Gå till innehåll

Avancerad teoritråd om fosfatkälla


PatriksS

Rekommenderade inlägg

För tusan - ett akvarium är ett biologiskt system - inte ett kemiskt eller mekaniskt även om många vill ha det till det.

Till Patriks påstående

1. Att naturlig korallsand som är sköljd från organiska rester skulle innehålla en större mängd fosfor i form av fosfat som löses ut i ett nystartat akvarium med pH över 8 håller jag för ett obevisat påstående. Att ev. kalciumfosfat ev. kan lösas ut i en sandbädd efter det den kommit igång pga av pH gradienter kan vara teoretisk möjligt men frågan är vart den fosforn tar vägen och i vilken form den ligger under mer eller mindre syrefria förhållanden. Att ett plenum på någon liter (eller mindre) kan få en stor koncentration av fosfor är en sak - hur mycket det är i ett akvarium i förhållande till hela volymen är en helt annan sak.

2. Att detrius innehåller fosfor är sant men att det är i formen fosfat är mindre troligt. Ortofosfaten (som vi mäter och som är en närsalt) bildas vid nedbrytning och kan frigöras som just ortofosfat om det växlas mellan anaeroba och aeroba förhållanden. Att utfälld kalciumfosfat skulle lösa sig i en större grad i bra pH (över 8) är också inte troligt. Än en gång - mistänker man att det kan frigöras fosfor i form av fosfat - syrabehandla - men då är det död sten efteråt.

3. Släppmedel används på plastdelar vid viss framställning. Om resterna skulle vara så stora att fosforkoncentrationen påverkas i karet så skulle fisken dö innan dess eftersom dessa släppmedel är toxiska. Detta fick EHEIM erfara på slutet av 70-talet när de släppte en typ av filter som orsakade lite förgiftningsskador.

4 Normalt kranvatten innehåller inte några mängder av fosfor i någon form (i städer altså)

5 Maten tillför fosfor men inte i första hand som fosfat utan som partikelbundet fosfor.

6 (OveB) Brukar det inte stå Nitrat och Fosfatfritt på moderna revsalt?

Löst organiskt fosfor - ge ett exempel på en sån förening - den organiska formen är mig vetterligen partikelbunden eller i form av fosforlipider som knappast är vattenlösliga.

Om en korall är 100 % fotosyntetisk så finns bara ett svar på detta och det är att koralldjuret även käkar upp överskottet av zooxantellerna och att det är dessas produktion och tillväxt som gör att hela korallen växer till. Om det inte är på detta sätt så är inte korallen som helhet 100 % fotosyntetiskt och jag får aldrig (och har aldrig) fått ihop resonemanget om energitillskottet från zooxantellen om inte zooxantellen också bidrar med övriga näringsämnen. Vad energin handlar om är tillförseln av organiskt kol för en rovlevande organism (och även för fotosyntesberoende organismer - det är bara det att de klarar att producera organiskt kol från oorganiskt kol själva! Om nu koralldjuret får energi (kol) från zooxantellen (och inget mer) samt från sitt rov (zoo-, fyto- och bakterieplankton) så skulle koralldjurets C/P eller C/N ratio vara betydligt högre (i vävnad) än normalt eftersom det får C från två håll men bara P och N från ett håll. (Patrik - din uppsats handlar inte om detta - där är det upptaget från vattnet de behandlar). Man kan tänka sig att det går åt en del kol vid kalcifieringen men de som vi brukar påstå kan leva på 100 % fotosyntes är normalt inga revbyggare.

Och nu börjar vi få uppdelningen på Pestkoraller och troligvis "finare" koraller. Det du påstår egentligen är att det inte kan finnas några koraller som klarar sig på 100 % fotosyntes. Jag tror tvärtemot att det finns den typen av koraller och att många koralldjur kan klara sig under lång tid utan yttre mat (energi i form av organiskt kol). Detta innebär att koralldjuret måste klara sig med "inre" mat, dvs skörda av sina zooxanteller för att få sitt behov av fosfor och kväve. Zooxantellen är alltså transportvägen in i det fallet av både fosfor och kväve.

