NP-filter Lättbetong/Siporex som filter

[crille_hallden]

Hej!

Sökt här och testat google men inte hittat någon som direkt testat?

Jag är halvvägs i ett garagebygge vilket jag limmat/murat i lättbetong.

Om du sågar ned ett block i skivor, så ser du att det är massa massa massa porer.

I byggkonstruktionen är ju syftet att luft isolerar.

Som filtermedia tänker jag motsvarande levande sten, att bakterier fäster i alla porer.

Det finns ett liknande filtermaterial i keramik som fick mig att fundera; Marinepure.

Frågan är om tunna skivor av lättbetong skulle kunna ersätta levande sten i en sump?

Där blir inget slitage etc, som mjölar materialet på kort sikt?

Att kolla upp giftämnen kan jag maila leverantörer etc...

Frågan är om ytan är god?

Någon som tänkt tanken eller jobbar i industrin, ytong etc. som kan bidra till mina tankar?

Tack så länge!

Ändrat 3 november 2014 av crille_hallden

[crille_hallden]

Vill förtydliga att jag tänker mig en urlakningsfas motsvarande dödsten 2-3 månader.

Samt att dagens Lättbetong block från H+H, Ytong etc. INTE är blåbetong!

[Linnex]

Lecakulor används väl i växtakvarium. Så lecablock borde väl kunna vara ett alternativ om du vill efterlikna levande sten och då förmodligen inte lika tät som lättbetong.Tät menar jag att jag inbillar mig att lättbetong har "täta" luftbubblor.

[crille_hallden]

Lecakulor används väl i växtakvarium. Så lecablock borde väl kunna vara ett alternativ om du vill efterlikna levande sten och då förmodligen inte lika tät som lättbetong.Tät menar jag att jag inbillar mig att lättbetong har "täta" luftbubblor.

Hmmm, lecasten ställer jag mig funderande till. Visst större håligheter mellan lecakulorna. Men kulorna i sig är väl slutna/täta av kittet/massan som blocket är gjutet av?

Skall kolla på bygghandeln imorgon!

[stigigemla]

Lecakulor skall i princip vara täta. De används (användes) som isolering under plattan i villabyggen.

Jag tror detta är den användning som de ursprungligen togs fram till.

[Lasse]

Lecakulor användes ett tag som filtreringsmaterial i sötvattenfilter. Stor yta pga att de är porös men helt värdelöst eftersom de hade så fina porer att biofilmen växte över och sedan var funktionen liknande släta gråstenar. I denitrifieringsfilter möjligen men efter ett tag - alltför liten yta.

@Stig - de är inte täta men innehåller väldigt mycket luft - därav isolerande

MVH Lasse

[crille_hallden]

Lecakulor användes ett tag som filtreringsmaterial i sötvattenfilter. Stor yta pga att de är porös men helt värdelöst eftersom de hade så fina porer att biofilmen växte över och sedan var funktionen liknande släta gråstenar. I denitrifieringsfilter möjligen men efter ett tag - alltför liten yta.

@Stig - de är inte täta men innehåller väldigt mycket luft - därav isolerande

MVH Lasse

Min ursprungsfråga gäller Lättbetongens struktur/marinpure.

Vad tror du om det?

[Lasse]

Fina strukturer med teoretisk stor yta blir snabbt igensatta - kan fungera för syrefria filter om man har en ström igenom men tror faktiskt mer på siporaxen som är rörformade och det möjliggör en genomströmning. Idealet för mig vore ett filter med en intern cirkulation plus då en långsam genomrinning.

MVH Lasse

[patrikk]

Vill du ha ett bra material i karet/sumpen så tycker jag att du ska satsa på Siporax https://www.sera.de/en/products/in_category/filter-media-301/product/sera-siporax-professional-15-mm.html

Vi är ett antal här på svg som använder det 1l motsvarar ca 35 kg LS i yta för bakterierna.

det finns flera andra märken men du kan kolla på testet nedan så kommer du nog med välja siporax framför andra märken.

man räknar lite lätt att 1l / 100L vatten för att ersätta helt LS men lite LS vill man kanske ha för att scapa lite.

[Lasse]

Som jag skrivit i tidigare inlägg - både i denna tråd och i andra - så för nitrifikationen är inte den teoretiska ytan det viktiga utan den yta som med full utbildad biofilm kan upprätthålla en syrenivå på minst 5 mg/l i interfacet mellan vatten och biofilm. På alla de här keramikerna betyder det i praktiken bara ytan som blir i topp, botten, ytter- och innersidan av cylindern. Den i materialet inre ytan kommer inte att syresättas tillräckligt när biofilmen bildats.

