Kväve vid nedbrytning

[PeterG]

Är det någon som har värden för nedbrytning av foder och utsöndrat  avseende kväve, har hittat tider för upptag  av näringsämnen ( metabolisering )hos koraller men ingenting om nedbrytning över tid??

Hur lång  passagetid har fiskar innan utsöndring?

[PeterG]

Nedbrytningstid eller omsättningstid  hos koraller och Fisk ?

[Lasse]

Jag skrev ett svar som försvann i morse.

Fiskar utsöndra ammonium direkt när de börjar äta. Utsöndringen sker genom gälarna och mot en koncentration. Enda fisken som jag känner till där utsöndringen är förskjuten (ca 1/2 timme) är ål, Ammoniumet kommer att bilda en given procent fri ammoniak i vattnet. Den aktuella mängden bestäms av pH:t. Ju högre pH - desto mer är i form av ammoniak. När nitrifikationen kommit igång så är den ganska snabb när det är en konstant belastning. Det tillförseln av ammonium som bestämmer biomassan av bakterier så länge som tillväxten inte är ytbegränsad. Man får ingen bättre nedbrytning med låg belastning och stora filter. Bakteriepopulationen bestäms av hur stor och hur jämn tillförseln av ammonium är. När nitrifikationen är igång så är övergången mellan nitrit till nitrat snabb och någon nitrit kan normalt inte mätas. Dock växer dessa bakterier långsamt - i rent media sker en fördubbling av populationen på ca 13 timmar - i våra akvarium går det än långsammare. Utsöndring av ammonium och uppbygge av nitrit kan därför ske vid snabba belastningsökningar.

Denitrifikationen tar en väldigt lång tid på att komma igång i våra akvarium - kan röra sig om ett halvt till ett helt år. Tillförsel av kolkälla kan snabba upp den.

 

MVH Lasse

 

[jonasroman]

Tid vet ej, det varierar nog en del beroende på temp, aktivitet, metabolism osv...men mängden mat som behålls eller hur mkt som åter kommer ut som avfall till vattnet har jag sett siffror på, att fisken behåller cirka 30 procent av födan(men unga fiskar behåller lite mer), resten blir avfall. Mat innehåller ganska typiskt 45% protein(tex ocean nutrition formula 1,2), och protein innehåller 16%kväve, så om vi tex  matar med 100 gram i månaden (som jag gör tex) så tillförs 11,2 gram Kväve per månad till vattnet, som filter, skummare, bakterier, alger osv skall ta hand om. I mitt system på 700 l blir det en tillförsel per månad med 16mgN/l, eller i nitrat cirka 70ppm Nitrat per månad. Så länge mitt nitrat då ej stiger vet jag att mina biologiska filter tar hand om 70 ppm nitrat per månad. 

Men tiden vet jag ej.

 

[PeterG]

Biologiskt  Filter = Alger      eller?

[Lasse]

Med biofilter menas normalt mikrobiologiska filter, exempelvis ett nitrifikationsfilter.

 

MVH Lasse

[jonasroman]

16 timmar sedan, Lasse sa:

Med biofilter menas normalt mikrobiologiska filter, exempelvis ett nitrifikationsfilter.

 

MVH Lasse

 

20 timmar sedan, Lasse sa:

Jag skrev ett svar som försvann i morse.

Fiskar utsöndra ammonium direkt när de börjar äta. Utsöndringen sker genom gälarna och mot en koncentration. Enda fisken som jag känner till där utsöndringen är förskjuten (ca 1/2 timme) är ål, Ammoniumet kommer att bilda en given procent fri ammoniak i vattnet. Den aktuella mängden bestäms av pH:t. Ju högre pH - desto mer är i form av ammoniak. När nitrifikationen kommit igång så är den ganska snabb när det är en konstant belastning. Det tillförseln av ammonium som bestämmer biomassan av bakterier så länge som tillväxten inte är ytbegränsad. Man får ingen bättre nedbrytning med låg belastning och stora filter. Bakteriepopulationen bestäms av hur stor och hur jämn tillförseln av ammonium är. När nitrifikationen är igång så är övergången mellan nitrit till nitrat snabb och någon nitrit kan normalt inte mätas. Dock växer dessa bakterier långsamt - i rent media sker en fördubbling av populationen på ca 13 timmar - i våra akvarium går det än långsammare. Utsöndring av ammonium och uppbygge av nitrit kan därför ske vid snabba belastningsökningar.

