Gå till innehåll

Rapport om handeln med utrotningshotade djur


Kjell Fohrman

Rekommenderade inlägg

Men vem avgör vad som är "köpt i god tro" och var går gränsen. Om jag köper en korallfragg som är belagd med handelsstopp, (A listad?) får den att växa, och fraggar ned den, säljer / ger dig en frag, och du sedan tidigare har en likadan, som är privat odlad sedan innan det blev handelsstopp på arten... Du ser vart tråden leder antar jag? Det kommer uppstå massor av gråzoner och de påverkade objekten kommer att destrueras, vilket är direkt motverkande grundiden.
Ett bra och tänkvärt inlägg, även om djur inte destrueras utan ges bort till offentliga akvarier och djurparker som vill ha dem. Gråzoner kommer det givetvis att bli, och jag håller med om att odling och fraggning av t ex koraller är viktigt för att minska trycket på vilda exemplar. Dit förslag om hur sådant skall kunna fungera visar ändå att system för sådan amatörodling kan fungera. Det viktigaste är ju att ha koll på handlarnas import, inte privata akvaristers fraggande av kolonier hemma i burkarna.

Trilobite

PS om rättsrötan som ju inte hör till saken egentligen!

Underlag? Säger inte att du har fel, men med tanke på vilken rättsröta vi har i Sverige känns det märkligt att vi skulle ligga på topp två. Det skulle iofs bara belysa att vår rättsröta härstammar från kontrollorganen och inte myndigheterna själva, vilket kan tyckas vara värre.
Jag upplever inte att Sverige lider av rättsröta. Att vi har en lagstiftning som ibland är tandlös är något annat - ofta är det för att skydda folk från att straffas av misstag (även om sådant givetvis sker ändå). Vi har ett i teorin bra skydd för vittnen (som inte alltid funkar), vi har mycket okorrumperad domar- och juristkår (eller har du uppgifter om det motsatta?)

Tilläggas kan att vi har okorrumperade vanliga svenssons, banktjänstemän etc också. Detta enligt ett index utarbetat av http://www.transparency.org/ via bl a attitydundersökningar och enkäter. På sidan finns deras mätmetoder beskrivna, liksom en del andra undersökningar de sysslar med.

Här är hela topplistan! Sverige, Danmark, Nya Zeeland på första plats, Singapore på andra. Somalia på sista.

http://www.transparency.org/news_room/in_focus/2008/cpi2008/cpi_2008_table

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

  • Svar 54
  • Skapad
  • Senaste svar

Mest aktiva i detta ämne

Det finns röta i skallen hos vissa av dem som stiftar regler men verklig rättsröta är dessbättre sällsynt i Sverige. Tillämpningen av reglerna är oftast riktig, att sen reglerna är huvudslösa ibland är en annan sak.

Hur reglerna för handel med hotade arter skall se ut är till stor del poänglöst att diskutera, EG har ockuperat det området och då är det helt enkelt så att vi inte får göra så mycket i Sverige. I och med att det är regler som gäller för hela EU är det också synnerligen trögt att ändra nåt, på gott och ont. Det är bara att tugga i sig att det är som det är.

När det gäller arter på bilaga A så finns det i och för sig ett formellt handelsförbud. I realiteten är det inte alls så, det handlas med mängder av djur på bilaga A och det är närmast en rutinsak för många uppfödare att hantera det. Vad som krävs är att man kan styrka djurets härkomst och att det är ok, något förenklat kan man säga att fångenskapsfödda djur är ok. Vidare krävs märkning, normalt via chip. Med det ordnat så får man intyg från Jordbruksverket och sen är det bara att handla med djuret bäst man gitter. Problemet är i stället att kostnaden för intyg och märkning nu ibland överstiger djurets värde och det är inte lyckat.

EG-reglerna är inte så oöverkomliga, för bilaga A krävs märkning och intyg, för bilaga B bör man hålla lite ordning på kvitton mm, sen kan man ta det rätt lugnt. När man däremot skall hantera våra svenska regler för europeiska djur med bland annat bilagorna N och n, då börjar det tjorva till sig riktigt ordentligt. Att skriva att kvitto på en B-listad fragg är faktiskt småsaker jämfört med vad man kan råka ut för när det gäller annat.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Ursäkta språket, men hur fan chippar man en korall? Hur chippar man fraggarna? Nähä, så chip är kanske inte rätt för koraller då... Tatuera dem? Vart vänder man sig för att skapa dokument som stödjer den härkomst man försöker hävda efter att man har i 7 led, fraggat en korall?

