jonasroman

Höja pH anses vara en vedertagen metod, men som jag fatta det krävs en ordentlig höjning till typ 8.4 under långt tid...dvs kalkvatten...inte enkelt. Teorin bakom det är att ett högre pH gör att andelen CO2/HCO3 sjunker, dvs dinon får mindre CO2, som den troligen (eller??) allra helst vill ha. Dock finns ju HCO3 kvar, så ett samtidigt högt KH borde släcka ut effekten av att höja pH om vi talar om att begränsa dinons tillgång till oorganiskt kol! Men om vi sänker KH totalt, så kommer ju HCO3 sjunka. CO2(aq)(i absoluta tal, inte relativa) är samma oavsett KH då den ju bestäms av luftens CO2, men den delen är så oerhört mkt mindre än HCO3 så därför tror jag en KH sänkning har större "impact" på dinons tillgång på kol. Isåfall bord inte en pH stegring vara särskilt effektiv överhuvudtaget, vilket också är det intryck jag fått efter att ha läst på forum om detta i många år.

nej, bara kunnat studera just detta salt...märkte inte samma effekt med red sea. Här är det särskilt tydligt och intressant hur redox stiger som en skidbacke rakt upp sedan jag började byta vatten med det saltet...men det riktigt spännande är att saltet som helt nyblandat har mer eller mindre negativa värden!...o dan därpå +380mv. Det förklarar varför det skall blandas, men brightwell själva har inte förklarat för mig varför men nu tror jag mig räknat ut det själv;-).

Jag har funderat o ibland behöver man gå tillbaka till basic, rörande DINO. Vad vet vi?, JO: 1) dinoflagelaten är en alg 2) Dinoflagelater innehåller således klorofyll a o c, samt peridinin o en del andra karetenoider (därför är den brun) 3) Eftersom den är en alg, behöver den ljus, fosfat, nitrat samt Co2 eller HCO3. Annars dör den 4) antidinomedel är rena antialgmedel som stryper fotosyntesen eller kalvincyklen på ett eller annat sätt. Cyano kan ju till o med trivas bättre i frånvaro av klassiska näringsämnen såsom nitrat o fosfat, där jag för övrigt tycker Lasse har kastat fram en del mkt bra teorier kring det, men detta tror jag inte är sant rörande dino då den ju är en alg trots allt. (att den kan simma med sina flagelater har ingen betydelse då det gör den bara mer potent att hitta ljus osv). Jag har haft olika uppfattningar genom åren som ett resultat av att vi kämpar med denna fråga men undrar om i alla fall jag inte krånglat till det lite. Det är trots allt en alg, samma som zooxanthellen o därmed vet vi att den behöver rätt o slätt nitrat o fosfat o oorganiskt kol för att trivas. (samt minimala mängder spårelement som alla alger, tex järn o kanske jod) Ja, skall jag nu försöka summera mina dinoattacker så stämmer faktiskt detta bra, att jag helt klart haft mer problem med dino under perioder med högt nitrat, och faktiskt också mer dino under perioder med högt KH. Karbonater, HCO3, vet vi kan utnyttjas av många marina alger istället(eller både och) för CO2, och zooxanthellen kan det, således kan säkert många andra dinoflagelater det också. Jag minns ett tillfälle när KH steg över en natt pgr av oförsiktighet...dino kom som ett brev på posten....och jag hade inte ett spår av dino så länge jag låg under 1 ppm i nitrat (dvs den första året i karet). Min vår har varit jobbig rörande dino o nitrat har ju legat som högst. En annan period i mitt förra kar hade jag hemskt mkt dino, och då körde jag Balling, och jag vet att jag anammade red seas propaganda med att ligga högt i KH...massor av oorganiskt kol till dinon...Och efter vattenbyten med tillhörande KH stegring har jag också fått dino när jag försöker tänka tillbaka. NU, sedan 1 vecka, har nitrat ganska fort gått ner ett sista steg, från 5 ppm till 1 ppm, OCH jag har dessutom sedan 3 veckor legat medvetet på endast 7.7 i KH (pgr av nytt salt). Och bara den sista veckan nu har dino bara försvunnit...jag vet ju exakt vad jag gjort, två saker (sänkt nitrat o KH), och ser en tidsmässigt samband, SAMT att när jag funderar i enklare banor, så är faktiskt dino en alg som begränsas av N, P och oorganiskt kol (o ljus såklart men det måste vi ju ha). Nu uppmanar jag er att försöka redovisa era erfarenhet där jag framför allt undrar: Vad hade ni/har ni i nitrat och KH , ni som har klarlagda dinoproblem? Jag kanske får ett bakslag o vaknar imorgon med dino...men jag har en känsla, (o den har vi ju akvarister utvecklat efter våra år i hobbyn), att det inte kommer göra det. Det syns på sanden. Vore mkt spännande om vi kan se om fler ser sambandet?....det finns ju en trend att ligga väldigt högt i KH, i alla fall högre än NSW....kanske det vi gör fel???...o sen tror jag som jag alltid trott, att ett kar ser alltid bättre ut med näringsvärden som är bara snäppet över NSW än ett som är övergött. Mitt kar nu(nitrat 1ppm), jämfört med för 3 månader sen(nitrat 25pm) , ser 200% bättre ut.Inga nya koraller dör längre o bättre tillväxt, piggare fiskar, ingen prick på "doris", bättre färger,renare sten, o som sagt...ingen dino... Ha en fin kväll /Jonas