Denitrifikationen tar en väldigt lång tid på att komma igång i våra akvarium - kan röra sig om ett halvt till ett helt år. Tillförsel av kolkälla kan snabba upp den.

 

MVH Lasse

 

funderat på en sak Lasse..vet också att denitrifiktionsbakterier växer till långsamt, men vet du varför dom gör det?..om vi nu säger att vi har syrefattiga zooner, kol finns, nitrat finns osv..trots detta så går det ju långsamt. varför??

[Lasse]

Nej - de växer inte långsamt men de är väldigt begränsande av snabbt organiskt kol. Nitrifikationsbakterier är autotrofa - växer därför långsamt - De vanligaste denitrifikationsbakterierna är heterotrofa - växer oftast snabbt. Utan tillsats av snabba organiska kolkällor tar det ca 3 månader för denitrifikationen att starta i Lantfisks anaeroba filter - men sedan tar den fart.

 

MVH Lasse

[jonasroman]

9 timmar sedan, Lasse sa:

Nej - de växer inte långsamt men de är väldigt begränsande av snabbt organiskt kol. Nitrifikationsbakterier är autotrofa - växer därför långsamt - De vanligaste denitrifikationsbakterierna är heterotrofa - växer oftast snabbt. Utan tillsats av snabba organiska kolkällor tar det ca 3 månader för denitrifikationen att starta i Lantfisks anaeroba filter - men sedan tar den fart.

 

MVH Lasse

Ok. Bra att veta att denitrifikanterna (nytt ord;-)), är snabba bara dom har det dom behöver. 

Men varför tar det då inte sällan ganska  lång tid för kolkällan att fungera?..trots att N,P och C finns?...

Ändrat 12 mars 2016 av jonasroman

[Lasse]

De bakterier du utnyttjar för att "suga upp" kväve och fosfor (och andra ämnen) är heterotrofa nedbrytare. De bryter ner organiska ämnen som finns i akvariet - även de ämnen som finns som debris och restprodukter från alger och fisk. Samtidigt som de bygger upp en ny biomassa så bryter de ner (äter) gammal död biomassa. En ökad bakterieaktivitet kommer paradoxalt nog också initialt innebära att mer kväve och fosfor kommer ut i akvariet. Detta kväve och fosfor kommer från dött organiskt material. Detta innebär att man måste först med hjälp av bakterier bryta ner det döda organiska materialet innan de kan börja konsumera  kvävet och fosforn som finns i vattenkolumnen. Alternativt så måste det döda materialet blockeras i botten (sedimentet). Den här processen sker väldigt snabbt när det finns syre tillgängligt men går långsammare när syre inte finns tillgängligt. På det sättet får jag modifiera min tidigare ståndpunkt med att visserligen är bakteriernas tillväxt snabb men hela processen går inte lika snabbt i en anaerobisk miljö. En mycket stor grupp bakterier kan svänga mellan aerobi och anaerobi. Många av de som denitrifierar är fakultativa i det sammanhanget.

Vad gäller denitrifikation så är dessa bakterier i behov av snabba kolkällor typ alkohol, socker och annat. Även om det organiska kolet räcker till (från restprodukter) på lång sikt så saknas det snabba kolet. Detta kol kan dock skapas internt under anaeroba förhållanden men det tar tid att bygga upp så mycket organiskt material som behövs. Under tid kan det dock byggas upp så mycket "goj" i djupa sandbäddar att man får en intern snabb kolkälla i sandbädden - men det tar lång, lång tid om man inte försöker påskynda detta.

MVH Lasse

[jonasroman]

Jo men jag menade OM vi påskyndar det dvs vi ger dom snabba kolkällor. Varför verkar det gå långsamt trots att dom får snabba kolkällor??

 

[Lasse]

Enligt min åsikt så kommer införandet av en snabb kolkälla att initialt snarare öka fosfat och ammnoniumproduktionen i akvariet än minska denna. Lagret av bundet fosfor och kväve i dött organiskt material måste först minskas så att tillväxten av bakteriemassa är snabbare än nedbrytningen av organiskt material. Först då tar bakterierna fosfor och kväve från vattenkolumnen. Export av bakterier (både internt och externt) måste också vara effektiv.

Att bakteriemassans tillväxt sker snabbt ses ju på hur lätt det är att överdosera kolkälla - den vita filmen och disigheten är ju bakterietillväxt.