Det känns uppenbart att det inte fungerar.

Vad det gäller rättsröta tycker jag det känns uppenbart när ministrar går in och kräver tillslag, tillslag som leder till... inget alls utom att det beslagtagna materialet hålls i beslag i flera år. Datum för väckta åtal passeras gång efter annan och inget händer. Fullständigt vansinnig lagstiftning som köpt och betalats för av högstbjudande, domare som befinns skyldiga till att ha köpt sexuella tjänster, men trots det sitter kvar i tjänst. Det går självklart att fortsätta i all evinnerlighet, men kontentan är att det närmast dagligen står med stora bokstäver om ett eller annat rättshaveri i sexpressen, eller aftonslaskan. Att vi trots det tydligen befinner oss i toppen, är skrämmande. Tack för källan Mattias.

B!

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

a: tror du att det på något sätt är möjligt att ha ett regelverk som förbjuder import av utrotningshotade djur? Det kan jag tänka mig många varianter av, även om koraller inte går att märka upp.

PS om rättsröta

b: Tror du det som står i skymningspressen är representativt för rättsstaten eller för verkligheten över huvud taget?

c: tror du att domstolarnas resurser, vilka gör att ärenden ligger obehandlade, är samma sak som rättsröta och korruption? Korruption är f ö när folk accepterar mutor eller utnyttjar sin ställning på ett sätt som går emot ställningens förtroende. I ett korrumperat samhälle finns det en tolerans för att folk utnyttjar sin position i samhället för att dra olagliga fördelar - det anses som självklart och en fördel med jobbet s a s. Jag upplever många fler tillfällen när rättssamhellet visar sig från sin bästa sida än tvärtom. Givetvis sker fel, men de som arbetar med saken är enligt min uppfattning oftast mycket ärliga i sin strävan att saker skall skötas på rätt sätt.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

a: tror du att det på något sätt är möjligt att ha ett regelverk som förbjuder import av utrotningshotade djur? Det kan jag tänka mig många varianter av, även om koraller inte går att märka upp.
Självklart går det att ha ett regelverk, men förutsatt att ett sådant håller sig på en höjd förvad som är rimligt för hobbyn, kommer det att bli helt tandlöst. Det faller på spårbarheten. Hobby akvarister / odlare som säljer av överflödet till oseriösa handlare som svartimporterar importstoppade vildfångade/insamlade djur kommer legalisera de illegalt importerade djuren då handlaren bara kommer hänvisa till kvitto och eventuella bilder på den eller de fraggar som hobbyisten sålt till honom. (Självklart förutsätter jag att hobbyisten är ovetande om att handlaren är oseriös i exemplet.) Det skulle även vara fullt möjligt att själv illegalt importera koraller och blanda dem med de man har sedan tidigare och hävda att de är odlade från fraggar man kommit över tex här på forumet. Nej, jag kan inte säga att jag vet någon på rak hand som skulle göra det, men samtidigt är det en möjlighet.
b: Tror du det som står i skymningspressen är representativt för rättsstaten eller för verkligheten över huvud taget?
Nä, förhoppningsvis inte. Och självklart slaskar de till med överdrivna rubriker osv, allt för att sälja lösnummer. Men det heter "ingen rök utan eld" eller hur?
c: tror du att domstolarnas resurser, vilka gör att ärenden ligger obehandlade, är samma sak som rättsröta och korruption? Korruption är f ö när folk accepterar mutor eller utnyttjar sin ställning på ett sätt som går emot ställningens förtroende. I ett korrumperat samhälle finns det en tolerans för att folk utnyttjar sin position i samhället för att dra olagliga fördelar - det anses som självklart och en fördel med jobbet s a s. Jag upplever många fler tillfällen när rättssamhellet visar sig från sin bästa sida än tvärtom. Givetvis sker fel, men de som arbetar med saken är enligt min uppfattning oftast mycket ärliga i sin strävan att saker skall skötas på rätt sätt.
Jag tar mig friheten att dela upp det här i ett par bitar. Domstolarnas resurser först.Att det tar en åklagare nästan 2 år (20 månader) bara att väcka åtal i ett fall där man ansåg det vara berättigat att gå in med personal från polis och kronofogdemyndigheterna och beslagta i det närmsta all utrustning, har absolut ingenting med domstolarnas belastning att göra. Det har allt med att göra med ett helt omotiverat tillslag som beordrats fram på ministernivå, något som är helt olagligt i Sverige. Tiden har spenderats på att försöka få fram någonting som man överhuvudtaget ens avlägset kan åtala personerna bakom rörelsen för, och hitintills har man lyckats väldigt dåligt, och är klart och tydligt medveten om det själv. Självklart pratar jag om PirateBay, men det hade väll de flesta insett vid det här laget?