moderator, vill ni lägga den i arkivet?:-)

Som en del kanske läst så har jag en teori om att nyblandat salt (vissa märken) har först en låg redox precis när man blandat det pgr av innehåll av jodid(I-), Mn2+, osv, kanske rent av Fe2+, osv. Men att det sen i karet (eller efter viss tids blandning) reagerar med syre o övergår i sin oxidativa for , Fe3+, Mn3+, jodat, o därmed höjer redoxen på vattnet. Jag började fundera oå detta då jag alltid efter ett vattenbyte ser först en redoxminskning som jag tycker är MER än vad som den mkt diskreta pH-höjning skulle förklara...och att jag dagen därpå alltid ser en total redoxhöjning jämfört med innan vattenbytet. Så min tes är att nytt salt har en del reduktorer, som efter viss tid, oxideras av syre efter blandning, och då syre pgr av jämnvikt ej minskar utan bara dras ner nytt, så sker efter en stund en nettoökning av redox. Jag har nu gjort ett mkt intressant exp som stöder min tes o gav ett väldigt intressant resultat: Jag blandade igår nytt vatten med Brightwellsaltet...detta vet jag innehåller mkt jodid (samt Mn2+)tex. Jag mätte redox på det helt nyblandade vattnet och fick: 0 mv!!!!! Oerhört intressant. SEN, låter jag det stå 24 timmar som dom rekommenderar från Brightwell...mäter redox igen, nu har jag: 385mv!!! Nu föstår jag varför detta salt bör blandas så länge innan man använder det. Vid ett tillfälle testade jag att använda nyblandat direkt, ..dagen därpå var vattnet grumligt...min teori där är då utifrån denna vetskap nu .att redoxsänkningen i karet gav en bakterietillväxt som gav grumligheten. Under en period har jag nu bytt vatten med detta salt, och sett en stadig uppgång av redox...från kanske 290mv, till idag 390mv.... Kan nämna också, att karet ser strålande ut, så jag tror detta är ett mkt bra salt. Fullständigt fritt från organiska ämnen o föroreningar, jag har ett tritontest på helt nyblandat vatten som bekräftar det o vattnet är inte det minsta gult som det ofta blir med andra salter. Flera av mina koraller har satt extra fart, FAST det kan även bero på att nitrat är nu som det skall, runt 2.5 ppm o ej 25. Skall nämnas också att mina dino försvunnit relativt plötsligt efter de senaste två vattenbytena...jag har en teori om dino, som jag postar separat....börjar snickra ihop en tes om vad dino beror på o hur man kan undvika det....