Sen med risk för tjatighet - att du mäter en förhöjd fosforhalt (i ett etablerat kar) i vattnet i form av fosfat beror bara på en sak - det finns någon tillväxtbegränsning i karet i förhållande till din matning. Ofta, väldig ofta är det frågan om kvävebrist - framförallt i naturen. I ett nystartat kar är det definitivt det - därför ingår numera i mina uppstartsrutiner ett tillskott av nitrat under uppstarten.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

  • Svar 210
  • Skapad
  • Senaste svar

Mest aktiva i detta ämne

Mest aktiva i detta ämne

Populära bilder

1. Man lägger in mycket sand (som har så mycket fosfat att den läcker fosfat i vart fall i flera veckor i en calciumreaktor).

Visst innehåller kalciumkarbonat/aragonit också calciumfosfat...men detta löser inte ut i akvariet i någon signifaktn mängd vid de ph vi har (dvs 8 eller mer)...jag tror därför inte denna fosfatkälla har nån betydelse.

2. Man lägger in rätt mycket levande sten (som har dels accumulerad detritus med fosfat - sedan en del levande dött - och dels fortsätter en del levande på LS:n att dö i karet och släppa ifrån sig fosfat).

Håller med...de som dör på stenen i början, dvs de organiska material som dör..de släpper ut fosfat. I min stenbalja fick jag en omedelbar fosfattopp av just de skälet. Inte själva stenen släpper ut, men dock den organiska massa på den som dör. Om man då från början har ett fosfatfilter, så tas detta fosfatutsläpp om hand...därför är de så viktigt att köra med fosfatfilter från början..innan denna frsläppta fosfat på nytt binds upp i akvariet.

3. Vid uppstarten läcker även plastdelar som befinner sig i karet en del fosfat, eftersom plasten synes innehålla fosforbaserade plastisizers.

Jag kan inte tänka mej att detta skulle vara en signifikant fosfatkälla...men vet inte säkert

4. I vissa fall använder man kranvatten, som har en hel del fosfat.

Mkt lite fosfat i kranvatten, eller inget alls, o med osmos, som vi ju nästan alla har, så tror jag vi kan förbise denna källa till fosfat

5. Och slutligen börjar man mata. Försiktigt, normalt eller kraftigt beroende på användaren.

Ja, instämmer

Problemet med fosfat är ju att de finns ju ingen enkelt sätt att definitivt avlägsna fosfat för gott från akvariet. Risken är därför stor för en kontinuerlig ackumulation, och kan vara en av orsakerna till att vi ser så ofta hur många akvarium så småningom kraschar.

tack o lov finns de dock numera en del "moderna" sätt att definitivt få bort fosfaten ur systemet. Ett sätt är fosfatfiltret, som är enligt min uppfattning en av de bättre uppfinningarna på senare tid.

Ett annat är någon form av kolkällemetod, i kombination med kraftig skumning för export av biomassan (vodka eller zeovit)

Ett tredje är ett makroalgfilter..detta är ju nåt vi sällna ser då de är ganska knöligt rent praktiskt, och att skörda makroalgerna direkt i akvariet kan man väl i o för sej göra..men knappast så snyggt. De två första metoderna har därför kanske blivit de vanligaste, o jag tror det är A o O inom korallakvaristiken att tillämpa någon av dessa metoder, om man vill ha ett snyggt akvarium en längre tid.

korallerna får sin fosfat både fårn vattenkolumnen ( för där är ju aldrig noll i fosfat), samt nog en del från zoozanthellerna. Vi vet att de sker en transport av näringsämnen, inte bara glucos, över från zoozanthell till koralldjuret. Därför tror jag vi skall sträva efter ett lika näringsfattigt vatten som i naturen med nitrat på kanske 0.01, olåta korallern få sin energi från fotosyntesen. Då får vi minst problem med oönskade alger o kan hålla fosfatnivåerna i schack.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Lasse: du får fosfat från en etablerad sandbädd, naturligtvis huvudsakligen från den mat, fiskbajs och annan organisk materia som ramlar ner till bädden. I de låga pH:n som råder nere i sandbädden löses även den fosfat upp som sitter på sandkornen. Det sistnämnda är troligen mycket mindre i relation till den förstnämnda, men ändå, något att räkna med.

