Makaroner biobollar?

[Christopher]

Vilket är bäst att ha i sumpen?

Vilket fack?

Hur ska det skötas med rengöring?

 

[Lasse]

Beror på vad du vill uppnå. nitrifikation eller denitrifikation. Biobollar är som jag ser det bästa för nitrifikationen och makaroner (siporax) om man vill bygga ett denitrifikationsfilter.

 

MVH Lasse

[Christopher]

Då är det biobollar som är att föredra om jag redan kör med DSB?

tack för snabbt savar Lasse

[Lasse]

Se till att du har ett högt flöde (läs hög syrehalt) över biobollarna. Helst skall de ligga fritt i luften så att vattnet spolar över dem och ger en tunn film. Men högt flöde. Går att ha dem dränkta också men även då är det höga flödet nödvändigt

 

MVH Lasse

[jonasroman]

12 timmar sedan, Lasse sa:

Beror på vad du vill uppnå. nitrifikation eller denitrifikation. Biobollar är som jag ser det bästa för nitrifikationen och makaroner (siporax) om man vill bygga ett denitrifikationsfilter.

 

MVH Lasse

precis vad jag tänkte skriva;-)

[jonasroman]

Vill passa på att kommentera en sak angående den stigande popularitet som Siporax fått, på egentligen ganska svaga grunder.

Siporax denitrifierar INTE om den placeras  i en sump där hela returvolymen passerar siporaxen. Det finns inget magiskt med siporax att den trots högre flöde blir anaerobt. Sera påstår själva att det blir anareobism inne i porerna så käckt i smidigt, men det tror jag inte stämmer. I lågt flöde, ja, men det är ju mindre fantastiskt. 

Siporax i högt flöde funkar exakt likadant som biobollar, levande sten mm...en yta för nitrifikation(och assimilering). Det betyder att Siporax i de flesta arrangemang man ser, skapar nitrat, ej eliminerar. MEN, det är inget fel i att se till att nitrifikationen går så fort den kan...allt skall så småningom bli nitrat, o ju fortare det går desto bättre...det handlar snarare om att sen möta upp med lika effektiv denitrifikation..så kvävecykeln sluts. Det sistnämnda är svårare då det är svårt att skapa anareoba zoner i ett akvarium med våra tunna låtsasbäddar av sand, samt levande sten med relativt begränsade möjligheter till denitrifikation pga av en ganska ogenomtränglig kärna. Förr  i tiden hade man mer sand i karen, men med Berlinsystemet kom tunna bäddar o då kom nitratproblemet. Att en proteinskummare skulle eliminera nitrat o fosfat särskilt bra är inte sant enligt min erfarenhet. Jag kan tapetsera en hel vägg(jag överdriver) med exempel på akvarium med enorma skummare, som inte gör ngt synligt åt höga nitratvärden. En skummare är bra på att ta bort den värsta toppen av icke nedbrytbart organiskt material, samt att vädra ut koldioxid och i viss mån syresätta vattnet (samt kanske vädra ut lite ammoniak)...Den enskilt största skillnaden jag märkte när jag köpte en större skummare (fick mkt pikar innan jag gjorde det och ansågs vara "korkad";-).. som körd med en låtsasskummare) var att gasutbytet förbättrades...men näringsvärdena har inte ändrats ett dugg....en skummare är i första hand en lunga, mer än ett reningsverk...tror inte alla håller med mig nu..men det är bara kul;-)

[peterj66]

Intressant att du inte upplever ändade näringsvärden, kanske är det så att skummaren mest skummar bort plankton vilket gör att du exporterar nitrat/fosfat som inte syns i mätningarna. Vet inte om det finns någon möjlighet att mäta planktonmängden men det hade varit intressant att se om det är "korallmat" eller skit som exporteras.

Ändrat 17 maj 2016 av peterj66

[Lasse]

Det som är hemligheten med Siporax (och dess företrädare EHEIM´s makaroner) är rörformen och att det är korta rör. Den porösa ytan är effektiv i ca 5 sekunder för nitrifikation - sedan är den överväxt med bakteriefilm och syret tränger inte ner i porerna. Varför är formen så viktig. Jo när man häller ner siporaxen som ett för tjock plockepinn så bildas en hel del kanaler av olika storlekar. Vattnet som passerar igenom stundtals ökar sin hastighet - för att i nästa ögonblick komma i en grövre passage - och hastigheten minskar. Det vill säga - det sedimenterar friskt i en sådan konstruktion. Det uppfångade (sedimenterade) materialet blir sedan föda åt bakteriestammen (de heterotrofa bakterierna) och vid en tillräcklig mängd uppsamlat organiskt material blir det stundtals syrefritt i de breda kanalerna och de for sin bakteriestam (bland annat fakultativa denitrifierare - fakultativt betyder i detta fall att de kan både leva i syrerik miljö och syrefattig, anaerob miljö) I de smala passagerna så finns det fortfarande en del syre och det utnyttjas av de bakterier som minskar BOD innehållet i vattnet (läs det organiska innehållet) Det är mestadels denna bakteriemulm som kommer ut om man skakar på filtret för att mata sina koraller.

Men nitrifikation i denna miljö kan ni nog glömma - nitrifikationsbakterierna kommer att konkurreras ut. Ett undantag finns - om man skakar sitt filter varje dag och får ut uppsamlat organiskt material (och heterotrofa bakterier) då kan nitrifierarna ta över under någon/några dagar. Nitrifikationen bromsas av för högt BOD innehåll i vattnet.

