Metoder för näringsexport

[Fiffe]

Verkar ju finnas en mängd olika metoder för näringsexport:

• Biopellets
  
• Vodka
  
• Refugium
  
• ATS
  
• Zeovit
  
• Reaktor med adsober
  
• Nitratfilter
  
• mer?
  

Att de olika metoderna fungerar verkar det inte råda någon tvekan om. Vad jag saknar är övergripande kunskap om dem i relation till varandra (kunde ej hitta någon sådan tråd iaf).

Detta är min nuvarande uppfattning:

Rent spontant känns det som att ett Refugium eller ATS är den mest "naturliga" metoden och i princip riskfri samt billig? Dock lär den kräva en del underhåll och är den effektiv?

Biopellets verkar vara väldigt effektivt, billigt, svår att överdosera (reglerar sig själv?) och väldigt lite underhåll. Med Vodka, som också är kolbaserad, så kan man inte isolera bakteriekulturen på samma sätt och risken för överdosering känns större.

Zeovit ser jag som high-tech metoden. Dyrt och manuell dosering av magiska blå flaskor samt skakning av sten, men ger säkert kanonbra resultat?

Adsorber är det enda jag provat på. Verkar vara väldigt effektivt men inte helt trivialt att veta när mediet är mättat. Har känslan av att det mättas ganska fort och att mediet kanske bör bytas en gång i månaden. Blir en del underhåll då och kanske inte så billigt. Tar väl inte nitrat heller?

Nitratfilter vet jag ingenting om men antar att man kör det ihopa med fosfatadsober?

Dela gärna med er av era erfarenheter och rätta mig där jag har fel.

T.ex. hur effektiva tycker ni de olika metoderna är i relation till varandra?

Vilken metod skulle ni rekommendera för ett normalbelastat kar med sps?

Hur ser ni på kostnad/underhåll kontra effekt?

Vilka risker innebär de?

Ordet är fritt :-)

[johan_f]

E annan väldigt enkel metod är regelbunda vattenbyten

[NiXoN]

Nja VB är ingen vidare ekonomisk lösning för att sänka näringsvärden i större kar, det skulle krävas stora och frekventa byten isåfall.

http://reefkeeping.com/issues/2005-10/rhf/index.php

Biopellets är rätt ok, men det krävs att man är med och reducerar mängden efter att värdena sjunkit i början så att korallerna inte tar skada...

Kräver även en bra skummare som andra kolkällemetoder.

Removers är beprövade och fungerar, men dom kostar...

ATS, skall göra ett litet försök själv, det känns som om det är en av dom mest polariserade metoderna antingen är folk helt emot eller så är det en mirakelmetod. Jag tror sanningen ligger någonstans emellan men det återstår att se.

Vodka, funkar men kräver fingertoppskänsla och frekvent dosering.

Zeovit/Ultralith, har provat och föll inte mig i smaken, för mycket pill samt känsligt och alldeles för dyrt men du får garanterat ner värdena...

Lite grovhugget från vad jag provat under åren, just nu så skulle jag säga att pelletsen och vodkan är dom jag gillat mest.

Sen så är det lite upp till var och en att hitta nåt som passar en själv.

//NiXoN

[Claes_A]

Till kolkällsmetoderna så kan man också lägga ättika. Många kör det i USA istället för vodka och ättika tycks för många ge mindre problem med cyano. Kan också doseras via kalkvatten.

[Maglofster]

Ett tillägg till ATS, det är egentligen inte sååå billigt. Man måste tänka på den ökade elkostnaden även om den inte är enorm, dessutom byter man lysrör betydligt oftare än över ett akvarium. Kolmetod + en bra skummare är mer energieffektivt och sannolikt mer kostnadseffektivt. Men det skiljer sig väldigt mycket åt så man kan inte likställa metoderna eftersom dom ger liknande resultat men på helt olika sätt.