Om vi håller oss kvar vid just PirateBay, men börjar se oss omkring efter lite korruption, som jag ämnar kräka lite om härnäst. Om vi skulle ta en titt på definitionen av muta. Kan man anse att ett löfte om ett bekvämt och ytterst välbetalt jobb kan vara en muta? Får jag i så fall nämna att Jim Keyzer sedan ett par månader är anställd av Warner Bros. Samma Jim Keyzer som varit ansvarig för hela dem utredning den nu uppskjutna rättegången baseras på, och han förväntas vara nyckelvittne med stor trovärdighet pga sin tjänst som polis... Javisst, han är fortfarande polis, han har nämligen bara tagit 6 månaders tjänstledigt, för att jobba för Warner. Samma Jim Keyzer som för övrigt lade ner utredningen om huruvida MediaDefender fått betalt för att sabotera PirateBays verksamhet. Han var då så kompetent att han kunde avgöra hela den utredningen utan ett enda förhör, utan att ta del i någon dokumentation. Muta = Korruption, inte sant?

För att fortsätta i texten, det har gjorts ett flertal JO anmälningar i anslutning till detta, och alla har släppts som heta potatisar, utan någon egentlig utredning. Man konstaterar ett flertal egendomligheter, men hittar en eller annan anledning till att se genom fingrarna med dem. Hur var det du sa, i ett korrumperat samhälle finns det viss tolerans för att folk är korrumperade? Att de skulle vara någon som arbetar för att saken ska skötas på rätt sätt, är ganska överaskande när det gäller just media branschen. Istället arbetar man på att ge polisiära rättigheter åt privata intresseorganisationer. Organisationer som beställer, köper och betalar för lagstiftningen de behöver för att få vad de vill ha. Jag är kanske förvirrad, men nog motsvarar det en ganska kraftig rättsröta i min ordbok. Vi får väll se vad som händer, när det väl går till rättegång någon gång i nästa år... För ingen tror väll att det blir av i år?

Ledsen det här börjar dra iväg ganska mycket mot inriktningen "Off topic deluxe". En fortsättning i en annan forumdel?

B!

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Det finns en verklighet att förhålla sig till och det är gällande lagstiftning - sen om den är bra eller dålig är en annan sak.

Lagstiftningen (och tillämpningen) i dag placerar vår hantering (privatpersoners) av stenkoraller i en skymningszon på två sätt. Det finns en tillämpning till artskyddet som säger att den som handlar med listade arter (även b-listade alltså) skall ha ett tillstånd från länstyrelsen för detta. Vad som defineras som handel vad gäller stenkoraller är inte, åtminstone vad gäller privatpersoner, fullständigt klart och det kommer inte heller vara det innan det är prövat i domstol. Det är ordet förvärvssyfte som inte är definerat.

Den andra faktorn som påverkar oss är då kravet om att man för de b-listade organismerna skall kunna styrka att de är av lagligt ursprung (https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showpost.php?p=260303&postcount=14)

Det är dessa två faktorer som vi måste vara medvetna om som privatpersoner och ta ställning till oavsett vad vi tycker. Det kan vara så att i lagens mening så begås de flesta brotten av vanliga privatpersoner och inte av skumma affärsmän/kvinnor. Sen kan vi ha åsikter om detta och rimligheten i lagstiftningen men som sagt var - det hjälper föga om man råkar hamna i domstol.