Dymicon behöver ju ett visst mått av dedtritus som ju blir dess kolkälla, men jag tror du har rätt utifrån det jag läst om metoden ( o deras manual) att man bör ändå kombinera med ett mekaniskt förfilter särskilt i början innan bädden har tillräckligt med bakterier som kan bryta ner dedtritusen. Gällande LS så håller jag inte med, jag vet också hur man teoretiskt säger att den syrefattiga kärnan skall denitrifiera...men hur lätt sker transport av näringsämnen genom en sten i sådan takt så vi får signifikant denitrifiering? Kolkälla skall in i stenen, koldioxid skall ut, nitrat skall in i kvävgas ut osv...det finns mätningar på det hur många gram kväve per centimer/s som går igenom en sten och det var inte en imponerande läsning. Jag tycker det stämmer bra med i alla fall min erfarenhet, där jag sett akvarium som ej varit överbelastade och har massor med LS men lik--annat....har högt nitrat. Jag tror givetvis som du att man skall ha LS, det är jättebra ur andra synpunkter, men just som denitrifikator tror jag inte på det. Skummarens förmåga att mest vara en gasväxlare tror jag också på, även om jag inte tror att just ammoniumutvädringen har någon särskilt signifikant effekt på slutnitrat...ett akvarium jag känner till med högt nitrat kör med TRE high end skummare, med bibehållet 100ppm i nitrat...tex. Jag räknade på det för ett tag sedan o kom fram till (men kan tyvärr ej hitta uträkningen nu) att det var inte så mkt ammonium trots allt som vädrades ut så det betydde nåt för nitratvärdet i slutändan. Hade också en diskussion med Randy om det, men vill du så kan jag försöka hitta artikeln igen. Jag vet att Lasse tror på ammoniakutvädring men det kanske är skillnad på fiskodlingssystem med enorm belastning?...för han säger ju att han tom kan känna ammoniaklukt...ja då kanske det betyder nåt, men det känner man ju aldrig över en skummare i ett hobbykar. Men att vädra ut CO2 är den ju bra till, såvida luften inte har för mkt. Rollermate är jag tveskam till, för jag tror att ett akvarium behöver dedtritus (läs kolkälla) för de olika systemen skall fungera. I alla fall om man som te i mitt fall har en DSB, jag vill ju ha ner dedtritusen där. Klart det kan bli för mkt, men allt handlar ju om balans, o det finns risk att med en del moderna uppfinningar som jag inte är så imponerad av, driver karet i fel riktning, till synes rent, men i längden biologiskt instabilt.

apex:-)

Men vad har du i fosfat nu? det är helt avgörande:-) Jag menar så här: Har du högt ingångsvärde i även fosfat skulle jag inte i första hand öka på de denitrifikativa zonerna, i alla fall inte bara, utan köra på kolkälla. Men sen kan du i o för sig komma till det stadiet att kolkällan jobbar ner dosfaten mer än nitraten o du står till slut med det problem många av oss har: högt nitrat o lågt fosfat, och DÅ är en nitratreaktor(oavsett hur den tekniskt konstrueras) eller DSB perfekt.

Jag sa inte att du hade blandat ihop nåt utan ville vara förtydliga tråden, då det kastades mellan olika begrepp o alla har inte koll på detta som du har Lasse. Sen ville jag förtydliga när du sa att min reaktor var en likadan setup som inlägget ovan som illustrerade en aerob bioreaktor med cirk på 2000l/timma, för det är faktiskt så att när man talar om biopelletsreaktor så tänker inte dom flesta på anaeorob reaktor, så mitt påpekande var helt på sin plats ur ett pedagogiskt perspektiv, och var inte riktat mot att du inte skulle ha koll på läget. /J

Lasse, självklart är det så, ingen som sagt nåt annat. Det jag skrev var att i de traditionella biopelletsreaktorerena som det talas om här så uppstår INTE denna syrefrihet, DVS dessa bakterier oavsett vilka dom är kommer andas syre och EJ nitrat. Det exempel som angavs o länkades till här är en aeroba reaktor så som den setupen ser ut. Givetvis kan du bygga om den till en anaerob.

i framtiden tror jag mer som Lasse (ni hör, vi är överens...), att man med fördel bör höja DSB´ns verkningsgrad genom att inte bara lita på passiv diffusion av näringsämnen genom bädden utan forcera transporten av näringsämnen med ett aktiv flöde genom bädden, MEN som är så lågt så tillräckligt lågt redox bibehålls, vilket kommer innebära att pumpen son sköter flödet genom bädden stänger av o sätter på, precis som i en nitratreaktor. Då kan man säkert ha en mindre DSB med samma verkningsgrad, samt dessutom på köpet få en frisättning av kalcium, KH...ja en DYMICO helt enkelt. Det tror jag är framtiden, men ligger en bit fram. Det känns positivet att vi mer o mer kommer ifrån den enligt mig obiologiska o kassa Berlinmetoden, o börjar inse att huvudfiltreringen i ett kar skall vila på biologisk sådan, och att teknik såsom skummare, rollermate, osv har en ganska liten effekt att exportera N oP utan mest kapar topparna . Hur många ggr har vi inte sett kar med näringsproblem trots monsterskummare, kraftig mekanisk filtrering med rollermate, filtersockor, etc......men så får man ordning på biologin, kanske mer LS, sand i karet, ja alla tänkbara sätt som premierar kvävecykeln o biologisk filtrering...o så sakteliga sjunker N o P o karet skiner upp o saker börjar sluta dö.

