Gå till innehåll

Koraller: producent/konsument av CO2?


Arcticreef

Rekommenderade inlägg

Jag tror att som helet får man se de flesta koralldjur (inklusive zooxantellen) som en nettokonsument av oorganiskt kol men jag tror också att storleken på denna konsumtion skiljer sig mellan olika typer av koraller. Vad gäller en del stenkoraller så vet man att det oorganiska kol som behövs för bildningen av kalkskeletet tas med ca 70 - 75 procent från metabolistiskt CO2 (av totalt bildat CaCO3) och resten (30 - 25) kommer från vattnets innehåll av oorganiskt kol (karbonatbuffringssystemet). Man vet också att den koldioxid som symbioten behöver koncentreras i värddjuret i en "koldioxidpool" och man misstänker att den kommer dit genom en aktiv process hos själva koralldjuret.

När det gäller icke kalcifierande koraller anses det att ca 15 % av beovet av oorganiskt kol kommer genom passivt passage av HCO3 men att ca 85 % av det externa behovet kommer via en process som börjar med att koralldjuret "försurar" mikroklimaten i gränskiktet kring det yttre cellagret mot havsvattnet (ektodermet) Koldioxiden som då bildas med hjälp av ett enzym (carbonic anhydrase) diffunderar in i cellerna och omvandlas än en gång till bikarbonat med hjälp av samma enzym. Två okända processer ser till att bikarbonaten kan transporterats ut till, igenom och från mesoglean (den geleaktiga substans som utgör den bärande delen hos alla mjukkoraller) och vidare in i det lager som vätter mot kroppshålan (endodermet). Det är här som de symbiotiska algerna sitter och bikarbonaten omvandlas än en gång till koldioxid som de kan utnyttja. Den överblivna OH jonen skickas ut i kroppshålan med hjälp av en aktiv pump.

De kalkbildande koraller som inte har symbioter bör också vara nettokonsumenter av koldioxid medans de mjukkoraller som inte är symbiotiska bör vara nettoproducenter av koldioxid, dvs som vilket annat djur som helst.

Vad som är viktigt här tycker jag är det att allt tyder på att koralldjuren inte är beroende på koldioxid löst i vattnet utan har löst koldioxidbehovet på annat sätt.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Ingen som vet?

Generellt så tror jag du kan räkna med att all koldioxid som korallcellen avger i o med dess cellandning, går åt till zooxanthellen och kalkbildningen. Skälet att jag tror det är att detta oorganiska kol räcker inte ensamt till utan korallen förbrukar ju även karbonater i vattnet för att bilda sitt skelett. Om de vore ett överskott av koldioxid från korallen skulle korallen kunna växa utan att den förbrukar karbonater i vattnet...men de gör den ju, så därför tror jag all koldioxid som bildas vid cellandningen förbrukas inom korallen.

Här ser vi också förklaringsmodellen till problemet med ett för näringsrikt vatten som ger en för hög zooxanthellpopulation i förhållande till korallen. Om korallen har för många zooxantheller så behöver den dra mer karbonater från vattnet för att växa(eftersom zooxanthellerna tar mer CO2 från korallens cellandning)...håller man då inte jämna steg med ökad tillförsel av karbonater i vattnet, så får man sämre koralskellet. Detta är alltså en av teorierna bakom varför en hög nitrathalt ger ett sämre koralskelett.

Mvh

Jonas

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Turbinaria är väl den vanligaste korallen utan symbiosalger.

är de verkligen sant?..jag har en turbinaria reniformis...nog har den zooxantheller..rådet brukar ju dessutom vara att den skall stå mkt ljust.....o så här skriver Fosså om den:"Turbinaria relies heavily on the products of their zooxanthellae".

förväxlar du nu inte dessa o menar Tubastrea?...

/J

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

De korallrev som finns på djup av 30 meter och mer i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten består av koraller som inte har zooxanteller. Vi har flera sådana rev i Sverige och längs Norges kust är de vanliga. Stig skrev fel - han menade inte turbinaria utan Tubastrea där solkorallen är den vanligaste (Tubastrea faulkneri). Dessa koraller växer dock till sig mycket långsamt, man har visat upp till 6 gånger snabbare kalcifiering under ljus hos symbiotiska stenkoraller jämfört med under mörker. Detta beror givetvis på den extra energi som zooxantellerna producerar. Zooxantellerna får heller inte sin koldioxid från kalcifieringen utan den väg som jag beskrev i mitt förra inlägg anses vara den som gäller.

