rör eller brännare med säg endast hälften av PUR hos en bra rör eller brännare, oavsett tekniken bakom ljusets leverans (UV-strålar eller annat). Skillnaderna kan ju bli enorma: väljer man en lampa som har ett pur-värde på ca 0,50, gentemot en annan lampa som har ett pur på säg 0,97, så kommer det att krävas två lampor med lägre pur för att trigga fotosyntesen lika hårt som en lampa med högre pur. Då kan man ju förlora en hel del pengar: att installera säg två MH-armaturer med brännare kostar ju betydligt mer (och kräver mera plats över burken) än om man bara behöver en armatur och brännare. Dessutom kommer det kanske behövas mera kylning med två MH, än med en. Och extra kostnader för el för dubbla ljuskällor, där hälften är enbart onödigt värme som man också behöver bli av med. Och det verkar också vara på något sätt anti-ekologiskt att slösa med resurser på det sättet. Ur ett sådant perspektiv kan bytet mot en lampa med högt pur-värde liknas vid ett byte av en vanlig lampa i hemmet mot en energisparlampa.

och som jurist börjar man undra vad det är för beviskrav som ställs upp med påståendet "tillräckligt stark" i din andra länk, hihi

Hehehe, jo, antagligen är det så, för resten verkar vara mer eller mindre kvalificerade gissningar.

Hmm... kollat på den länken mikkel postat, och reeflux har en väldigt hög spik i det blåa spektrat, men inte alls så mycket i resten, alltså lite tvärtemot vad tillverkaren påstår i så fall. En Reefoptics lampa känns rent spontant kunna ha bättre PUR-värde i så fall. Ni får be defdac räkna ut PUR-er åt er. Edit: Vad gäller Reeflux-lampan - det kanske gällde den som är på 10 000 K, att den skulle ha mycket rött, eller?

No shit, det är precis vad jag försökte säga i tråden om maximalt användbart ljus. Kolla action spectra hos zooaxanthellae, ser ni spiken vid 660 nm? Japanerna är smarta. Det känns glädjande att åtminstone en tillverkare fattat saken helt rätt, och gjort en lampa med en mix av - förutom den obligatoriska blåa färgen - även andra färger, särskild den röda. Tummarna upp! Fler sådana trådar och blå sjukan kanske släpper sitt tag om hobbyn. Har du en färgspektra på Reeflux lamporna, Björn, eller det framräknade PUR-värde på lampan?

Jag har väl pytsat i cirka 4-5 droppar Micro+ sammanlagt under den tiden. Jag tänkte lugna mig med micro+ ett tag, dosera någon enstaka dropp då och då, få se vilken effekt det har, den är ju jäkligt koncentrerad. Jag har alltid experimenterat med att överdosera för att skillnaderna verkligen skulle visa sig att se med blotta ögat, nu tänker jag testa åt andra hållet, att snåla med gödningen för att se. Under de tio dagarna det rör sig om har jag inte doserat någon KNO3 alls, jag ville se nitratupptaget först. Jag matade dock med Artemia en gång om dagen. Det visade sig försvinna ca 15 ppm på 10 dagar, alltså ett upptag på ca 1,5 ppm/dag, vilket jag tycker är jäkligt mycket, men jag bad också frun att jämföra färgerna på testerna utan att förklara vad de betydde, hon pekade på samma färger som jag noterat innan. Så försiktigtvis kan jag nog i vart fall utgå från ca 1 ppm NO3 om dagen som förbrukning i mitt kar. Jag tänkte mata ännu mer nu och mäta nitratet, går den ner ännu mer (under 5 ppm) få jag dosera lite KNO3. Tänkte hålla mig på 5 ppm hela tiden. Fosfaten har hållit sig runt 0,03, den gick inte ner till noll. Antagligen finns det massa fosfat bundet i stenarna, och så tillförs det ju lite med artemian, men artemian som fosfatkällan tror jag inte riktigt på, det var inga stora mängder jag matade med, kanske en kub på 5-7 mm varje dag. Jag låter fosfaten stanna där den är, lite fosfat behövs det alltid, men jag doserar inte fosfat längre.