För affärer och affärsidkare finns idag en organisation som företräder branchen inför myndigheterna och det är ZOORF men för oss hobbyister finns inte samma organisering och vår förmåga att informera berörda myndigheter om verkligheten är liten. Lagstiftning är en sak som är ganska absolut - vad som däremot är påverkningsbart är tolkningen och tillämpningen av lagarna.

Vad gäller disk om olagligt importerade B-listade stenkoraller så gäller att lagarna avser införsel in i EU. När de väl är införda inom EU så finns inga krav på papper och tillstånd för denna kategori mellan länderna vad jag förstår. Det verkar som olika länders myndigheter har olika tillämpningar på vad som ges tillstånd till enligt B-listan. Som jag tolkar EU lagstiftningen så kan den lustiga effekten uppstå att koraller som svenska myndigheter nekar tillstånd till för direktimport i praktiken ändå är fullt laglig att saluföra i Sverige om de lagligt (efter det landets myndighet) har importerats i ett annat EU-land. Detta grundar jag på att flera av de stenkoraller som det allmänt anses vara handelsförbud på i Sverige helt öppet saluförs av MAC certifierade grossister i både England och Frankrike. Har jag fel i detta så vore jag tacksam om någon kunnig person rättar mig så allt blir rätt.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Vad gäller disk om olagligt importerade B-listade stenkoraller så gäller att lagarna avser införsel in i EU. När de väl är införda inom EU så finns inga krav på papper och tillstånd för denna kategori mellan länderna vad jag förstår. Det verkar som olika länders myndigheter har olika tillämpningar på vad som ges tillstånd till enligt B-listan. Som jag tolkar EU lagstiftningen så kan den lustiga effekten uppstå att koraller som svenska myndigheter nekar tillstånd till för direktimport i praktiken ändå är fullt laglig att saluföra i Sverige om de lagligt (efter det landets myndighet) har importerats i ett annat EU-land. Detta grundar jag på att flera av de stenkoraller som det allmänt anses vara handelsförbud på i Sverige helt öppet saluförs av MAC certifierade grossister i både England och Frankrike. Har jag fel i detta så vore jag tacksam om någon kunnig person rättar mig så allt blir rätt.

MVH Lasse

Var finns listan på arter som det anses vara handelsförbud på i Sverige?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Var finns listan på arter som det anses vara handelsförbud på i Sverige?

Jag vet inte om det finns en lista men då och då förekommer det påstående här på SG att man inte får importera vissa koraller och det var det jag syftade på. Jag har ingen länk nu men jag vet att det förekommit sådana påstående.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Det finns väl butiker som väldigt ofta jobbar med import av koraller och de borde väl ha stenkoll på vilka arter det isåfall gäller eller? Kanske någon kan upplysa om vad som gäller? Det är väl bra för alla akvarister att veta vilka arter som normalt inte får införas till Sverige (om det nu finns begränsningar) så kan man fatta egna beslut om man vill kpa dem eller inte.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jorgas - min mening med inlägget var att visa att enligt min uppfattning att det faktiskt kan varar lagligt även med dessa koraller - det är EU-lagarna som gäller och de som det snackats om är bla Catalaphyllia jardinei. Restriktioner på B-listan gäller import från land utanför EU. Som jag fattar det så finns inga handelsrestriktioner på koraller på B-listan inom EU där man kan styrka att korallen härstammar från en laglig import i något EU-land - ettdera under restriktionstiden eller innan. Det handlar lite grand om varifrån de införs och om det är odlat eller inte. En art kan vara förbjuden att handla med från ett land medans det inte finns några speciella EU restriktioner för ett annat land.

Att importera en CITES noterat organism består av två steg. Ett - det exporterande landets myndigheter skall avgöra om exportörens förfråga går inom den kvot som finns tilldelad från CITES och uppfyller reglerna för övrigt. Denna förfråga sköter exportören. Importören inom EU måste i sin tur ha ett importtillstånd från sitt lands myndighet. Här uppstår då en del problem eftersom EU kan ha författat egna restriktioner som är hårdare än CITES.