Kaldnes K1 som moving bed med hjälp av luft är överlägset allt annat i praktiken och mer lättarbetad än en moving sandbed samt mal inte ner det hela på det sätt som en rörlig sandbädd gör.

MVH Lasse

[Laggeman]

Detta är också ett roligt kapilärtest:

[Janne]

Jag körde ett denitrifikationsfilter på min damm för några år sen. Jag gjorde ett U med avloppsrör som jag sen förband med en pump som cirkulerade vattnet, som media använde jag zeolite. Vattnet in styrde jag med en redoxkontroller och magnetventil, när redoxen sjönk för lågt så öppnade jag ventilen så det kom in nytt vatten och rann ut lika mycket. Varje gång jag matade filtret med Vodka så såg man att aktiviteten ökade(redoxen sjönk). Till slut så blev det ganska bra fart på filtret och Vodkamatningen behövdes inte, men som ni sagt så växer det igen.*

Jag gjorde det som ett expriment efter att jag misslyckades med att cirkulera Kaldnes k1:or i en syrefattig tunna med en luftpump. Det låter kanske lite tokigt men jag recirkulerade luften inne i tunnan. Det borde gå, men det är en del praktiska problem, nu blir jag lite sugen på att försöka igen när jag skriver det här.

/Janne

[Lasse]

Jag var på väg att ta upp den idén igen Janne men det blir ett stop ett tag och det är inte säkert att just det projektet kommer igång igen. Jag tror man får använda en liten siemensfläkt, alternativt en Mistra 1000 och möjligen köra den i etapper. Jag hade en idée också att sköta omrörningen med Jebaos största streamer men hann inte testa det innan just detta projekt gick i stå. Vad gäller vattenförsörjningen så är de här nya DC pumparna intressanta eftersom de går att styra steglöst med hjälp av en akvariedator som kan ge (i Jebaos fall) en styrsignal på 0-5 V. Nu hoppas jag att GHL folket faller för min vädjan att förse deras redoxmodul med en möjlighet att frekvensstyra en pump på samma sätt som deras tempmodul kan steglöst reglera en fläkt.

MVH Lasse

[crille_hallden]

Jag var på väg att ta upp den idén igen Janne men det blir ett stop ett tag och det är inte säkert att just det projektet kommer igång igen. Jag tror man får använda en liten siemensfläkt, alternativt en Mistra 1000 och möjligen köra den i etapper. Jag hade en idée också att sköta omrörningen med Jebaos största streamer men hann inte testa det innan just detta projekt gick i stå. Vad gäller vattenförsörjningen så är de här nya DC pumparna intressanta eftersom de går att styra steglöst med hjälp av en akvariedator som kan ge (i Jebaos fall) en styrsignal på 0-5 V. Nu hoppas jag att GHL folket faller för min vädjan att förse deras redoxmodul med en möjlighet att frekvensstyra en pump på samma sätt som deras tempmodul kan steglöst reglera en fläkt.

MVH Lasse

Här går jag på min byggarbetsplats, ser ett material och ställer en fråga.

Sedan bara haglar det in kunskap....

:-)

Kommer inte använda lättbetong, var mest nyfiken...

Lasse, på sjöfartsmuseet hade du samma tankar om LS?

[petnym]

Jag körde ett denitrifikationsfilter på min damm för några år sen. Jag gjorde ett U med avloppsrör som jag sen förband med en pump som cirkulerade vattnet, som media använde jag zeolite. Vattnet in styrde jag med en redoxkontroller och magnetventil, när redoxen sjönk för lågt så öppnade jag ventilen så det kom in nytt vatten och rann ut lika mycket. Varje gång jag matade filtret med Vodka så såg man att aktiviteten ökade(redoxen sjönk). Till slut så blev det ganska bra fart på filtret och Vodkamatningen behövdes inte, men som ni sagt så växer det igen.*

Jag gjorde det som ett expriment efter att jag misslyckades med att cirkulera Kaldnes k1:or i en syrefattig tunna med en luftpump. Det låter kanske lite tokigt men jag recirkulerade luften inne i tunnan. Det borde gå, men det är en del praktiska problem, nu blir jag lite sugen på att försöka igen när jag skriver det här.

/Janne

Låter som det filter som diskuteras på något annat forum (minns dessvärre inte vilket), Där man cyklar en större syrefri tank som får husera bakterierna...