Tackar tackar Stig, skall försöka testa med de du nämner, börjar kännas som om det är dags.

Förresten, Jaken, jag kom på en annan mycket viktig sak: En PAR-mätare mäter - som jag förstår - endast mängden energi du dumpar ner i karet. PAR mäts i W/m2. Men energi är inte samma sak som att trigga fotosyntesen. Om jag fattat saken rätt kan en PAR-mätare "luras": har man exempelvis endast massa blått ljus (nära 400 nm) över karet, så kan PAR-mätaren uppmätta jäkligt hög energimängd, eftersom blåa fotoner har större energi, men det säger inte så mycket om hur hårt fotosyntesen triggas. Man kan naturligtvis dumpa sjuhelsikes massa watt över en kvadratmeter och hoppas på det bästa, för mig är det mer intressant att hushålla med mina pengar och utrymmet över karet så klokt det går. Varför exempelvis köpa en lampa som ger mig endast halva effekten på fotosyntesen och resten slösas när jag kan köpa en motsvarande lampa som ger mig hela effekten (se mina svar till MattiasN ovan)? I artikeln som Tropfrog länkade till använder de uMol(photons)/m2/s, vilket är detsamma som uE/m2/s, vilka båda är mått för PPFD. Detta har också Tropfrog påpekat i sitt inlägg. I Defdacs kalkylator får man ett värde på uE/m2/s, vilket är som sagt detsamma som umol(photons)/m2/s, bara det att uE/m2/s anses vara lite gammalt och att man bör använda umol photons/m2/s numera. Dessa enheter mäter hur hur många fotoner mellan 400 – 700 nm som verkligen tas in fotosyntesprocessen och bestämmer hastigheten på fotosyntesen ur ljusperspektivet. Därför håller jag med Tropfrog och anser att det är mycket mera rättvisande att prata om PPFD än PAR. Och finns det ingen PPFD-mätare, så utgår jag mer än gärna från en formel och får ett ungefärligt värde på hur hårt fotosyntesen triggas i just mitt kar. Kolla därför gärna min ordlista, kontrollera att den stämmer, men undersök gärna även på egen hand vad som är vad i fotosyntesen så klarnar det kanske.

Det är 28 cm från sanden. Just nu sitter det 2 st kompaktljusrör á 11 watt. Har ingen spektra för dessa, och inget pur-värde, utan tog ett gissat värde på 0,6 mE/s/w, reflektoreffektivitet på 50 % (helt platt polerad aluminium). Eftersom ljuset sitter endast över huvudkaret, som är 30 liter, så räknade jag bort filterfacket (7 liter).

Leta runt lite på nätet (google, tillverkarens hemsida m.m.) om just din lampa: hittar du ljusspektrat och lumenstal för din lampa så kan du majla dessa uppgifterna till Defdac så kan han ta fram PUR-värde för dig. Han har något speciellt program för det tror jag, och jag tror att han är intresserad av att bygga ut sin databas med PUR-värden för olika lampor. Han har hjälpt mig att ta fram pur tidigare vid ett flertal tillfällen.

Visst, det är bara att köpa eller tillverka enligt Stigs artikel. Har man inte pengar/ork/kunskaper till det, kan man använda sig av formeln för att snabbt bilda sig en uppfattning om vilken härad man ligger i. It's not a rocket science.