Och så börjar jag bli slarvig och glömde än en gång mina referenser

1:

The Journal of Experimental Biology 203, 3445–3457 (2000)

Printed in Great Britain © The Company of Biologists Limited 2000

JEB2936

SOURCES AND MECHANISMS OF INORGANIC CARBON TRANSPORT FOR CORAL

CALCIFICATION AND PHOTOSYNTHESIS

PAOLA FURLA1, ISABELLE GALGANI1, ISABELLE DURAND1 AND DENIS ALLEMAND1,2,*

Accepted 29 August; published on WWW 24 October 2000

2:

INTEGR. COMP. BIOL., 45:595–604 (2005)

The Symbiotic Anthozoan: A Physiological Chimera between Alga and Animal1

PAOLA FURLA,2,* DENIS ALLEMAND,*,† J. MALCOLM SHICK‡ CHRISTINE FERRIER-PAGE`

S,† SOPHIE RICHIER,*

AMANDINE PLANTIVAUX,* PIERRE-LAURENT MERLE,* AND SYLVIE TAMBUTTE´

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

De korallrev som finns på djup av 30 meter och mer i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten består av koraller som inte har zooxanteller. Vi har flera sådana rev i Sverige och längs Norges kust är de vanliga. Stig skrev fel - han menade inte turbinaria utan Tubastrea där solkorallen är den vanligaste (Tubastrea faulkneri). Dessa koraller växer dock till sig mycket långsamt, man har visat upp till 6 gånger snabbare tillväxt under ljus hos symbiotiska koraller jämfört med under mörker. Detta beror givetvis på den extra energi som zooxantellerna producerar.

MVH Lasse

Jag förstod att stig skrev fel, som du ser av min kommentar.

Det intressanta här är den roll som zooxanthellen har vid kalkbildningen trots allt.

Sen vill jag kommentera dej på en punkt till: du skriver att tubastrea växer mkt långsamt. Detta var vad man trodde, men de finns nya data som talar för att tubastrea bildar lika mkt kalk som en fotosyntetiserande korall.

"Tubastrea does actually calcify at a rate, in terms of mass gained, that is comparable to some of the fastest growing hermatypic symbiotic corals"

http://www.reefs.org/library/aquarium_net/0797/0797_3.html

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

De korallrev som finns på djup av 30 meter och mer i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten består av koraller som inte har zooxanteller. Vi har flera sådana rev i Sverige och längs Norges kust är de vanliga. Stig skrev fel - han menade inte turbinaria utan Tubastrea där solkorallen är den vanligaste (Tubastrea faulkneri). Dessa koraller växer dock till sig mycket långsamt, man har visat upp till 6 gånger snabbare kalcifiering under ljus hos symbiotiska stenkoraller jämfört med under mörker. Detta beror givetvis på den extra energi som zooxantellerna producerar. Zooxantellerna får heller inte sin koldioxid från kalcifieringen utan den väg som jag beskrev i mitt förra inlägg anses vara den som gäller.

Och så börjar jag bli slarvig och glömde än en gång mina referenser

1:

The Journal of Experimental Biology 203, 3445–3457 (2000)

Printed in Great Britain © The Company of Biologists Limited 2000

JEB2936

SOURCES AND MECHANISMS OF INORGANIC CARBON TRANSPORT FOR CORAL

CALCIFICATION AND PHOTOSYNTHESIS

PAOLA FURLA

1, ISABELLE GALGANI1, ISABELLE DURAND1 AND DENIS ALLEMAND1,2,*

Accepted 29 August; published on WWW 24 October 2000

2:

I

NTEGR. COMP. BIOL., 45:595–604 (2005)

The Symbiotic Anthozoan: A Physiological Chimera between Alga and Animal

1

P

AOLA FURLA,2,* DENIS ALLEMAND,*,† J. MALCOLM SHICK‡ CHRISTINE FERRIER-PAGE`

S,† SOPHIE RICHIER,*

AMANDINE PLANTIVAUX,* PIERRE-LAURENT MERLE,* AND SYLVIE TAMBUTTE´

MVH Lasse

se nedan

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

[

OLasse:Zooxantellerna får heller inte sin koldioxid från kalcifieringen utan den väg som jag beskrev i mitt förra inlägg anses vara den som gäller.