 

MVH Lasse

[jonasroman]

48 minuter sedan, Lasse sa:

Enligt min åsikt så kommer införandet av en snabb kolkälla att initialt snarare öka fosfat och ammnoniumproduktionen i akvariet än minska denna. Lagret av bundet fosfor och kväve i dött organiskt material måste först minskas så att tillväxten av bakteriemassa är snabbare än nedbrytningen av organiskt material. Först då tar bakterierna fosfor och kväve från vattenkolumnen. Export av bakterier (både internt och externt) måste också vara effektiv.

Att bakteriemassans tillväxt sker snabbt ses ju på hur lätt det är att överdosera kolkälla - den vita filmen och disigheten är ju bakterietillväxt.

 

MVH Lasse

Intressant. Håller med. Så skulle det mkt väl kunna fungera, i alla fall teoretiskt. Frågan blir ju lite, vad väljer bakterierna när tillgång på både dött organiskt material (dvs långsamma kolkällor o kväve o fosfor i en enda substans) finns samt snabba kolkällor i vattenkolumnen samt där nitrat o fosfat. 

Din modell skulle ju isåfall förklara varför det ibland tar tid för den snabba, tillförda , kolkällan att få bakterier att börja prioritera nitrat o fosfat som finns fritt i vattnet. Tillräckligt mkt av dedtritus o dött organiskt material måste först käkas upp sv heteretroferna innan dom går på den snabba kolkällan vi tillsatt inkl nitrat fosfat i vattenkolumnen. 

Ja, onekligen en intressant tanke:-)

Ändrat 12 mars 2016 av jonasroman

[jonasroman]

Jag skulle vilja bara av ett pedagogiskt skäl förklara för de som ej vet, att termen "bryta ner" kan va en smula förvirrande. Det som mer exakt sker när en bakterie skall ge sig på dött organiskt material såsom dedtritus osv, dvs mat åt bakterien är:

Den heterotrofa bakterien livnär sig på organisk föda, dvs mat som innehåller kol, kväve o fosfor inbakat i stora organiska molekyler. Bakterien vill först o främst ha tag på kolväteinnehållet i den stora organisk molekylen, och för att göra det så måste bakterien lösgöra, bryta loss de andra kväve o fosforföreningarna så det blir bara rent kolväte kvar. Denna process kallas för deaminering, och resultatet blir ett rent kolväte som sedan bakterien använder till sin sk cellandning. Cellandningen behöver alltså kolväte som bränsle. Kolvätet går nu in i cellandningen och oxideras, förbränns, till koldioxid. Under denna förbränning, oxidation, frigörs energi. Denna energi som då frigörs binds upp i form av bildade ATP-molekyler. Dessa ATP molekyler kan ses som snabba batterier som sedan cellen snabbt kan mobilisera energin ur när den behöver det för olika kemiska processer. För att kolvätet skall kunna oxideras till koldioxid o därmed frigöra sitt energiinnehåll, krävs en molekyl som tar hand om de vätejoner som behöver frigöras ifrån kolvätet. Om bakterien är aerob är denna vätejonsmottagare syrgas, som då blir till vatten; H2O, men om bakterien är anaerob kan istället nitrat fungera som vätejonsmottagare, som då så småningom reduceras vidare till kvävgas. Andra vätejonsmottagare vid syrebrist är sulfat (som då blir till svavelväte).

 

Nu, när bakterien brutit loss kolvätet ifrån den stora organiska molekylen finns det kväve o fosfor kvar av den stora organiska födomolekylen. Bakterien vill ha en del av detta också, för att kunna bygga upp nya proteiner, enzymer, cellväggar, dna etc...MEN maten innehåller nästan alltid MER fosfor o kväve än vad bakterien behöver/tar upp ifrån den organiska molekylen, och därför blir det över en del kväve o fosfor. Så den kväve o fosfor som ej utnyttjas av bakterien när bakterien käkat upp så mkt den kan o vill av den organiska molekylen, blir kvar som ammonium(se ovan, deaminering) respektive fosfat, som alltså släpps fritt ut i vattnet. 

 

Detta nu fria nitrat o fosfat-tillskott till vattnet, kan åter konsumeras av bakterier. Bakterier behöver alltså INTE bara få sitt kväve o fosfor i organisk form utan kan även ta oorganisk kväve o fosfor(dvs nitrat o fosfat) direkt från vattnet. Detta är unikt för bakterier att kunna konsumera både organiskt och oorganiskt kväve och fosfor. Grundregeln annars inom biologin är att växter(o alger) kan bara tillgodogöra sig oorganiskt kväve o fosfor (dvs nitrat o fosfat), och djur kan bara tillgodogöra sig organiskt kväve o fosfor. Skall då växter dra nytta av organiskt kväve o fosfor krävs först bakterier som enligt ovan tuggar i sig den organiska födan och avger alltså överskottet  av N o P som nitrat o fosfat, som därefter växten kan konsumera. 