Det är inte så konstigt med att skaka ut bakterie"skiten" från filtret och ut í tanken med det. Jag matade upp en koloni solkoraller ur en gul fläck bara genom att rengöra filtersvampen rakt ner i akvariet varje dag. Akvariet var på 27 liter - så det var grumligt någon timme

 

MVH Lasse  

 

[Christopher]

Någon som lanseras på detta? Jag införskaffade  biobollar och la i sumpen. Sen tog det ca 1v så luktar set som skit om sumpen men ej i avariet! har detta något Med bibollarna att göra?

[Lasse]

Ja det kan det ha. Har du lagt dem så att det inte kommer till tillräckligt med syrerikt vatten igenom dem så blir det syrefritt och då kan svavelväte bildas. Luktar ruttet ägg (ungefär som om du tar isär ett gammalt vattenlås). Om du skall ha biobollar måste det gå ordentligt med vatten igenom dem.

 

MH Lasse

[jonasroman]

On 17 maj 2016 at 18:56, Lasse sa:

Det som är hemligheten med Siporax (och dess företrädare EHEIM´s makaroner) är rörformen och att det är korta rör. Den porösa ytan är effektiv i ca 5 sekunder för nitrifikation - sedan är den överväxt med bakteriefilm och syret tränger inte ner i porerna. Varför är formen så viktig. Jo när man häller ner siporaxen som ett för tjock plockepinn så bildas en hel del kanaler av olika storlekar. Vattnet som passerar igenom stundtals ökar sin hastighet - för att i nästa ögonblick komma i en grövre passage - och hastigheten minskar. Det vill säga - det sedimenterar friskt i en sådan konstruktion. Det uppfångade (sedimenterade) materialet blir sedan föda åt bakteriestammen (de heterotrofa bakterierna) och vid en tillräcklig mängd uppsamlat organiskt material blir det stundtals syrefritt i de breda kanalerna och de for sin bakteriestam (bland annat fakultativa denitrifierare - fakultativt betyder i detta fall att de kan både leva i syrerik miljö och syrefattig, anaerob miljö) I de smala passagerna så finns det fortfarande en del syre och det utnyttjas av de bakterier som minskar BOD innehållet i vattnet (läs det organiska innehållet) Det är mestadels denna bakteriemulm som kommer ut om man skakar på filtret för att mata sina koraller.

Men nitrifikation i denna miljö kan ni nog glömma - nitrifikationsbakterierna kommer att konkurreras ut. Ett undantag finns - om man skakar sitt filter varje dag och får ut uppsamlat organiskt material (och heterotrofa bakterier) då kan nitrifierarna ta över under någon/några dagar. Nitrifikationen bromsas av för högt BOD innehåll i vattnet.

Det är inte så konstigt med att skaka ut bakterie"skiten" från filtret och ut í tanken med det. Jag matade upp en koloni solkoraller ur en gul fläck bara genom att rengöra filtersvampen rakt ner i akvariet varje dag. Akvariet var på 27 liter - så det var grumligt någon timme

 

MVH Lasse  

 

Är det verkligen sant Lasse att siporax skapar dessa mikrorum med anareobism OM Siporax placeras i ganska strömt vatten? Min erfarenhet är att det inte fungerar alls bra som denitrifikationsmaskin om det inte placeras i ett flöde med kanske max 100l/timman?...det är ju förvisso högt det med för att skapa anareobism(om vi jämför med nitratfilter), så jag är ju med på din förklaring, att det lättare blir anaerobt i en siporaxmiljö än tex biobollsmiljö, helt klart är det så...men jag tror utifrån de olika setup jag sett med siporax, att det krävs trots allt ganska låg cirkulation för att det skall bli denna anareobism o därmed denitrifikation. Jag vet ngr exempel direkt där akvarister baserat hela sin filtrering på mängder med sipprar, men ligger på 100 i nitrat...så jag tror som jag skrev ovan, att flödet genom är mkt viktigt att det inte blir för högt om det skall fungera. Att "seriekoppla" siporaxen dvs lägga den i sumpen i ngn bubbelfälla, sp hela sumpflödet passerar den, tror jag inte komner ge ngn denitrifikation. Då tror jag den mer kommer fungerar som levande sten: dvs yta för heterotorofa aeroba bakterier, samt nitrifikationsbakterier. Även om du får en biofilm så har du ju en syrerik sidan på den, o där växäer väl fortfarande nitrifiaktionsbakterier så länge du bildar ammonium, vilket ju de underliggande aeroba heterotroferna gör. Borde väl finnas både nitrifierare o vanliga heterotrofer(aeroba) samtidigt?

[jonasroman]

dvs: jag är helt med din på mekanismen vid lågt flöde. För övrigt en väldigt bra förklaring Lasse på vad som mer exakt sker i en siporaxbädd med de olika rummen o flödeshastigheterna:-)

[Christopher]

Då skulle man kunna köra en luft pump för att få det att funka bättre? Eller är det bara flödet det är beroende av?

[stigigemla]

Om man sågar isär en levande sten ser man att inne i stenen är det ett område där det är svart. Det betyder att det finns svavelväte där och att denitrifikation sker.

Detta är den allmänna förklaringen till att de flesta akvarier får ett överskott av fosfat jämfört med nitrat.

(En allmän förklaring brukar betyda att både Lasse och Jonas snabbt kommer med en teori/förklaring om varför det inte är så. Väntar med spänning)

Ändrat 5 juni 2016 av stigigemla