Nja..Där är du inte påläst Lasse. Det finns fler vägar än den via HCO3, o en är alltså via kalkbildningen. Så här funkar det:

Den kalkbildningsteori som finns presenterad i litteraturen är följande:

Ca + HCO3 blir CaCO3 + H

Vätejonen reagerar sen med HCO3

HCO3+H blir H2CO3

ja..o resten kan du..H2CO3 blir CO2 + H2O

Alltså hjälper kalbildningsprocessen korallen att bilda CO2 utifrån vätekarbonaterna, o därmed får zooxatnhellen en energivinst av detta. det är nämligen mkt svårare för zooxanthellen att själv bilda CO2 ur HCO3..vilket den i o för sej kan med Carbanhydras...men här får alltså zooxanthellen draghjälp, med hjälp av den vätejon som kalkbildningen frigör!

Sen har vi ju symbios åt andra hållet också enligt följande: När zooxanthellen förbrukar CO2 stiger PH:t lokalt...vi får en förskjutning av HCO3 joner till CO3 joner...o därmed bildas CaCO3.

Sen skrev jag i början av tråden, att korallen nettoförbrukar oorganiskt kol, som svar på arctireefs fråga. De räcker alltså inte med bara CO2 från cellandningen att försörja skelettbildning och zooxanthellen, utan de behövs HCO3 utifrån också. Zooxanthelen kan dels använda CO2 från cellandningen som överförs/translokeras från korall till zooxanthell, men också den CO2 som bildas enligt min beskrivning ovan, SAMT de HCO3 som finns i vattnet.

/

Jonas

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag höll mig ifrån att skriva i den här tråden för att jag trodde det bara skulle bli tjafs.

När jag äntligen skrev var det totalt fel men det var kul att se Jonas och Lasse rörande eniga om att jag skrev fel och även beträffande vad jag menade.

Och under över alla under: Även jag håller med beträffande Tubastrea. (Inte Turbinaria).

När det gäller sakfrågan har jag kommit fram till ungefär samma synpunkt som Lasse.

Turbinarias snabba tillväxt tror jag beror på att de kan ta upp extremt mycket organisk näring.

Och vissa positioner på revet översköljs av plankton nattetid. Det är sådana mängder det är omöjlligt för oss att kopiera i akvariemiljö. Men med handmatning förvånas man. Det är enkelt att mata upp polyperna till en rund boll i storlek som en ärta utanför kalkskelettet. Liknande förmåga att svälja mat har jag inte sett hos någon annan korall.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

#9 Det tycks råda delade meningar här http://sciencemag.org/cgi/reprint/274/5284/117b.pdf

# 11 samma här http://www.jstor.org/pss/2670806 samt i båda de artiklar jag hänvisade till i inlägg 8 och framförallt den första artikeln.

Härmed avslutar jag mitt deltagande i denna tråd

MVH Lasse

artikeln du postar beskriver de jag ovan försöker säga. teorin är inte min egen såklart, utan är McConnanhey´s, och är ganska vedertagen o står att läsa i litteraturen.

Sen lasse att de kan finnas andra teorier är ingen som betvivlar, emedan denna vetenskap är komplex. det är sålunda ingen som betvivlar att de finns forskning som i enstaka fall kan tala ett annat språk. Jag vet inte vad du vill säga med ditt inlägg o dina artiklar, för dom säger inte emot de jag skrivit. Inget av de jag skrivit är fel, och inte de du skrivit heller. Därför vore de givande med en dialog. Men istället, så fort du blir emotsagd, reagerar du med att hoppa av en tråd.

Moderator's upplysning:
mod.gifPersonliga åsikter om en annan person bör hållas för sig själv eller tas med berörd part, det är inget vi tar öppet i forumet!

/J

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa Ny...