Jump to content

Cites intyg för försäljning av koraller


Henric

Recommended Posts

Tro nu inte att ni slipper mig i en sån här diskussion...

 

Nu har jag inte så mycket tid nu men vi börjar med att styra upp en sak. Det är lite vanskligt att förutsätta att artiklar om brott stämmer i detaljerna men man får ändå utgå från det man har. Och det är att det finns ett strafföreläggande. Det är inte en dom, det innebär att en åklagare tycker att det finns ett brott och sen utfärdat ett föreläggande som man antingen godkänner - då betalar man böter och sen är det klart. Eller så godkänner man inte och då går det vidare till domstol för dom. Samma princip som för fortkörningsböter och annat småkrafs.

 

Det framgår inte heller säkert om den aktuella personen godkänt föreläggandet, det vet vi inte säkert även om intrycket lutar däråt. Ett strafföreläggande pekar mot att en åklagare anser att något är brottsligt men det har i stort sett inget som helst prejudikatsvärde. Finns alltså ingen större anledning att ta allt för allvarligt på det här så långt, i all synnerhet som vi inte vet bakgrunden. En dom skaffar man fram snabbt och enkelt om det finns nåt att gå på. Tar typ en kvart om man har lite flyt. Det här är svårare, inget jag tänker gräva i.

 

Fortsättning följer.

  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

35 minuter sedan, Mr_cheezy sa:

Ifrån länsstyrelsens sida på när man behöver ansöka om tillstånd enligt artskyddsförordningen:

 

Yrkesmässigt innebär att din verksamhet har en viss omfattning och varaktighet. Verksamheten har dessutom ett vinstsyfte och är av självständig karaktär.

Förvärvssyfte innebär att en verksamhet ger någon form av ekonomiskt utbyte, det vill säga att verksamheten har ett vinstsyfte.

Med vinstsyfte tolkar jag inte att det behöver betyda det totala resultatet utan just själva den enskilda transaktionen.

 

 Vidare på sidan min fetstil

 

Citat

Verksamhetstillstånd för handel

Du måste ha tillstånd för att yrkesmässigt eller i förvärvssyfte handla med levande hotade växter och djurarter och alla levande fågelarter som lever vilt i Europa.

Detta gäller till exempel djuraffärer och zoobutiker men kan även gälla privatpersoner som föder upp och säljer arter i större omfattning.

Vad begreppet "större omfattning" innebär vet vi inte förrän det är prövat i domstol. Men CITES gäller oavsett - du måste kunna visa att B-listade arter är lagligt införda.

 

1 timme sedan, Stefan molin sa:

Hej Lasse , tror att det blir enklare att förklara  med ett större djur ,http://www.youschi.se/indexSv.htm?/Artiklar/CITES/CITES.htm

 

HUR BERÖR DETTA MIG SOM FÅGELÄGARE?

Äger du en fågel som är upptagen på EU:s bilaga A betyder det att du inte får utföra några kommersiella aktiviteter med din fågel utan tillstånd från Jordbruksverket. Med kommersiella aktiviteter menas till exempel all form av;

 

  • sälja, köpa eller hyra ut djur
  • annonsera om försäljning eller köp av djur
  • erbjuda någon att köpa djur
  • visa upp eller på annat sätt använda djur i vinstsyfte (t ex utställningar med entréavgift)
  • annonsera om att skänka bort eller omplacera djur
  • skänka bort/omplacera djur och ta emot betalning för buren

du kan skänka bort fragg , och om det av misstag ligger lite pengar på köksbordet efter fikat så är de inte sålda utan skänkta ,

och det går ju inte chipps märka koraller , enklast är foto på akvariet foto på kvitto om det finns och foto fraggen ,då kan det inte bli fel ,

att det blev ett Polis ärende är att någon riktigt nitisk har anmält det försäljningen , det måste vara en privatperson , 

jordbruksverket sitter knappast och läser köp och sälj annonser ,

 

jag hade det problemet när jag skulle köpa ljusröda Arapappegojor , men man kunde skänka bort de utan CITES  papper ,

och utan att annonseras ut dem , det far för tiden med dator så man använde telefon istället , 

men jag kan bjuda på en sann historia om hur fel det kan bli ,jag frågade honom när jag var där och lämnade en Ara hona , 

 

" det kom en låda Bläck fisk till Arlanda som skulle till skansen akvariet , och han som driver skansen akvariet var där för att hämta dom ,

en nitisk tulltjänsteman ville ha pappren på fisken som importerats och det blev en liten ordväxling fram och till baka , 

det är ingen fisk utan ett ryggrads löst djur sa han som skulle hämta , det är en fisk sa tulltjänsteman  , till slut sa tulltjänsteman vi ringer våran expert ,

tulltjänsteman ringer till sin expert och hans fru svarade ,tulltjänsteman sa till frun att det står ett ljus huvud här som ska hämta ut fisk utan papper ,

frun svarade nej tyvärr är han inte hemma , han har åkt till Arlanda för att hämta ut bläck fisk"

mvh stefan 

 

 

 

 

 

 

 

 

Detta är kristallklart och lagtexten vad gäller B-listade är att det gäller exakt samma krav för B-listade som för A listade om inte respektive lands myndigheter med fog kan anse att ursprunget är lagligt infört i EU.Det är denna lilla (om)skrivning som hela hobbyn med stenkoraller bygger på. 