Det du påstår egentligen är att det inte kan finnas några koraller som klarar sig på 100 % fotosyntes. Jag tror tvärtemot att det finns den typen av koraller och att många koralldjur kan klara sig under lång tid utan yttre mat (energi i form av organiskt kol).

Nej, Lasse, det har jag aldrig påstått eller ens antytt. Vad jag istället menar är att oavsett hur snabba fotosyntiserande koraller man än väljer så klarar de aldrig av att ta hand om den fosfat som tillförs. Mjukisarna är ju mest vatten. Jag har faktiskt försökt men inte hittat något underlag om hur stort fosfatupptag snabbväxande mjukkorallerna har. Eller ja, snabbväxande och snabbväxande - även dessa är relativt mycket saktaväxande. Det är alltså det jag menar och inget annat.

Vad jag också ville föra fram med ordet "transportmediet" var vattenkolumnen. Mig veterligen är ingen fosfatjon så väluppfostrad att den söker sig endast till en snabbväxande mjukis utan att aldrig ens beröra algen/zooxen i en SPS. Den fosfat som förväntas tas upp av pestkoraller och som måste finnas i vattenkolumnen *måste* påverka likväl en sps-korall. Snabbväxande mjukisar har liksom inga rötter som sötvattensväxter att de kan extrahera näringen med ur bottensubstratet, utan de är beroende av näringen i vattnet. Och finns fosfaten i vattnet så påverkas sps:er. Fosfaten är väl inte selektiv till sin natur, och mjukisarna är väl inte så starka fosfatmagneter att de kan tvinga en fosfatatom att bara söka sig till dessa men aldrig till sps:er. Det vill säga: mjukisar och sps:er delar fosfatförande mediat - vatten - och har lika goda chanser att få fatt på en fosforatom allihopa. Med den skillnaden att mjukisar blir jätteglada att få massa fosfat, och sps:er blir jätteledsna om de får mycket fosfat.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Patrik du gör ett tankefel. Visst kan du göra så att dina koraller (SPS eller pestkoraller) tar upp all näring du tillför - det är en fråga om att balansera sammansättningen av producenter och konsumenter - i det fallet kan till och med frisläppning av närsalter från (främst fosforformer) DSB och annat fungera som en "sink" och sakta portionera ut vad produktionen behöver. Det är ju ingen som tvekar att detta går att göra i ett växtakvarium eller hur - varför skulle det inte gå i ett korallrev? I ett korallrevsakvarium har du ju hundratals andra arter små kryp som bildar olika näringsnävar. Du producerar alger som äts upp av snäckor, eremiter och fiskar. Du producerar detrius som äts av andra organismer osv. Jag tror inte Magnus har så lite fisk eller svälter sin fisk - ändå får han bristsymptom vad gäller fosfor och kväve.