Det finns en väldigt bra sida här http://quin.unep-wcmc.org/eu/Taxonomy/. Den använder man på så sätt att man i sökrutan skriver in vad man letar efter. Låt oss kontrollera Catalaphyllia jardinei. Vi börjar med att för enkelhetens skull fylla i rutan by genus. tryck på search under. Ny ruta kommer upp. Enter all or part of Genus name (släkte). Skriv Catalphyllia på raden - klicka på search. Du får ett medelande om att släktet har hittats. Tryck på Display details. Nu kommer det intressanta fram - alla arter i familjen. Först under fliken legal ser man vilket CITES appendix arten är och sedan hur den är listad inom EU och när. Viktigt är att EU:s speciella regler gäller "Refers to all specimens (live, skins etc.) taken from the wild unless stated otherwise", dvs om det inte står uttryckligen att det även gäller odlade exemplar så skall det vara tillåtet att importera om CITES reglerna uppfylls. Alltid gäller dock att man måste söka importtillstånd från sitt lands myndigheter.

Det är den färskaste noteringen som gäller men artens historia inom EU finns med. Sedan går man ner till fälten under European Commission Decisions. Då är arten per land noterard. Då kan vi läsa att för Catalphyllia från Fidji finns inga extra importrestriktioner till EU - restriktionerna är borttagna den 1/15 år 2004. EU myndigheter skall alltså ge tillstånd till import härifrån om CITES reglerna är uppfyllda. För Indonesien gäller "All wild specimens except maricultured specimens attached to artificial substrates " Från Salome Islands gäller restriktioner för alla vilda exemplar, För import från Tonga är restriktionerna borttagna.

Sen finns ytterligare en Catalphyllia upptagen - nämligen Catalaphyllia spp. Där står spp för alla arter inom släktet som inte är vetenskapligt artbestämda. Där finns inga speciella EU restriktioner - där är det CITES kvoten som gäller och den är överskriden eller ej avgörs av exporterande lands myndighet.

Genom att använda denna sida och sökfunktion så kan man själv se vad som gäller för handelsrestriktioner till EU. Nu kan varje enskillt land ha egna tillämpningar men i detta fall känner jag inte till att Sverige skulle ha egna restriktioner som är starkare än EU:s och i och med regeln om den fria rörligheten inom EU så skulle det vara meningslöst.

Det här är hur jag har läst och tolkat de bestämmelser som finns och om det är någon som har mer kunskap om detta än jag så snälla - rätta mig så det blir absolut rätt. Det är ytterst viktigt att vi förstår och tolkar dessa snåriga lagar korrekt - det gäller hobbyns framtid.

Hoppas att du fått svar som tillfredställer din nyfikenhet Jorgas

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Så här ser det ut med förbud:

Kräftor av en viss grupp utom signal och flod och Europeiska fåglar (där är det juridiskt gungfly) är förbjudan för alla enligt artskyddsförordningen, undantag bara för typ forskning.

Bilaga N och n (europeiska arter) får enligt artskyddsförordningen bara hållas om man kan styrka att både exemplaret och dess föräldrar levt hela sitt liv i fångenskap.

Enligt L 80 är det förbjudet att som hobby hålla primater, rovdjur (carnivora) utom hund, katt, iller och grävling, förbjudet vidare rovfåglar och vildfångade ryggradsdjur utom de fiskar som inte är fridlysta.

Handelsförbud gäller enligt EG 338/97 för arter på bilaga A och B i princip men i realiteten inte alls. För bilaga B krävs att man kan styrka att exemplaret är lagligt. För bilaga A krävs intyg från Jordbruksverket eller annt lands motsvarande myndighet samt att exemplaret kan identifieras via märkning. Många koraller bör kunna chipmärkas, för de minsta blir det problem om någon skulle A-listas, i vissa fall har foto accepterats som identifikation.

Bilagorna A - D finns här:

http://www.sjv.se/download/18.1c72e95711857a2245380008625/Kommissionens+f%C3%B6rordning+318-2008+-+Artlistan.pdf

Och givetvis eftersom detta är juridik så finns det diverse undantag hit och dit, skulle jag klämma in allt om bilaga X och andra udda varianter så blir det knöligt värre

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Den här förordningen har också intresse i sammanhanget, den anger organismer som är förbjudna att importera till EU.

http://www.eponet.org/pdf/2007-1037-uk.pdf

Här finns t ex förbudet mot import av rödörade sköldpaddor. Även sjöhästar och Tridacna-musslor är hanterade. Reservation för att jag inte kollat om det är senaste version.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Får man hålla grävligar? De är ju ursöta!