 

MVH Lasse 

Link to comment
Share on other sites

1 timme sedan, Bygert sa:

Finns alltså ingen större anledning att ta allt för allvarligt på det här så långt, i all synnerhet som vi inte vet bakgrunden.

Kanske - kanske inte - vem tar på sig frivilligt att testa och driva frågan till domstol om fler länstyrelser driver frågan? Se åtminstone till att ni har full spårbarhet på era hårdkoraller om ni tänker sälja dem vidare sedan.

 

Tack för att du hoppa in @Bygert - nu kan jag lämna den här frågan.

 

MVH Lasse

Link to comment
Share on other sites

5 timmar sedan, Lasse sa:

Var gränsen går vet vi inte förrän ett antal domar har avkunnas och vunnit laga kraft. I detta fall har tydligen åklagaren bedömt 20 som tillräckligt. Vi vet inte dock om det gäller enbart för brott mot artskyddsförordningen, enbart för CITES brott eller bägge två. Detta är ett beslut av åklagaren verkar det som och inte en tingsrättsdom.  Vi vet för närvarande inte om personen ifråga erkänner brott eller om det går vidare till tingsrätten. Vad gäller verksamhet och kravet på utbildning för hållande av djur så slutade det på 5 till 6 akvarier har jag för mig. 

 

Som jag har fattat det så omfattar inte ordet verksamhet specifikt att man skall göra vinst utan att det defineras som verksamhet när pengar är inblandade. 

 

 

Oj - jag körde för fort - jag visste inte att det stod 70 på skylten innan jag körde in i korsningen mitt på landsvägen utan trafik. Jädra trafikverket som inte skickat ett personligt brev till mig och talat om att de skyltat om. 🤣 Va - har det varit 70 på den sträckan ända sedan vägen byggdes - det hade jag inte en aning om. 😀

 

Med all respekt Henric inser du inte vansinnigheten med ditt resonemang. Varför tror du att all elfenben idag i stort sett är värdelöst. Se här vilka krav som gäller för undantag. Här kan du se vad som gäller för ål och här för äkta kaviar. Gemensamt för de B-listade arterna är att du skall kunna visa att det du säljer är lagligt infört. 

 

MVH Lasse

Fantastisk jämförelse med elfenben. Viss skillnad på en montipora och ett elfenben. Det är just det som är grejen. 

Jag förstår precis vad cites är till för, men det innebär inte att jag tycker det är användbart fullt ut för koraller. 

Edited by Henric
Link to comment
Share on other sites

43 minuter sedan, Henric sa:

Fantastisk jämförelse med elfenben. Viss skillnad på en montipora och ett elfenben. Det är just det som är grejen. 

Jag förstår precis vad cites är till för, men det innebär inte att jag tycker det är användbart fullt ut för koraller. 

Då var vi vid pudelns kärna. 

 

MVH Lasse 

Link to comment
Share on other sites

Ja det är en viss skillnad - det är därför elefenben är A listade medans koraller är B-listade och att viss handel kan tillåtas om det går att visa lagligt ursprung. Kan du inte visa lagligt ursprung för en B-listad art så skall reglerna för A-listning gälla.

 

Då återstår att för jordbruksverket/naturvårdsverket visa att hårdkoraller inte skall vara B-listade och att alla myndigheter och vetenskapliga råd som förordat denna listning har fel. Det är ingen uppgift jag tar på mig - jag är av den övertygelsen att den här lagstiftningen behövs för att skydda korallreven runt om i världen. Vill vi akvarister handla med dessa djur - ja då får vi följa de bestämmelser som finns annars råkar vi lätt in i en situation där det beslutas att all handel med hårdkoraller skall förbjudas. 

 

MVH Lasse

  • Like 2
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

Hej alla

  God Fortsättning på det Nya Året . 

Kul att se att det lever och att det startas nya projekt mm

Länge sedan jag var här  , har ingen burk igång , livets realiteter osv....  gav en del till brorsan mfl  , men har det mesta av  alla grejor kvar så det blir til att starta snart igen.

Ser att just att en av anledningarna till att några av oss försökte starta en Nationell Förening  2015/2016  nu har aktualiserats igen . 