Kontentan är fortfarande att det går att skapa ett fungerande rev med både SPS och pest men man måste balansera produktion och konsumtion. det skall råda konkurrens om närsalterna så att de inte överlever länge utan cirkulerar snabbt igenom systemet men då krävs det att det inte uppstår något begränsande läge - och där är kvävebrist det vanligaste. Det är inte så att de sk pestkorallerna kräver höga nivåer av mätbara närsalter men de kräver en kraftig flux av dessa näringsämnen genom systemet. Man måste se ett biologiskt system som ett system i dynamik - det är minst av allt ett statiskt system.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Egentligen är det ju taskigt att kalla vissa koraller för pest, alla koraller har ju sin charm. Problematiken är mer att har man en massa kolonianemoner och skivanemoner så sprider de gärna sig lite för mycket för det mesta och tar upp dyrbar plats samt bränner stenkorallerna. För att gå tillbaka till ämnet lite grann så behöver man inte lägga ner så mycket tankemöda på detta med fosfat. Kör man zeovitmetoden även vodkametoden så får man inga fosfatproblem då man skummar karet så hårt man kan. skulle det bli något överskott så konsumeras det av korallerna och ju mer koraller desto mer konkurans om brödsmulorna och just därför så får magnus vara den där kallvattenströmmen som tillför näring till revet. Jag närmar mig mer och mer zeovitmetoden så egentligen är jag redan där i en liten lightversion. Jag kommer att skaffa mig en zeolitreaktor längre fram och falla in i ledet bland skakarna. Jag gör inte någon skillnad på hur jag matar korallerna, med tillförsel av nitrat eller med bakterier från skakad zeolit, Korallerna bryr sig nog inte så mycket men jag tror att mat som de fångar själv är bättre än bara nitrattillsättning som de absorberar. Lite off igen men kontentan är Patrik, grubbla inte så mycket utan ägna dig en stund åt att bara titta på akvariet och njut, lätt att det blir för mycket teori.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Exakt! Varför å varför skall man då tillhandahålla oorganisk fosfat i våra burkar, och som plåster på såret försöka gå in med nitrat? Det blir ju vad som kallas för eutrophication, där endast pestkoraller och alger trivs. Eutrophication är ju mycket fruktad för korallreven i naturen, varför åstadkomma något liknande i våra burkar? Jag tycker att en lite nitrattillsättning är bra för att jämna ut, men då först efter att man minskat den oorganiska fosfaten så gott det går, för att "behöva" tillsätta bara en ytterst liten dos nitrat.

Jag börjar tro att vi pratar om helt olika saker...

Både koraller, fytoplankton och bakterier kan fungera som primärproducenter och då binder de oorganiskt fosfat. Det spelar föga roll om det är bakterierna eller korallerna som gör det, ifall korallerna äter bakterierna. Fosfatet hamnar i korallerna ändå.

Eutrophication, övergödning, sker bara om du tillför mer näring än vad som används och/eller exporteras. Om korallerna växer så kommer de att behöva ta upp fosfor i någon form, som då förblir bunden så länge korallen lever. Det är inte samma omsättning på fosfor som på kväve. Om dina koraller växer och du inte tillför någon fosfor så kommer du förr eller senare att få fosforbrist (om ingenting annat hinner bli begränsande dessförinnan).

Det här har egentligen sagts många gånger tidigare, men:

Jag tycker det är ganska fånigt att diskutera om huruvida man kan mata så att man inte får anrikning av fosfat, det är en självklarhet att man kan det (håller du tex enbart fotosyntetiserande koraller/makroalger så får vi ett trivialfall). Det som jag tror är intresssant för dig är snarare frågan "är det möjligt att hålla både djur som äter mycket (fisk) och koraller eller andra djur som inte tål höga fosfatnivåer, och bara använda sig av biologiska metoder för att hålla fosfat nere på acceptabla nivåer och utan att odla en massa makroalger eller liknande för export".

Svaret är att "JA" det går, men om fisken behöver äta mycket och ofta så är det inte så enkelt som att bara minska på matningen (då svälter den ju). Det krävs att akvariet innehåller ett fungerande slutet ekosystem där näringen återanvänds. En del (eventuellt större delen) utav fiskens mat måste bestå utav smådjur som lever och förökar sig innuti akvariet (eller alger ifall det är växtätande fisk). Då räcker det med att bara mata så mycket att det kompenserar för att korallerna växer (samt eventuell näringsexport). Det blir lite som att behanda alla fiskar som om de vore mandariner. Mycket grus och sten behöver du som smådjuren kan leva i, men varken skumare eller fosfatremover behövs. Beträffande skit på botten så är det kanske fult, men det är inget fosfat/nitrat-problem. Det spelar nämligen ingen roll om fosforn är bunden i form utav skit, bakterier eller smådjur.