Jag uppfattade det som att du hade ett isolerat nitratproblem eftersom du var ute efter att skapa ett filter som blir syrefattigt o denitrifierar(du öppnade med att hur man kunde få ett etterfilter syrefritt), men om det är så att du har högt fosfat, så är det ju en annan femma...då skall du ju köra med kolkälla som du gör i karet,...då ser jag ingen tydlig anledning att ändra på nåt. Att öka ett akvariums denitrifikativa potential är ju först aktuellt när du har ett problem med stigande nitrat o sjunkande fosfat...men om du ser den tendensen redan nu kan det va bra att fundera över mer denitrifikation.....alltså, kolkälla o biopellets är ngt helt annat än nitratreduktion(hur den nu än åstadkoms)...så blanda inte ihop teknikerna...utan definiera först exakt ditt problem, o därefter skräddarsyr man en lösning... jag kan ha missuppfattat dina behov således så beskriv gärna igen vad du har för problem. Mvh Jonas

En kommentar till för det verkar råda lite ihopblandning här av nitratreaktor o biopelletsreaktor: I min nitratreaktor finns en liten dos "biopellets" MEN det är inte som i en biopelletsreaktor att den utgör bränsle för assimilering(aerob) som sagt utan tjänar mer som att ge reaktorn hela tiden en liten grunddos med kolkälla till den anaeroba denitrifiaktionen. Man kan givetvis helt ta bort dessa biopellets o mata mer med externt tillförd kolkälla, men jag märker att reaktorn blir lite jämnare med denna grunddos som alltid finns..och jag kan tex resa bort o strunta i doseringen men att reaktorn då ändå går på en liten grunddos. Enligt AM skall den helt klara sig på denna interna kolkälla men det är ju frågan om belastning...så vid mkt nitrat så tror jag inte på det, då har jag hittills märkt att man får allt gå in med extern kolkälla också. Möjligen snart, när nitrat i karet börjar gå ner, jag har idag 1 ppm, så kan det räcka med den interna kolkällan(biopelletsen), jag har en del indikationer på det just nu.

Njae, nu håller jag inte med dig....det som beskrivs ovan är en aerob biopelletrsreaktor som bygger på assimilering, min reaktor är en anaerob med selektiv denitrifiering, ingen assimilering. Två totalt olika tekniker. Sen beträffande den interna cirk så är den i min nitratreaktor mkt mkt låg, som jag skrivit nu flera ggr, den tjänar bara till att se till att det är en o samma redox i hela reaktorn...det kräver högst 300l/timma o knappt det, o man ser knappt att det cirkulerar i reaktorn. I en biopelletsreaktor har vi en tumbling o en pump på ofta 2000l/t!...har inget med nitratreaktor(eller min) att göra...det är verkligen som att jämföra äpplen o päron.

Det är ju mer en metod som baseras på assimilering, alltså ej denitrifiering, så då kommer du eventuellt in i problemet att fosfat blir får lågt och så funkar den inte....sen verkar det som den typen av lösning är svårstyrd även när/om den funkar (=det finns fosfat)...för vanlig kolkälla där doserar du ju med ml-precision ner i karet, men här blir det som det blir o det enda du kan kontrollera är mängden pellets, vilket jag ej tror är lika linjärt kopplat till effekten som vanlig kolkälla är i bästa fall. Jag har sett en del fall där biopelletsreaktor fungerat antingen inte alls, eller för bra, etc...så jag är inte imponerad av den lösningen. Sen förstår jag den inte helt o fullt för om man nu skall odla bakterier lokalt baserat på assimilering(ej denitrifikation), hur exporterar man bort dom sen?, för utan export så blir det ju ingen vits med det...?

Sant, då får man säkert som du gjort en ordentlig effektivisering av DSB'N ja en DyMiCo/Lasse-DSB. Tror det är det bästa sättet att utnyttja volymen. Gäller ju bara att tekniskt lösa det men det har ju du gjort elegant Lasse:-)

Kör inte in den externt. Nitriten gör inget. Är så lite:-) ja man kan köra utan redox genom mätning av nitrit o nitrat samt passa på beträffande svavelväte isåfall nej den förbrukar inget fosfat mer är mkt mkt lite i början för att bygga upp biomassan o möjligen rent teoretiskt en liten liten mängd sen med men inte mkt.