Mina favoriter i prioriterad ordning:

ATS

Pellets

Vodka

Ändrat 30 juni 2011 av Maglofster

[knabbuziak]

Refugiet är inte heller helt riskfritt om man väljer de (för mig) mest effektiva algerna -Caulerpa... Mycket effektiva, men jag väljer hellre Chaetomorpha eller Ulva, då dessa inte kan "crasha" som Caulerpan. Här finns åxå en extra strömförbrukning då (i och med att de behöver ljus... om man kör det i sumpen... men man kan ju ha dem i visningskaret), men frågan är om den förbrukningen av el är så mycke större än den som går åt för att driva eventuella pumpar till de andra metoderna.Skulle vara kul med nån tabell över samtliga metoder där man tar upp "minimikrav" (om man kan få till det på nåt bra jämförbart sätt) för system på 100 respektive 1000L.

[danielj75]

Skulle vara kul med nån tabell över samtliga metoder där man tar upp "minimikrav" (om man kan få till det på nåt bra jämförbart sätt) för system på 100 respektive 1000L.

Räkna på det går ju men det finns ju X antal faktorer att räkna in (med och utan sump etc.). Tror det lättaste sättet är att kolla med olika folk här på forumet vad det kör och vad det har behövt tillföra! Misstänker att många som kör kol källa inte har bytt Skummare m.m.

Ideén är bra men vem orkar?

Ps. Jag kan ställa upp med mitt kar som VB kar under 100l, Total volym av vatten är ca 65l kommer att satsa på 15-20l vb i veckan/varannan vecka. (dvs 25-30%)

//Danielj

[danielj75]

Liten uträkning vad Vattenbyten kommer att kosta mig under en vecka och under ett år.

Salt har jag räknat med 35kr kg, åtkomst har jag räknat med 600g per gång. Den extra kronan per gång är Vattenkostnad och ström för värmare och pump för blandning.

35*0,6 =21 + 1= 22kr per vecka

22*52=1144kr per år.

Anledningen till Vattenbytena är flera dels som näringsexport och för att ersätta ämnen, kommer att köra ett blandrev(Troligtvis inga SPS) och räknar med att Vattenbytena skall klara att hålla nivåerna.

Ström kostnad per dag och år.

ljus 27w * 9h = 243w

Värmare = ca 200w (endast uppskattad, om ni tror det är för lite eller för mycket säg till)

Pump 7w*24h = 168w

Skummare 8w*24h=192w

Elförbrukning per dag 803w=0,84kr

Elförbrukning per år 293KW= 308kr

Akvariets total kostnad(Per år).

1144 VB

308 El

= 1452

Dag kostnad 4Kr.

Ps. Om ni vill så kan ni flytta detta till en annan tråd om behov finns.

//Danielj

[Lasse]

Vad jag tror många missar när det gäller näringsbalansen är att i ett utpräglat revkar där korallerna är utväxta fullt ut har man ofta inte några problem med något näringsöverskott och behöver inte ta till en massa trick för näringsexport. Det blir helt enkelt en intern förbrukning av de ämnen som finns. Jag har sett åtskilliga kar som legat i den fasen.

MVH Lasse

[Maglofster]

Lasse, menar du att korallerna har växt till en punkt där man inte vill att dom skall växa mer och då balanserar näringstillförsel så att man ligger precis på gränsen, d.v.s korallerna dör inte, men har ingen tillväxt heller? eller menar du att korallerna växt klart?

[stigigemla]

Man matar ju fiskarna. Och från den maten blir det korallnäring.

Jag t.ex får tillsätta nitrat då det blir brist av det.

Men fosfatreducering behöver jag.

Jag lyfter ut ungefär 25 kg korallskelett om året.

[Claes_A]

Vad jag tror många missar när det gäller näringsbalansen är att i ett utpräglat revkar där korallerna är utväxta fullt ut har man ofta inte några problem med något näringsöverskott och behöver inte ta till en massa trick för näringsexport. Det blir helt enkelt en intern förbrukning av de ämnen som finns. Jag har sett åtskilliga kar som legat i den fasen.