Vill du ha mer fisk än vad det lilla ekosystemet kan bära, så måste du naturligtvis mata mer. Då kommer fosfatkoncentrationen att stiga eftersom du tillför mer fosfor än vad ekosystemet kan binda. Detta kan du kompensera genom att ha någonting som växer eller förökar sig mycket kraftigt (för det som växer kraftigt kommer att binda en hel del fosfor). Troligtvis behöver du rensa bort den här tillväxten, vilket bara är gammal hederlig näringsexport (antagligen via "pestkoraller" eller makroalger). Vill du öka fiskbesättningen ytterligare så blir det ännu mer mat och ännu kraftigare export. Någonstanns finns dock en gräns när du inte längre klarar att exportera näringen genom biologiska metoder. Då får du ta till kemiska eller tekniska metoder, du köper en stor skummare, slänger ut sandbädden (så att inte matresterna fastnar där) och sätter i fosfatremover. Men nu har du inte längre ett fungerande ekosystem utan en djurpark av glas, vilket ställer mycket högre krav på dig, för nu är du djurskötare.

Kan tilläggas att ZeoVit systemet kan, om jag fattat det rätt, betraktas som att du har näringsexport via bakterier istället för makroalger. Det som inte exporteras återanänds dessutom i akvariets näringsväv. Kanske vore något liknande system intressant för dig om du inte vill använda fosfatremover? Odla bakterer.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Patrik..de känns som denna tråd bara går runt..o när man skriver nåt kommer ingen respons!..alla kör sitt race...

Vad är problemet? dom flesta verkar rätt så överens. Jag har sagt de tidigare men gör ett sista försök till att knyta ihop påsen:

De finns tre sätt att avlägsna fosfat ur systemet. Nåt av sätten är nödvändiga eftersom vi med matning etc kommer annars få en sakta men säker fosfatackumulation.

1)Ett är fosfatfiltret,järnhydroxid, som enligt min uppfattning är en av de bättre uppfinningarna på senare tid.

2)Ett annat är någon form av kolkällemetod, i kombination med kraftig skumning för export av biomassan, dvs zeovit eller vodkametoden. Där bygger vi upp en bakteripool som får ta hand om fosfaten.

3)Ett tredje är ett makroalgfilter..men detta är ju relativt knöligt rent praktiskt, och att skörda makroalgerna direkt i akvariet kan man väl i o för sej göra..men knappast så snyggt. De två första metoderna har därför kanske blivit de vanligaste, o jag tror det är A o O inom korallakvaristiken att tillämpa någon av dessa metoder.

I o med metod 1 o 2 existerar knappast fosfatproblemet för den moderne akvaristen idag. Vi kan hålla låga värden på 0.015 utan svårighet..detta räcker för korallen...den är gjord för sådan miljö, o kommer dra fosfat från vattenkolumen samt få exporterat fosfat från zoozanthellen.

Patrik..du pratar samtidigt om sandbädden som en fosfatkälla. Tvärtom...dvs en fungerande sandbädd är ytterligare ett sätt att bli av med fosfat(och nitrat). En fungerande sandbädd kan likställas med metod 2 ovan..dvs vi har där bakterier som äter upp fosfat o nitrat..dvs sandbädden minskar naturligtvis fosfat o nitrathalterna i akvariet. Du säger nej för att du anser de vara en detritusfälla. Om sandbädden fungerar så är de just detta detritus som är vår kolkälla till bakterifloran o sanden...sandbädden funkar på samna sätt som vodkametoden o zeovitsystemet..det är naturens vodkametod. Men självklart..om sandbäddens detritus överstiger sandbäddens kapacitet, DÅ blir de en detritusfälla som kan istället öka fosfat o nitrathalten...men det är en helt annan sak, o de går att undvika om man sköter sin sand.