En till

Du kan ju alltid testa, något gör den förstås , så kör igång men var beredd på eller öppen för att den är underdimensionerad, det är min gissning att den kommer va, men verkligheten ger oss svaret med tiden. Det låter helt enkelt väldigt lite. Det handlar om mängden bakterier i slutändan som skall jobba. Mer yta ger mer plats för dom. Men om du har en mkt mkt optimerad situation så kanske det som Lasse säger går att minska mer på DSB, men då gäller det verkligen att den jobbar på dvs får mkt organiskt kol samt är ordentligt anaerob så det växer så mkt bakterier det bara kan per yta. Nackdelen med DSB jämfört med tex en nitratreaktor är ju att DSB funkar ju bara i dess nedre del dvs en totala arean för bakterierna är inte hela DSB. Men i en nitratreaktor är hela rummet anaerobt så hela mediat kommer till nytta. Därför är ju den mer effektiv/volym så vid platsbrist är den att föredra tror jag.

Hej Anders Tack för din feedback:-) Jag håller på med en tutornas nu om redox, men sen gör jag gärna en om DSB. Jag tror din DSB kommer bli för liten och helt ärligt inte med säkerhet kommer reducera tillräckligt mkt av din nitrat. Tänk på att de som började med DSB hade det initialt i visningstanken, dvs en enorm DSB. Dessa kar´s DSB kan oftast i princip reducera all nitrat även i rätt högt belastade system, men idag vill vi ju hellre ha den i ett refugium för det är ju inte så snyggt med en sandbädd på 13-15 cm i visningskaret...då blir det en kompromiss, där man får göra den så stor man kan. Om du har hög belastning så skulle jag säga att du behöver å¨dina 350 liter nästan en bädd på 20dm2. Jag har en bädd på 20dm till mina 690 liter o de räckte så länge jag hade medelhög belastning (de första 1.5 åren) men sen räckte den inte. Jag hade nog faktiskt funderat ute på en nitratreaktor...det blir mer effektiv denitrifiering per volym så att säga...på 350 liter kan det kanske räcka med AM minsta rektor

Fantastiska mått!, vilket spännande projekt:-) All lycka till:-)

Intressant o detta bekräftar mina teorier ovan: Jag ser hur redox stiger tydligt sedan ett par veckor med en klart ständigt uppåtstigande kurva med endast små "vågor" som beror på de dagliga/nattliga pH-förändringarna. Dvs även en del av dessa pH-orsakade fluktuationer tycks mattas av(men dom finns) av en ökad oxidationskraft i vattnet. Jag tror det beror på det nya saltet från Brightwell som jag testar nu då jag byter cirka 10% i veckan. Reduktorerna i detta vatten såsom jodid, Mn2+(Som jag vet att det finns ganska mkt av i saltet) osv tror jag snabbt oxideras till dess oxidativa form som sagt(jodat, Mn3+ osv) , av syre (samt mha av vätejoner tror jag), varvid slutprodukten blir som jag gissade i inlägget ovan, en total ökning av ORP. Såg ej detta fenomen när jag bytte med Red Sea salt. Kurvan visar inte hela perioden men min redox har stigit med nästan 100mv på kort tid!, o kurvan går stadigt uppåt. Dippen ni ser i mitten är 30 min efter vattenbytet vilket stöder min teori i inledningsinlägget. Spännande.

Jag skall inte trassla till din tråd mer nu Lasse, detta är ju din akvarietråd. Sorry om jag gjorde det.