Håller med om att den fasen av ett akvarium sällan diskuteras. Och har man god tillväxt på sina koraller och tillräckligt med biomassa (egentligen biomassaökning per tidsenhet) så kommer man dit förr eller senare. Men jag tror långtifrån alla kar gör det. Vill man ha stora simytor och ganska packat med fisk så kan de bli svårt att nå den fasen. Och sen har ju många akvarister en tendens att lägga ner sina akvarier efter ganska kort tid. Korallburkar brukar bli bättre med åren.

[Lasse]

Lasse, menar du att korallerna har växt till en punkt där man inte vill att dom skall växa mer och då balanserar näringstillförsel så att man ligger precis på gränsen, d.v.s korallerna dör inte, men har ingen tillväxt heller? eller menar du att korallerna växt klart?

Nej jag menar det som Stig säger att behovet av näring för korallerna blir så stort pga en stor biomassa att det som man stoppar in som näring (maten) inte räcker till utan att den stora biomassan kräver helt enkelt att man tillsätter sådant som man tidigare betalt dyra pengar för att bli av med. I Stigs fall (och i de allra flesta fall skulle jag tro) så är det kvävet som tar slut först. Om nu Stig haft mindre fisk och inte skördat av koraller i sitt stora kar så kommer det förr eller senare även uppstått en fosforbrist. Det du läser av som x ppm av y näringsämne är ditt avfall - den mängd som din nuvarande fotosyntetiska biomassa inte klarat av att använda. Men låter du förhållandena vara sådana att du får en bra tillväxt så kommer din ökade biomassa ta bort mer och mer av ditt "avfall". Alla kolkällometoder bygger just på forcerad odling och näringsämneupptag - dock inte av koraller utan av bakterier.

MVH Lasse

[stigigemla]

Man skall ju inte glömma att kolkällemetoderna också bygger på kraftig skumning för att ta bort biomassa. (Bakterier)

En sak som jag tycker är intressant med algscrubbern är att vi har en vattenyta i kraftig cirkulation och att vi plockar bort näringsöverskottet med fingrarna.

Det borde alltså gå att köra ATS utan skummare. Intressant för nanokar tycker jag.

[Maglofster]

Ok, då är jag med. Mycket intressant. Lär väl ta minst ett år till för mig innan jag ens är i närheten av det i någon av mina burkar.

[Fiffe]

Kan den typen av bakterier som kolkällor generera fungera som foder för koraller?

[danielj75]

En sak som jag tycker är intressant med algscrubbern är att vi har en vattenyta i kraftig cirkulation och att vi plockar bort näringsöverskottet med fingrarna.

Det borde alltså gå att köra ATS utan skummare. Intressant för nanokar tycker jag.

Men problemet är ju att små nano sällan har sump så då faller ju ATS.

Annars tycker jag att den tekniken verkar väldigt spännande. Man låter algerna vinna men på ett ställe som man har kontrol på

//Danielj

[NiXoN]

Det finns flera lösningar för nano ATS, oftast plaseras dom ovanför karet.

Kanske inte det snyggaste men fungerar nog bättre än genomsnitts nanoskummaren (skulle jag gissa).

//NiXoN

[danielj75]

Det finns flera lösningar för nano ATS, oftast plaseras dom ovanför karet.

Kanske inte det snyggaste men fungerar nog bättre än genomsnitts nanoskummaren (skulle jag gissa).

//NiXoN

Åfaen då har man lärt sig något nytt igen . Men är det verkligen rätt att jämföra ATS och Skummare?

//Danielj

[NiXoN]

Båda fungerar som näringsexportörer samt så förbättrar dom gasutbytet, en fördel med ATS är att den även jämnar ut ph på natten.

Den stora konflikten kring ATS har huvudsakligen handlat om att förespråkarna hävdar att den konkurrerar ut skummaren, huruvida detta stämmer vågar jag inte säga något om.