Mvh

Jonas

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Bara några definitionsfrågor som är viktiga för att vi skall förstå varandra bättre. Vad alla organismer behöver för att växa är bland annat fosfor och kväve. Dessa två ämnen kan finnas i olika "former" (molekyler, föreningar osv). Vissa organismer kan/behöver bara en form. De molekyler vi kallar fosfat och nitrat är oorganiska former av dessa viktiga ämnen. I denna form (fosfor och nitrat) kan inte vi (djur) tillgodogöra oss det fosfor och kväve som finns där. Vi behöver kväve och fosfor i andra former. I primärproducenters biomassa så finns inte kvävet och fosforn i form av nitrat och fosfat utan just i dessa andra former som djur kan tillgodogöra sig. Själva däremot (primärproducenterna) är de mycket beroende av fosfat och nitrat för sin tillväxt men de gör alltså om dessa ämnen till former som vi djur kan tillgodogöra sig. Rent definitionsmässigt så äter inte ett koralldjur nitrat utan en annan form av kvävet.

Att det lönar sig att tjöta och att vissa personer faktiskt läser och förstår de "långa och trökiga inläggen" trots att de påstår motsatsen gör en varm om hjärtat, eller hur Jörgen :)

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Lasse & Rebecka:

Man kan enligt min uppfattning inte ha optimala livsbetingelser för både snabba mjukisar och relativt långsamma SPS-er. På samma sätt som ingen skulle få för sig att i sin trädgård odla t ex palmträd, tomater, kaktusar, azalior, pinjeträd, orkidéer i samma jordmån och med samma bevattning och solmängd, så kan man inte heller försöka åstadskomma något motsvarande i ett akvarium. Skall man ha näringsfattigt vatten för sps:er så går det inte att göra detta genom mjukisfilter. Försöker man ändå med både och, så blir det bara en kompromiss. Skillnaden är också att ett litet ekosystem styr dig, medan ett skinande rent kar styr du själv.

Jonas: jag tror definitivt man kan ha fosfatproblem trots järnoxidremover. Ser massa kar som har cyano trots removern. Sanden skapar fosfatläckage och cyano har första tjing på den, den har fördelen av närheten till källan, innan den släpper vidare till removern någonstans ute i sumpen. Fosfatremovern saknar närhetsfördelen.

Jörgen: vi är överens. Just nu behöver jag bara tillsätta 0,3 ml vodka varannan-vartredje dag, annars har mina snäckor inget att käka, kör jag ens så lite varje dag blir akvarierutorna helt spegelblanka.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Ja, just nu är mitt akvarium "tank-of-death" pga överdoseringen med Flatworm exit, men annars så har man mycket god styrförmåga i en glasburk.

Jag tycker att vi kom i fosfatdiskussionen så långt man kan komma, det var riktigt riktigt intressant att dryfta olika synvinklar, vi är åtminstone överens om att vara oense, och tråden kanske börjar upprepa sig. Kan nog vara dags att gå vidare, vad sägs om en avancerad tråd om nitrat/ammonium? Eller något annat, öppen för förslag.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Lasse & Rebecka:

Man kan enligt min uppfattning inte ha optimala livsbetingelser för både snabba mjukisar och relativt långsamma SPS-er. På samma sätt som ingen skulle få för sig att i sin trädgård odla t ex palmträd, tomater, kaktusar, azalior, pinjeträd, orkidéer i samma jordmån och med samma bevattning och solmängd, så kan man inte heller försöka åstadskomma något motsvarande i ett akvarium. Skall man ha näringsfattigt vatten för sps:er så går det inte att göra detta genom mjukisfilter.