Mattias: Jag tror att det är helt okej att räkna på 50 %, har man en måsvingereflektor kan man nog räkna på 90-100 %. Har du en bra refletor på din MH (oftast) så skulle jag själv våga räkna med åtminstone 85 % reflektorseffektivitet. Man kommer på efter ett tag laborerande med kalkylatorn att det är PUR-värdet på lampan och reflektoreffektiviteten som ger mest utdelning. Ju bättre PUR och reflektor desto mindre eldar man för kråkorna, och desto bättre uttnyttjar du uttrymmet över karet. Kolla t ex Giesemann MegaChrome Marine 250w, 15000lm: 0.94 eller Iwasaki Ushio 10000K 90 CRI Modul, 250w, 11000lm: 0.96 Vilka j-la bra purvärden, eller hur? Jämför med t ex BLV Topflood 250w, 11000lm: 0.57 Iwasaki Eye Color Arc 6500K, 250w, 13500lm: 0.58 där snackar vi om bortkastade pengar för elektricitet och slöseri med uttrymme.

Från den 11 mars till idag, den 21 mars, dvs. 10 dagar, har mitt nitratvärde sjunkit från 25 till 10 ppm. Utan vattenbyte naturligtvis. Nästan skrämmande vad makroalger kan göra åt nitratet. Vet inte om en nollnitratkorv skulle ha presterat likadant. Hur som helst, efter lite översiktlig forskning om ljuset blev jag ordentligt nedslagen: vill gärna pröva lite stenkoraller snart, men min belysning synes inte räcka till. Gäller att tänka ut något. Varför skall alltid en glad nyhet åtföljas av en mindre trevlig sådan??..

Okej, absolut, nu när Stig uppmärksammat mig på hans instrument så är det nog inte aktuellt med någon annat. Inget som jag behöver, man kan räkna fram ljuset ändå.

Stött på den här artikeln som jag bara var tvungen att lägga in för att inte tappa bort den senare. Artikeln handlar om makroalgers förmåga att ta upp bikarbonat som kolkälla: Evidence for Bicarbonate Transport in Species of Red and Brown Macrophytic Marine Algae

Nu är det bara att komplettera den där tabellen som jag tycker jag bör inrikta mig på - om det går. Tänkte spara den i en excelfil och fylla på med fler koraller, bl.a. de som jag redan nämnt i tidigare inlägg.

Nu när jag läst igenom fler artiklar så kan jag för min del konstatera att all vetenskaplig information i artiklar är intressant och underhållande, men till syvende och sist mynnar det hela ut i följande enkla steg: 1. Ta reda på den specifika korallens kompensationspunkt och mättnadspunkt uttryckt i mE/m2/s. (gärna enligt Tropfrogs länk, http://www.advancedaquarist.com/2007/3/aafeature1#h5) 2. Gå in på Defdacs blogg och kolla upp PUR-värdet på dina ljuskällor. Finns just dina lampor inte med, och du tror att du har en någorlunda daylight-aktig lampa (väldigt väldigt grovt på 6 500 K - 10 000 K) så kan du försiktigt utgå från säg ett värde på 0,5 mE/J. 3. Slutligen använd Defdacs kalkylator för att beräkna hur mycket användbart ljus (för fotosyntesen) som når det djupet där du tänkte placera korallen/fraggen, ditt teoretiska PPFD-värde. 4. Är det värde som du får i kalkylatorn avsevärt högre än vad som är en koralls kompensationspunkt så kan du slappna av. Får du ett mindre värde än kompensationspunkten så bör du kanske a) överväga om du överhuvudtaget skall köpa den här korallen, eller fundera närmare på möjlighet att förbättra/uppgradera din belysning. Visst kan man kanske notera i sammanhanget att de PUR-värden som defdac räknat fram tar avstamp från växternas fotosynteskrav, medan zooxanthellae har en mera "utsmetad" kurva, precis som defdac visat i sitt första inlägg, men det synes inte vara några avgörande skillnader. För min egen del räcker det gott och väl för att se i vilken härad man ligger, det behöver inte vara exakt rätt på millimetern, särskilt mot bakgrund av att koraller har en viss anpassningsförmåga (photoadaption). Som ett belysande (vilket ordval, va?) exempel kan jag nämna att jag får fram ett PPFD-värde på ca 80 mE/m2/s i mitt lilla nanokar. Kan jag skaffa mig en Acropora gemmifera, som har en kompensationspunkt på 170 mE/m2/s? Kanske kan en sådan korall anpassa sig till mitt ljus, men det är ganska tveksamt, eller hur? Kanske om man får tag på en odlat korall ur säg tredje generationen som odlats fram i låg belysning, men knappast en nyimporterad sådan. Kan jag skaffa mig en Tridacna maxima, där ingen ljusmättnad noterats vid 600 mE/m2/s, och inte heller någon photoinhibition vid 1 900 mE/m2/s? Jag tror att jag gör en bra gissning om jag påstår att en T. maxima har en ljuskompensation lååångt över mina fjuttiga 80 mE/m2/s. Så svaret blir ett entydigt nej till tridacna i mitt kar ur ljussynpunkt. Vad kan man då skaffa sig i ett nano med så lite/mycket ljus (80 mE/m2/s)? Tja, kanske Acropora divaricata (kompensationspunkt vid otroligt låga 10 mE/m2/s), eller t o m Acropora granulosa (kompensation vid 53 mE/m2/s). Bägge ganska snygga koraller enligt de bilder jag sett. Nu vet jag inte till hundraprocent om A.divaricata och A. granulosa har 10 respektive 53 i kompensation, utan jag förlitar mig på uppgifterna i den där tabellen i Advanced aquarist. Det som jag skriver kanske låter som baby-talk för den erfarne akvaristen ("Det vet ju alla redan!") och det kanske "alla" vet, men jag är inte alla. Just avsaknaden av erfarenhet av koraller gör att jag vill slippa köpa koraller som jag kanske inte kan erbjuda ett bra hem till. Och har man inte förvärvat kunskap genom erfarenhet, så är det enligt min uppfattning ens skyldighet att åtminstone börja förvärva kunskapen teoretisk. Man kan inte helgardera sig, men man kan försöka göra något i alla fall.