Ändrat 12 mars 2016 av jonasroman

[jonasroman]

Och för dom som inte förstår ordet "autotrof" som Lasse skriver: Vissa bakterier konsumerar/äter INTE organiska molekyler utan bygger upp sina egna organiska kolhydrater utifrån koldioxid, och därefter kan dom förbränna dessa egenbildande kolhydrater på vanligt sätt i cellandningen. Sådana celler/bakterier som ur CO2 bildar sin egna organiska föda kallas för autotrofa bakterier. 

För att en autotrof bakterie/cell skall kunna utvinna kolhydrater ur koldioxid krävs emellertid energi. Energikällan kan tex vara ljus, som då driver denna process att ur CO2 skapa kolhydrater åt cellen. ja, dvs fotosyntesen. Men istället för ljus kan cellen få energi på annat sätt. Ett annat sätt är att oxidera en molekyl till ett lägre energiinnehåll, DÅ frisätts energi, och denna då frisatta energi använder cellen till att ur CO2 bilda kolhydrater. Ett exempel på en sådan process är nitrifikationen! När nitrifikationsbakterien oxiderar ammonium till nitrit o nitrit till nitrat frigörs energi. Denna energi används till att ur CO2 skapa kolhydrater, som sedan cellen har som föda i sin cellandning.

 

[Lasse]

2 timmar sedan, jonasroman sa:

Intressant. Håller med. Så skulle det mkt väl kunna fungera, i alla fall teoretiskt. Frågan blir ju lite, vad väljer bakterierna när tillgång på både dött organiskt material (dvs långsamma kolkällor o kväve o fosfor i en enda substans) finns samt snabba kolkällor i vattenkolumnen samt där nitrat o fosfat. 

Din modell skulle ju isåfall förklara varför det ibland tar tid för den snabba, tillförda , kolkällan att få bakterier att börja prioritera nitrat o fosfat som finns fritt i vattnet. Tillräckligt mkt av dedtritus o dött organiskt material måste först käkas upp sv heteretroferna innan dom går på den snabba kolkällan vi tillsatt inkl nitrat fosfat i vattenkolumnen. 

Ja, onekligen en intressant tanke:-)

Det är nog j-re än så - de använder nog den snabba kolkällan för att snabba på tillväxten och konsumtion av dött organiskt material. För att få svar på det måste man nog titta på vad det kostar i energi att få fosfor och kväve från vattenkolumnen resp. från det döda materialet

 

MVH Lasse

[jonasroman]

5 timmar sedan, Lasse sa:

Det är nog j-re än så - de använder nog den snabba kolkällan för att snabba på tillväxten och konsumtion av dött organiskt material. För att få svar på det måste man nog titta på vad det kostar i energi att få fosfor och kväve från vattenkolumnen resp. från det döda materialet

 

MVH Lasse

precis, ja...hur mkt vet man om detta, o hur mkt är teorier? rent intuitivt skulle jag ju gissa det omvända att bakterierna väljer lättare att käka upp nitrat o fosfat i vattnet om dom får tillgång till kolkälla, dvs att den borde kicka igång dom oavsett om det finns mkt organiskt material kvar i systemet att bryta ner. Oavsett så är det ju en intressant tanke som jag helt delar att vid nedbrytning av redan befintligt organiskt material bildas ammonium o fosfat. 

[stigigemla]

Och ammonium tas lättare upp än nitrat. I alla fall av alger och kärlväxter. Fast gäller det alla bakterier?

[PeterG]

Som Lasse skriver ,det går långsamt med nitrifikationen och med  bakterietillväxten. 

 

I valet mellan renodlat Bakteriefilter och Algfilter  finns det att antal faktorer som talar mer för Algfilter ffa att 

Ammonium är så lättupptagligt och är förstahandsval för såväl Bakterier som Växter framför Nitrat , NOx mm .

Nitrat tas ofta inte upp om Ammonium finns tillgängligt .       Se bild.