Japp, man får hålla grävling. Det finns något att lära av det, grävlingar är nämligen intressanta för jägare att träna hundar på och på de mest märkliga ställen i djurregler hittar man undantag till förmån för jägarintressen. Den slutsats jag menar att man skall dra av det är inte att vi som håller på med sällskapsdjur bör beväpna oss utan snarare att om inte även vi ser till att ha starka organisationer och gå fram i enad front så får vi helt enkelt skylla oss själva när det blir som det blir.

Om sen grävlingar kan kallas söta tål ju att diskuteras men kanske inte här.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Anders - Delar du min åsikt att importrestriktionerna som är upptagna i både din lista (det har kommit en ny i år) och i den databas jag nämner (listan bygger på den) förutom att det avser vilda exemplar och speciella arter även gäller vilket ursprungsland importen kommer ifrån. (CITES har inga sådana begränsningar men EU har strängare bedömning i flera fall). Om vi återgår till min exempelkorall Catalaphyllia jardineiså finns den i flera andra länder än Indonesien och Solomon Islands och jag kan inte tolka reglerna annorlunda än att EU godkänner import från andra länder av vilda exemplar av samma art - exempelvis framgår det tydligt från databasen att restriktionerna är borttagna för exemplar som kommer från Fidji och Tonga. Det vill säga att om CITES kraven är uppfyllda så skall det vara lagligt att importera vilda exemplar av denna korall från andra länder än Indonesien och Solomons Islands. Odlade exemplar omfattas tydligen aldrig av EU:s speciella restriktioner men CITES skiljer aldrig på odlat eller viltfångat. Är en organism CITES listad I eller II så skall det alltid finnas ett CITES tillstånd oavsett om det är odlat eller inte. EU:s hårdare regler gäller dock bara vad jag kan förstå för vilda exemplar.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Många koraller bör kunna chipmärkas, för de minsta blir det problem om någon skulle A-listas, i vissa fall har foto accepterats som identifikation.
Hur går man lämpligen till väga? Tar man med sig moderkorallen innan man fraggar den till vetrinären, och ber dem närvara så att de kan bekräfta härkomsten av fraggarna, eller ska man rent av chippa dem medans man fraggar?

Nä, jag tror inte chippning blir aktuellt. Om inte annat så för att när du drabbas av en eller annan sjuka och bryter av de drabbade grenarna kan du mycket väll bryta av den / de grenar där chipet är ... Um, monterat? Känns inte troligt att operera in chippet under 'huden' på korallerna i heller.

Foton sådeles. jag har en "laglig" korall av art x. Jag får på ljusskygga vägar tag i sjuttioelva moderkoraller till av samma art. Jag tar en bild på den största, hävdar att det var min moderkorall och delar den på mitten. Sen delar jag de andra i 4-5 delar och monterar parvis blandade med alla de andra fraggarna på fragpluggar. Efter någon månad när pluggarna är snyggt lila kan jag börja sälja av dem, ljuga och hävda att de vart fragade för över ett halvår sedan, visa bilderna och när någon frågar varför de inte ser ut att ha växt naturligt i 6 månader skyller jag på att de fått stå så att de delvis skuggat varandra i frag baljan. DNA analys skulle klart säga att alla korallerna inte kom från samma moderkorall, men det är nog oxå ända sättet att säga det på, och På det här viset kan man egentligen sälja hur många, och "hur stora" fraggar som helst. Så bilder tror jag inte heller på.

Som sagt, det faller på spårbarhet. Man kan ha vilken lagstiftning som helst, men om det inte når en rimlig nivå på "användarvänlighet" kommer ingen att följa regelverket, och då blir det verkningslöst av den anledningen. Och blir nivån rimlig, har den allt för stora luckor för att den faktiskt ska göra någon egentlig skillnad. För privatpersoner är trösklen för användarvänlighet och kostnader låg, för handlare blir den något högre, men utrymmet är inte stort, kostnaderna måste ju fortfarande betalas av privatpersonerna som köper varorna i slutändan.