Bortsett ifrån att din jämförelse haltar ganska duktigt (växterna du tar som exempel är bra mycket mer olika än SPS och mjukisar, därtill är havet en flera magnituder stabilare kemisk miljö än landbacken)... varför ska du ha ett mjukisfilter? Om du har ett fungerande ekosystem så behöver du ingen fosfatexport överhuvudtaget. Det är när du inte har ett fungerande ekosystem som du måste exportera.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Men jag föreslår ju inte mjukisfilter, tvärtom, jag tog bara Lasses exempel om återanvändning av fiskbajs/fiskfoder genom bl.a. relativt snabba fotosyntiserande mjukiskorallerna (som jag anser är himla oeffektiva). Själv föredrar jag att ta ut skräpet innan det blir ett "ekologiskt" mulltoa-system. Varför skall man ha både ett reningsverk och korallträdgård i karet? Jag väljer att enbart ha korallträdgård och låter kommunen rena avfallet från min skummarkopp.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Men jag föreslår ju inte mjukisfilter, tvärtom, jag tog bara Lasses exempel om återanvändning av fiskbajs/fiskfoder genom bl.a. relativt snabba fotosyntiserande mjukiskorallerna (som jag anser är himla oeffektiva). Själv föredrar jag att ta ut skräpet innan det blir ett "ekologiskt" mulltoa-system. Varför skall man ha både ett reningsverk och korallträdgård i karet? Jag väljer att enbart ha korallträdgård och låter kommunen rena avfallet från min skummarkopp.

Som vanligt är de ju så här patrik att ett akvarium kan inte skötas med bara den ena eller bara den andra principen. Dels finns de den definitiva exporten av näringsämnen, dvs genom skumning, mekaniska o kemiska filter samt vattenbyten. Skumningens exportförmåga kan potentieras av nån form av kolkälla om så behövs. Dessa systen kan inte exportera allt, hur bra dom än är, så du har också ett biofilter i ditt akvarium...vare sej du vill eller inte, i form av sand o sten. Ett lyckat o näringsfattigt akvarium får man genom att kombinera dessa två grundmetoder. Jag tycker du krånglar till detta...kör du med dagens moderna metoder enligt ovan, så får du vare sej problem med fosfat eller nitrat...så vad är problemet??

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Missat inputen i tråden på sistone, och är osäker på om jag behöver svara en gång till, men provar ändå.

Ett akvarium kan och *bör* skötas med en metod. Hattar man för mycket krånglar man bara till för sig själv. Valet av metoden är upp till en själv.

I mitt kar kör jag endast med skummaren (med någon droppe vodka då och då) som exportväg. Det funkar för mig och jag är nöjd. Mitt system exporterar allt som inte tas upp. Som det är nu måste jag tömma skummarkoppen 1-2 ggr/dygn. Ingen mätbar oorganisk fosfat.

Vodkan är gasen, skulle jag vilja hålla säg en glupsk drakfisk som skall matas rejält så skulle jag bara öka vodkadosen. Enda nackdelen är att jag i så fall får tömma skummarkoppen oftare, vilket jag inte kan pga mitt arbete.

Kan man inte exportera allt överflöd med skummaren så har man ett ogenomtänkt system, med antingen ett kasst flöde inne i karet, via skummaren, eller både och. Eller så har man valt att köra på en annan väg, skummarlöst, sandbädd, skumfilter osv., men det är en helt annan femma.

Tråden var inte heller tänkt att lösa ett problem, utan diskutera fosfatvägar.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Nja, det som hamnar i koppen ser och luktar avlopp, plus att jag vill få ut den mat som inte ätits upp, alltså inte bara nedbrytna rester. Jonasroman har tidigare sagt att om man får mat i skummarkoppen så har man skummaren fel inställd, men jag är av motsatt uppfattning.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

I mitt kar kör jag endast med skummaren (med någon droppe vodka då och då) som exportväg. Det funkar för mig och jag är nöjd. Mitt system exporterar allt som inte tas upp. Som det är nu måste jag tömma skummarkoppen 1-2 ggr/dygn. Ingen mätbar oorganisk fosfat.