Jag har läst bara abstrakten i de där, inte intresserad av tekniken alls. För övrigt kan nämnas att vissa av färska artiklar hänvisar fortfarande till metoder som utvecklats på 50-talet. Gammalt är inte alltid lika med föråldrat. Har du färskare så är det bara att posta.

Magnus, jag tror att du har något för höga tankar om mig, men tack för vänliga ord, det värmer skall du veta! Hur som helst, jag hunnit bara läsa en del då det för mig är väldigt komplicerat skrivet i artiklarna, men jag får inte ihop en grej i mättnadstabellen som finns på http://www.advancedaquarist.com/2007/3/aafeature1#h5 . Enligt Advancedaquaristen anges ljusmättnadspunkten för Acropora formosa till 340 mE/m2/s, medan om man kollar i den referensen som de själva anger bredvid, så bör ljusmättnadspunkten vara: Ik = 54,6 mE/m2/s, och Ik verkar vara 50 % av mättnaden, så mättnadspunkten för A. formosa borde rätteligen vara 54,6 x 2 = ca 110 mE/m2/s. Eller? Det verkar i vart fall stämma mot kurvan i diagramet i studien "Simulating Light-Saturation Curves for Photosynthesisand Calcification by Reef-Building Corals". Nåväl, kanske inte riktigt 110 enligt kurvan, snarare runt 130 - 140, men ändå, långt ifrån 340 ju! Enligt Adv.aquaristen ligger kompensationspunkten vid 170, vilket är långt ifrån sant enligt kurvan i referensen. Jaja, det är säkert jag som fått det hela om bakfoten. Det finns dock mättnadspunkten för korallerna Municina areolata och Acropora cervicornis i referensstudien, något som saknas i tabellen i Adv.aquaristen. Municina areolata verkar ha ca 700 mE/m2/s som mättnadspunkt, och A. cervicornis runt 470 mE/m2/s.

Å jävlar (ursäkta min franska) såg inte din artikel, har dålig koll på artikelsamligen på SG, men din lösning var ju väldigt finurlig!! Fast jag har absolut noll kunskaper i elsaker, så jag köper hellre en sådan hade den funnits till salu..