 

 Akvariet kommer  ju ändå troligen att innehålla en del bakterier Både vanliga *Heterotrofa (snabba Bakterier) , Nitrosomas och Nitrobacter .

I ett Algfilter så kommer det även att finnas en hel del bakterier men det blir mindre känsligt för störningar än ett bakteriefilter eller ett DSB. 

 

I ett algfilter bör troligen  inte vatten/alg  höjden vara mer än ca 14 cm hög för att få ett maximal upptag och dessutom vara flödesreglerat , upptaget i ett algfilter med Chaetomorpha kan uppgå till 900umol N**/m2/timme (*i algvävnaden) motsvarande dagtid).

Undersökningar visar stora skillnad mellan olika lager vid en ökad höjd på algbädden. 

 

 En kvadratmeter 14 cm hög  Chaetomorphabädd  skulle då ta hand om 10 g rent Kväve i månaden.

 

Ni som har Chaetomorpha  - verkar det stämma ?

 

Ändrat 12 mars 2016 av PeterG

[Lasse]

När nitrifikationen väl är igång är den ögonblickligen. Jag matar ett system idag med 12 kg foder om dagen, kväveinnehåll 6 % - pH i stigande upp mot 8. Just nu låg ammonium, låg nitrit dygnet runt. Ett algrefugium är bara verksamt under belysningstiden och inte så snabbt på att oskadliggöra ammonium innan det bildas ammoniak. att strunta i biofiltren är nog ett av de värre misstagen man kan göra inom denna branch. Märk väl också det Stig skriver - ammonium älskas av alger, framförallt snabbväxande mikroalger - håll nere amoniumnivån.om ni vill ha ett rent akvarium.

 

MVH Lasse

[PeterG]

Jag säger inte att man skall strunta i Biofilter.

Ammonium upptag - Enligt litteraturen så beror det på om du har överskott på kväve i systemet . 

Om man har ett system med underskott på kväve  i förhållande till algernas behov så fortgår Ammoniumupptaget dygnet om , detta pga uppbyggda näringsreserver som bidrager med energi för upptaget dygnet runt.

Det verkar som att storleken / belastningen kontra djupet / Belysningen  på bädden spelar stor roll. 

Vad tror du om detta har du algfilter också ?

 

Om jag har räknat rätt så skulle ett filter på  1 kvm  på 140 liter 14 cm djup algbädd " metabolisera  N "  i tex Jonas burk  om jag räknat rätt.

Min tanke var att om man får bort Ammoniumet så blir man ju inte så beroende av "Biofiltret" , då finns det ju mindre N Kväve som kan  bli nitrit/ nitrat.

 

Ändrat 12 mars 2016 av PeterG

[Lasse]

Du glömmer att utsöndringen av ammonium i aquatiska system delvis är momentan - direkt när fiskarna äter utsöndras ammonium. Dessutom så är ammoniums giftighet beroende av pH. får du ammonium i fel tillfälle - kört.

 

MVH Lasse

[PeterG]

 

Det kan nog vara så , men i system med ett  "bentiskt" underlag= typ grusbotten /sludge så är upptaget  av NH4+ från  vattenfasen i algfiltret linjärt avtagande under försökstidens 12 timmar natt . Upptaget verkar ske hela dygnet men i mindre omfattning nattetid. 

 

- Vad menas med momentant ,  nanosekunder , tusendels sekund, sekunder , minuter..? 

 

- om den sker momentant så var det ju det som var huvudfrågan från början - Vad har man för passagetider i djuren vi håller i akvarierna?

Det borde vara som hos tex öring  hos där feces= bajs utsöndringen sker enligt ett sinusoidalt mönster  under hela dygnet , ökandes mot natten. Tropiska rovfiskar borde ha snabbare omsättningshastighet.  

Påverkas utsöndringen av matningsmönstret , hur ofta man matar och hur mycket och vad man matar med? 

 

- Skall man då inte satsa alls på Näringstransport av ammonium  ?   Lasse ditt inlägg andas uppgivenhet att försöka ta bort ammonium i algfilter ,

 -Varför?