Så du har alltså ingen LS???? o ingen sand?? enbart skummare!!?? Om du har nåt av detta så har du inte bara ett system...då har du LS, biomassa, som förvisso avlastas av skummaren. Du kan ALDRIG exportera precis allt...har du inte en enda bilologisk nedbrytningsprocess menar du??

Kan man inte exportera allt överflöd med skummaren så har man ett ogenomtänkt system,

nej, nej o åter nej patrik...tror du dessa skummare finns?? är ditt akvarium helt steril?? har du inga bakterier?? Att diskutera sånt här känns som att läsa kapitel ett i nybörjarboken...de går inte få dej på andra tankar...jag bara önskar för din egen skull att du lyssnar på de som kan detta o har sysslat med de här i decennier. Upp till dej. Inga mer inlägg från mej.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Ett akvarium kan och *bör* skötas med en metod. Hattar man för mycket krånglar man bara till för sig själv. Valet av metoden är upp till en själv.

Ursäkta men vad baserar du det på?

I mitt kar kör jag endast med skummaren (med någon droppe vodka då och då) som exportväg. Det funkar för mig och jag är nöjd. Mitt system exporterar allt som inte tas upp. Som det är nu måste jag tömma skummarkoppen 1-2 ggr/dygn. Ingen mätbar oorganisk fosfat.

Är inte det en blandning av metoder då? Eller räknar du att köra endast skummare och ibland lite vodka som en metod?

Vodkan är gasen, skulle jag vilja hålla säg en glupsk drakfisk som skall matas rejält så skulle jag bara öka vodkadosen. Enda nackdelen är att jag i så fall får tömma skummarkoppen oftare, vilket jag inte kan pga mitt arbete.

Automatisk tömning? Fattade det som att du skummar väldigt blött, har du ingen möjlighet att sätta ett rör från skummarkoppen ner till en dunk?

Kan man inte exportera allt överflöd med skummaren så har man ett ogenomtänkt system, med antingen ett kasst flöde inne i karet, via skummaren, eller både och. Eller så har man valt att köra på en annan väg, skummarlöst, sandbädd, skumfilter osv., men det är en helt annan femma.

inte för att vara sån men det enda sättet du kan exportera nästan allt överflöd är att du tömmer allt vattnet ur karet och kör det genom skummaren ett par gånger, tvättar av stenen grundligt i alla dess små fickor och skrymslen där det kan fastna mat och tvättar av sanden. Då kan jag tro på att du exporterar så mkt det går iaf.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Grabbar, läs det här igen (nu markerar jag det viktigaste):

Mitt system exporterar allt som inte tas upp.

Vad gäller valet av metoder så faller det OT här, men jag anser att man inte bör blanda exempelvis DSB med vodka, makroalgsexport med zeovitsystemet, algskrubbarmetoden med ultralith osv. osv. Vi kan kanske starta en separat tråd som tar upp fördelar respektive nackdelar med olika tankegånger/skötselmetoder så diskuterar vi vidare där?

För att tillföra den här tråden om fosfatinput något ytterligare kan jag berätta att så fort jag använder aktivt kol så får jag mera alger på rutor. Aktivt kol innehåller fosfat. Var alltså försiktiga med det. Jag själv använder kol bara över ett dygnt eller högst två och bara när jag vet att jag gjort något dumt med burken (typ överdosering av något medel). Egentligen borde jag blöttlägga kolet och tvätta det i RO-vatten, men jag orkar inte.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Är kol en stor källa till fosfat? Jag använder det kontinuerligt, visserligen tvättar jag det i osmosvatten i ett dygn innan jag skickar ner det i karet, men vet inte om det hjälper något.

Har haft mina misstankar om detta men eftersom jag inte sett något riktigt resultat så är jag inte säker.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Skapa Ny...