B!

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Som sagt, det faller på spårbarhet. B!

Du underskattar nog våra kära myndigheter en aning. Ser man på hur det fungerar med sköldpaddor t ex så är ju egentligen i realiteten kravet för att få intyg för ungar att man visar att man har föräldradjur med intyg. Så inget problem alltså om man plockar in lite djur utan intyg och avlar på dem också alltså? Trodde somliga, nå, får någon kontrollinstans för sig att något inte stämmer så gör de DNA-analys på ungarna och de påstådda föräldrarna och kontrollerar, visar det sig då att de djur man påstått vara föräldrar inte är det så sitter man i klistret riktigt ordentligt.

När det gäller koraller så är ju ingen ännu A-listad så allt för mycket behöver vi inte engarera oss i hur det skall se ut om nån blir det, den dagen den sorgen. Men det som ju kan konstateras är att om man fraggar så är det en form av kloning där avläggarna får samma arvsmassa som ursprunget, det är alltså mer än enkelt att via en DNA-analys kontrollera om det man säger om ursprung är sant eller om det plockats in nån ny individ från havet.

Skulle sen någon korall A-listas så blir det ett problem att hantera märkningen, om inte annat därför att den kostar ett antal hundralappar i tillägg till intyget som nu kostar 350:- per individ. Det behövs helt enkelt smartare sätt för märkning, förhoppningsvis kommer det.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Lasse, jo det fanns en ny lista, så färsk att den knappt trätt i kraft ännu:

http://www.sjv.se/download/18.677019f111ab5ecc5be800010285/restriktionsf%C3%B6rorning+811+2008.pdf

I den listan finns ett fåtal arter som det är tvärstopp på av ekologiska skäl, huvudparten gäller vilda exemplar från vissa länder där man gjort en bedömning att villkoren i CITES/EG inte uppfylls och att det alltså inte är ok med import.

Gäller det exemplar som inte är vilda eller exemplar som kommer från andra länder än i den nylänkade förordningen så är det ju inte för den skull fritt fram utan då gäller i stället de vanliga kraven för handel, först då för att få ut ett exemplar av CITES II från ett land som tillträtt konventionen gäller:

2. The export of any specimen of a species included in Appendix II shall require the prior grant and presentation of an export permit. An export permit shall only be granted when the following conditions have been met:

(a) a Scientific Authority of the State of export has advised that such export will not be detrimental to the survival of that species;

(
B)
a Management Authority of the State of export is satisfied that the specimen was not obtained in contravention of the laws of that State for the protection of fauna and flora; and

© a Management Authority of the State of export is satisfied that any living specimen will be so prepared and shipped as to minimize the risk of injury, damage to health or cruel treatment.

För importen av exemplar av EG-B gäller följande:

2. Införsel till gemenskapen av exemplar av arter som upptagits i bilaga B får ske under förutsättning att de nödvändiga kontrollerna har genomförts och att ett av en administrativ myndighet i bestämmelsemedlemsstaten utfärdat importtillstånd dessförinnan uppvisats vid det tullkontor vid gränsen där införseln skall göras.

Importtillståndet får endast utfärdas om detta inte strider mot de restriktioner som fastställs enligt punkt 6 och när

a) den behöriga vetenskapliga myndigheten, efter att ha granskat tillgängliga uppgifter och med beaktande av yttranden från gruppen för vetenskapliga undersökningar, anser att införsel till gemenskapen inte skulle försämra artens bevarandestatus, eller minska omfattningen av utbredningsområdet för den berörda populationen av arten, med hänsyn tagen till nuvarande eller förväntad omfattning av handeln. Yttrandet gäller även för de senare importerna så länge de ovan nämnda förhållandena inte ändras i påtaglig omfattning,

B)

sökanden lägger fram skriftlig bevisning för att förvaringsplatsen på bestämmelseorten är lämpligt utrustad så att ett levande exemplar kan skyddas och vårdas på ett riktigt sätt,

c) de villkor som anges i punkt 1 b, i, e och f uppfylls.