Menar du att fler än du noterat ett redox på natten gör sin vanliga stigning trots att pH ej ändras? Du har ju märkt något som går emot det förväntade, då är det helt naturligt att ifrågasätta om det finns nåt fel här. Vi vet att H-joner styr redox, det är ju ingen gissning. Läs tex Randys artikel, massor av oxidationer som sker i ett biologiskt system behöver vätejoner, så på det sättet menar man att vätejoner höjer redox. MEN andra mekanismer styr, och JA, det finns situationer när vätejonerna EJ påverkar redox, tex om du har en isolerad redoxreakion (som du ej har i ett akvarium)där H-joner inte är inblandade. Men det är dom ju i ett biologiskt system, så därför är det befogat att vara kritisk mot din teori att i just ditt fall, i ett biologiskt system, så skulle vätejonerna ej påverka redox. Jag säger inte emot dina observationer, men jag tror inte på förklaringsmodellen, att vätejoner ej påverkar redox i ditt system. Det tror jag dom gör. Så det finns kanske nåt annat i din setup som förklarar, kanske enklare än vad vi tror. Mätfel? Ngt från makroalgerna som trots utebliven pH sänkning på natten driver upp redoxen? Tex syntes av peroxider som sagt? Det är ju vanskligt med en iakttagelse om man ej kan förstå den eftersom den då kan va ett villospår som föder fel kunskap...jag tror du är precis likadan som mig där att du vill förstå...det har jag jag allt märkt genom åren;-)...en bra sida som jag gillar dom du vet. Sen beträffande H2O2´s initiala sänkande effekt som du säger att du läst. Jag har letat och det dräller inte direkt av bevis, o ej alla har märkt detta. Så det betvivlar jag ännu mer nu efter att ha fått lite respons under dagen. H2O2 är ett oxidationsmedel som vi ju vet. Den sänkning som en del (ej alla enligt vad jag läst idag) rapporterat, beror isåfall på något annat, EJ på H2O2 i sig...och jag har EJ sett ngn vettig förklaring på det. Det kan röra sig om ngt med elektroden kanske som gör ett mätfel initialt?..eller att du får en snabbt övergående förändring av någon oxidant?....för sen stiger redoxen som den bör. Jag skall som sagt göra en del experiment själv. Där kan man ju inte bara nöja sig, eftersom vi vet att H2O2 är ett oxidationsmedel. Orsaken då till paradoxal initial sänkning måste redas ut. /Jonas

Lasse vi talar ju om lite olika tekniska setups...en extern nitratreaktorn på 10 liter som jag har, där ser jag tydligt att dosen kolkälla är mkt låg jämfört med doseringsanvisningar för kolkällemetoden, som ju är nåt helt annat. Jag kör Nopox 1mlx4, och då ligger jag på en redox i princip hela tiden mellan -300mv till som högst -180mv...då går pumpen som förser reaktorn med akvarievatten nästan dygnet runt med 3 liter i timman..med nån timmas avbrott 1-3 ggr per dygn.Skulle jag öka flödet till det du säger, ja rent av 10 -20 liter i timman, så får jag ju höja dosen kolkälla, o då kanske det matchar. Det handlar ju om hur mkt nitrat jag vill bryta ner...givetvis kan jag öka verkningsgraden och jag ligger säkert inte på max...men vi vill ju inte nolla nitrat i karet...så mina siffror är bara ett riktvärde tagit från en ganska vanlig situation, ett hobbykar på 600 liter med rätt mkt fisk där jag önskar ligga på nitrat i karet runt 1-2 ppm. De där stenblocket låter kul o spännande:-) Om du doserar kokkällan vid insuget så kommer den ju bara reaktorn till godo när pumpen går...den kommer ju inte gå 24/7...det är ju önskvärt om reaktorn ligger lite på den sidan att pumpen stänger av ibland för att redoxen skall få sjunka lite, för att sedan starta igen. Det blir ju mkt enklare o mer lättsyrt att dosera in kolkällan rätt i reaktorn där den skall vara, dels kan man sänka dosen dels kommer kolkällan på plats oavsett om genomcirkulationspumpen går eller inte. Sen tror jag det blir svårare o mer darrigt att förlita sig på karets egna kolkällor...doserar man in extern kolkälla kan du ju kontrollera bättre. Jag förstår o håller med dig om att det såklart går att köra på karets egna bränsle, men här är vi inte i första hand ute efter ett självspelande piano, utan ett systen som gör jobbet så kontrollerat som möjligt. Jag tror frågeställaren blir lite förvirrad, mitt råd är att han går på de instruktioner som följer med den reaktor han köper..det kommer funka o han kommer kunna styra processen med mm -precision nästan. Intern cirk eller inte...där skrev jag ju, att eftersom vi i sådana små system jag pratar om (reaktorer på 10 liter osv) inte har kontinuerlig genomcirkulation, så kommer du inte få den "plockepinneffekt" du pratar om...det upptår ju bara om det har en cirk. som går helat tiden...men här, i ett hobbykar, kommer vi ju ha en cirka. på några liter i timman, och fler timmar per dygn kommer den va helt avstängd!...därför behövs en intern cirk.