 

 

 

Ändrat 13 mars 2016 av PeterG

[Lasse]

Du missar något väldigt viktigt -. mer än 80 % av utsöndrat kväve från fisk kommer som ammonium direkt ut i vattnet via gälarna och är intensivast i samband med att de äter. Under natten utsöndras nästan inget ammonium från dem. Det här har jag mätt upp i flera storskaliga experiment i belastade system där utsöndringen är så stor att den är mätbar och kvantifierbar. Ammoniumet börjar stiga ca 10 minuter efter matstart och börjar sjunka ca 10 minuter efter det att matningen avslutas. Gäller de arter jag mätt med undantag av Ål - där är fördröjningen ca 30 - 45 minuter. Detta beror troligtvis på magens konstruktion som gör att ålen inte kan äta och smälta maten samtidigt. Mina erfarenheter av hur andra fisk bajsar är inte samma som dina - i min värld börjar den bajsa så fort den börjar stoppa in något i andra änden.

Detta gäller även öring hållen i recirkulerade system. Utsöndringen av kväve via urinen är försumbar, speciellt för saltvattensfisk som i princip inte kissar.

Har du en länk till ditt grusbottenförsök så man får en uppfattning om vad försöket handlar om

Näringstransport av kväve är en sak - den sker via upptag i algfilter och annat - främst i form av nitratupptag. Att satsa på att ta upp det i form av ammonium är en helt annan sak beroende på den giftiga ammoniaken. I våra akvarium med pH över 8 bör ammoniumet som alstras omedelbart tas om hand av ett bra bio/nitrifikationsfilter för att undvika ammoniaktoppar som är dödliga. I sötvattenssystem kan man tillåta att köra utan biofilter om pH medvetet hålls lågt (runt 7 och under) eftersom väldigt lite ammonium blir till ammoniak då. Men det är inte så lätt att hålla pH nere - speciellt inte om man har fotosyntes

Nedan är en graf som visar hur många 5 som är ammoniak av det alstrade ammoniumet (innehållet i vattenkolumnen) vid olika pH vid två olika temperaturer. Fritt efter U-P Wichardt.

Av grafen kan utläsas att om du har  1 ppm ammonium/ammoniak vid ett pH 8,5 i 25 grader så är 15 % i form av det farliga ammoniaken - alltså 0,15 ppm vilket inte är helt ofarligt. Avlägsnas ammoniaken (som är en gas) via exempelvis skummaren ställer sig jämnvikten in sig omedelbart på samma procentdel vad gäller kvarvarande ammonium/ammoniak - samma om en del ammonium omvandlas till nitrit/nitrat.

Jag vet att Hydrophonik folket har lite andra ideer men med ett projekt som jag tror du känner till (om inte du så troligtvis din bror) - Stensunds Waste Water aquaculture utanför Trosa - led de första åren av den tron att vattnet inte behövdes nitrifieras eftersom man ville att växterna och algerna skulle ta upp ammonium direkt. Inte förrän anläggningen byggdes om av en viss L-E Forsberg till att ha ett nitrifieringssteg i början av processen fick man den att fungera som tänkt.

MVH Lasse

[jonasroman]

20 timmar sedan, PeterG sa:

Som Lasse skriver ,det går långsamt med nitrifikationen och med  bakterietillväxten. 

 

I valet mellan renodlat Bakteriefilter och Algfilter  finns det att antal faktorer som talar mer för Algfilter ffa att 

Ammonium är så lättupptagligt och är förstahandsval för såväl Bakterier som Växter framför Nitrat , NOx mm .

Nitrat tas ofta inte upp om Ammonium finns tillgängligt .       Se bild.

 

 Akvariet kommer  ju ändå troligen att innehålla en del bakterier Både vanliga *Heterotrofa (snabba Bakterier) , Nitrosomas och Nitrobacter .

I ett Algfilter så kommer det även att finnas en hel del bakterier men det blir mindre känsligt för störningar än ett bakteriefilter eller ett DSB. 

 

I ett algfilter bör troligen  inte vatten/alg  höjden vara mer än ca 14 cm hög för att få ett maximal upptag och dessutom vara flödesreglerat , upptaget i ett algfilter med Chaetomorpha kan uppgå till 900umol N**/m2/timme (*i algvävnaden) motsvarande dagtid).

Undersökningar visar stora skillnad mellan olika lager vid en ökad höjd på algbädden. 

 

 En kvadratmeter 14 cm hög  Chaetomorphabädd  skulle då ta hand om 10 g rent Kväve i månaden.

 

Ni som har Chaetomorpha  - verkar det stämma ?

 

intressant. Min bädd(20dm2) tar upp 400 gram våtvikt per månad...är cirka 80 gram torrsvikt. Kväveinnehållet är cirka 15% av detta enligt en del tabeller...dvs 12 gramN/månad.:-)

Ändrat 13 mars 2016 av jonasroman