B)

i) sökanden kan förete skriftlig bevisning för att exemplaren har förvärvats i enlighet med lagstiftningen om skyddet av den berörda arten vilket, när det gäller import från tredje land av exemplar av en art som upptagits i bilagorna till konventionen, skall vara ett exporttillstånd eller ett intyg för reexport, eller en kopia av ett sådant tillstånd eller intyg, utfärdat i enlighet med konventionen av en behörig myndighet i det exporterande eller reexporterande landet,

e) den administrativa myndigheten, efter att ha konsulterat den behöriga vetenskapliga myndigheten, är övertygad om att inga andra faktorer med inverkan på artens bevarande talar emot utfärdandet av importtillståndet, och

f) när det gäller införsel från havet, den administrativa myndigheten är övertygad om att alla levande exemplar kommer att förberedas för transport och behandlas på ett sådant sätt att riskerna för skada, sjukdom eller grym behandling minimeras.

De mesta av de villkoren kan man säga är relativt enkla att uppfylla när det gäller uppfödda exemplar, då bör inte vilda bestånd på något sätt hotas.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jo det var så jag menade, nedan följer ett försök till sammanfattande

Vi har minst tre nivåer - först den övergripande CITES lagstiftningen som i första hand ställer kravet på det exporterande landet att de håller de kvoter som är tilldelade (där det inte råder totalförbud) och i andra hand säger att det importerande landet inte får importera om det inte finns ett tillstånd. CITES indelas i Appendix I, II osv.

Sedan har vi EU nivån där EU:s myndigheter kan sätta särskilda krav och det är det som vi finner i EU:s listor A, B osv. Vad jag har sett så skiljer sig EU:s listor från CITES i och med att EU:s listor bara pratar om vilda exemplar medans CITES kvoter och restriktioner gäller både vilda och odlade exemplar - levande som döda. Detta skall inte tydas som det är helt fritt att importera odlade exemplar utan EU:s första krav är att CITES skall följas, dvs det krävs CITES-intyg för även odlade och listade arter. EU:s lista är också begränsad till vissa länder om inte annat anges och detta innebär att det inte är strängare regler än CITES vid import av samma arter men från andra länder så länge CITES uppföljs.

Sedan kan Sverige ha egna - ännu strängare restriktioner än EU:s men det får inte komma i strid med EU:s huvudregel om fri rörlighet inom EU om inte undantaget har godkänts av EU. Vad jag vet så finns inga sådana undantag för de organismer som är aktuella för oss - stenkoraller, sjöhästar, napoleongyltan (knappast lämplig akvariefisk) och levande sten med ursprung från stenkoraller samt korallskellet.

Kan detta vara en bra sammanfattning på hur importreglerna skall tolkas för de organismer som berör oss?

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

I stort sett är du på rätt spår Lasse men det är lite riskfyllt att skriva att vissa regler inte gäller fångenskapsfött. I princip är det så med många listade djur att restriktionerna de facto inte träffar fångenskapsfött men dit kommer man först via diverse omvägar, reglerna gäller och det är först när man bevisat att djuren är födda i fångenskap man kan få undantag från dem.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Crille - om du inte förstår det så gäller samma regler för alla listade organismer - sedan en lång tid tillbaka har våra myndigheter strävat efter att genomföra dessa regler på reptil och fågelsidan. Vi kan lära en hel del därifrån om hur det fungerar så Bygerts erfarenheter är guld värda nu när uppmärksamheten börjar att riktas på vårt håll. Vi lever tyvärr inte i en guldfiskkupa för oss själva inom saltvattenshobbyn utan måste följa de lagar och förordningar som finns.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Crille - om du inte förstår det så gäller samma regler för alla listade organismer - sedan en lång tid tillbaka har våra myndigheter strävat efter att genomföra dessa regler på reptil och fågelsidan. Vi kan lära en hel del därifrån om hur det fungerar så Bygerts erfarenheter är guld värda nu när uppmärksamheten börjar att riktas på vårt håll. Vi lever tyvärr inte i en guldfiskkupa för oss själva inom saltvattenshobbyn utan måste följa de lagar och förordningar som finns.

MVH Lasse

tack Lasse jag vet:) mer fjäderfä på guiden

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Skapa Ny...