Vi har ju en modig själ på guiden som provar just detta koncept;)

//NiXoN

[Maglofster]

Man skall ju inte glömma att kolkällemetoderna också bygger på kraftig skumning för att ta bort biomassa. (Bakterier)

En sak som jag tycker är intressant med algscrubbern är att vi har en vattenyta i kraftig cirkulation och att vi plockar bort näringsöverskottet med fingrarna.

Det borde alltså gå att köra ATS utan skummare. Intressant för nanokar tycker jag.

I mitt 340 (Elos) har jag nu kört utan skummare i 4 veckor och jag har bland annat övervakat redoxvärdet. I morse (akvariet släkt, ingen ozon eller liknande) låg värdet på 380. Det enda som inte riktigt är sker utan skummare är bortskummning av små partiklar. Kan man iofs lösa med filtersocka, men både skummare och filtersocka bör man undvika enligt "alla ATS gurus" eftersom man vill ha kvar partiklar/mat i vattnet.

En rolig detalj är att sedan det blev mer partiklar i vattnet har korallernas mönster när det gäller polypexpansion förändrats rätt ordentligt.

[Fiffe]

I mitt 340 (Elos) har jag nu kört utan skummare i 4 veckor och jag har bland annat övervakat redoxvärdet. I morse (akvariet släkt, ingen ozon eller liknande) låg värdet på 380. Det enda som inte riktigt är sker utan skummare är bortskummning av små partiklar. Kan man iofs lösa med filtersocka, men både skummare och filtersocka bör man undvika enligt "alla ATS gurus" eftersom man vill ha kvar partiklar/mat i vattnet.

En rolig detalj är att sedan det blev mer partiklar i vattnet har korallernas mönster när det gäller polypexpansion förändrats rätt ordentligt.

Tyvärr är ju partiklar inte så kul rent estetiskt, tycker jag iaf.

[Maglofster]

Båda fungerar som näringsexportörer samt så förbättrar dom gasutbytet, en fördel med ATS är att den även jämnar ut ph på natten.

Den stora konflikten kring ATS har huvudsakligen handlat om att förespråkarna hävdar att den konkurrerar ut skummaren, huruvida detta stämmer vågar jag inte säga något om.

Vi har ju en modig själ på guiden som provar just detta koncept;)

//NiXoN

Jag kör ju nu en burk med ATS enbart och en med ATS, biopellets och överdimensionerad skummare som jag änven kör ozon igenom. Båda ATS:erna är dimensionerade för att klara belastningen på egen hand. Jag får en hel del gunk i skummarkoppen så skummaren får allt jobba. Det som jag har noterat är att tillväxten på ATS:en på burken med skummare är något sämre. Jag har SPS:er i båda burkarna och dom lever fortfarande i varje fall

MEN, i Eloset, som nu enbart har ATS, tyckte jag mig se tydliga tecken på att det var för låga näringsvärden (med små skador på korallerna som resultat) innan jag plockade bort skummaren. Detta var efter att jag kört ATS, BP och skyummare i kombination i 8 veckor. Verkar som det blev ultra ultra low nutrient system av det hela

[Maglofster]

Tyvärr är ju partiklar inte så kul rent estetiskt, tycker jag iaf.

Jag som är en hängiven dykare tycker bara det är kul att det ser ut som man är van vid på revet. Men det ser ju inte så "cleant" ut.

[Bygert]

Egentligen finns det väl inte så många varianter för näringsexport. Det som det kan handla om är:

- Denitrifikation. Bakterier tar hand om kväveföreningar som lämnar akvariet som kvävgas.

- Biomassa. Växter och djur som tillväxt i akvariet tas ur det.

- Adsorbtion. Näringsämnen fastnar på andra ämnen och kan sen tas ur akvariet.

- Mekaniska metoder. Vattnet renas genom filtrering eller skummning och det som avskilts tas bort.

- Vattenbyte. Nytt vatten utan näring tillförs.

Det som resten handlar om är ju bara olika sätt att stödja de här varianterna, att t ex sätta fart på denitrifikationsbakterierna genom att ge dem en kolkälla.