 

Concerns Raised over Cites Plans For Marine Aquarium Trade

https://www.reef2rainforest.com/2019/11/08/concerns-raised-over-cites-plans-for-marine-aquarium-trade/

 

MV / Riksåklagaren ang.smugling mm.   - ang ca 4 kg korallskelett

https://www.aklagare.se/globalassets/dokument/verksamheten-i-hogsta-domstolen/svarsskrivelser-och-forklaringar/am-2015-8339.pdf

 

 

Kanske finns det någon Förening som driver dessa frågor nu som jag inte känner till?

Är loppet redan kört när det gäller husdjurshållningen eller? 

Finns det en framtid för oss som har och odlar  exotiska fåglar, däggdjur , och akvariedjur och växter , eller blir det bara , " hund, katt , marsvin o Phalaenopsis " ? 

 

Vem försvarar eller för vår talan för  akvariehobbyn  här i Sverige och EU ? 

 

Det kanske finns anledning att vara lite mer försiktiga en tid framöver med  öppna kontakter  när det gäller köp och sälj  tills man vet vad som gäller exakt .

Link to comment
Share on other sites

Utlovad fortsättning då. Artskyddsbrott handlar det om och det hittar man i Miljöbalken 29 kap 2b §. Rimligen handlar det då här antingen om brott mot EG 338/97 med alla följdföreskrifter eller brott mot artskyddsförordningen. Däremot inte om att ha gjort något som strider mot egentliga CITES, det kan man inte straffas för i Sverige (eftersom vi har ett duaslistiskt rättsystem och CITES inte är inkorporerad i svensk rätt). Att man sen svårligen kan bryta mot Regler i CITES utan att också bryta mot nåt som verkligen är straffbart är en annan historia.

 

Vi börjar med gemenskapsrätten i EG 338/97. Där förs djur upp i listor som i stort men inte alltid liknar CITES. Det finns fyra bilagor, A - D. C och D kan vi i stort strunta i, de blir mest av intresse när man tar något över EU:s yttre gräns. Något kan man kanske snegla ändå, det är ju en viss risk att det som finns där lyfts upp till strängare regler. För att se hur listningen ser ut får man leta upp aktuell lista, inte en gammal, inte CITES. Här är nuvarande:

 

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32017R0160&rid=1

 

Där kan man gå in och titta hur det ser ut. Fågelfolket har haft all anledning att ha koll, för t ex papegojor är grovt räknat ett femtiotal A-listade och runt trehundra arter B-listade, en handfull är varken eller (undulat tex). Inom reptilhobbyn har det här också varit riktigt hett, det var några år de det inte var mässa på riktigt om inte polisen kom. Boaormar, kameleonter, sköldpaddor, det är några grupper där det finns listningar.

 

För A-listat är som utgångspunkt allt kommersiellt förbjudet, sälja, visa, annonsera - även köpes mm. Men man kan få tillstånd, då har man ett intyg och något som identifierar djuret. Hanteringen kostar men annars så har det nog satt sig, det fungerar och de som har de här djuren är medvetna om hur det ska skötas. Mest har jag sett såna som annonserat köpes utan att förstå att det kan vara tillståndspliktigt och då fått problem. Särskilt lurigt är det med grekiska sköldpaddor som är CITES II och EU A, det är flera som gått i den fällan. För saltvattenshobbyn är detta vad jag kan se inget som är direkt aktuellt nu.

 

EG B är däremot klart aktuellt för saltvatten. Gäller t ex sjöhästar, jättemusslor och koraller, mest men inte bara stenkoraller. Vad har då det för praktisk betydelse? Ja det har vi egentligen vetat i åratal men alla har inte riktigt hängt med. Man ska kunna visa lagligt ursprung. Men det räcker med att kunna visa det ett led bakåt, man behöver inte hela historiken till genesis. Finns exempel då polisen av nån anledning blev misstänksam gällande en orm i Sverige, man följde kedjan av intyg bakåt några led tills man var hos en person i utlandet som inte kunde förklara sig, den personen fick på pälsen. De i senare led hände det inget med. Det är inte heller så att det krävs nån slags myndighetsintyg, det kan man bara få vid import från icke EU-land. I övrigt är det omöjligt att få intyg (bortsett från mycket udda historier som vi inte behöver bry oss om).

 

Vad är det man behöver då? Ja om man har ett kvitto från inköpet där det styrks att det var lagligt det hela, då är man grön så långt. Ska man sen sälja så får man skriva ett motsvarande intyg själv och det är en bra ide att kunna styrka avel/förökning på nåt sätt. Tar man fraggar så kan man ju ta ett kort, mer avancerat behöver det inte bli. Erfarenheten säger att har man detta så är Länsstyrelsen nöjd, man kan gå fri med mindre men säljer man B-listat utan att ha ett enda papper så kan det bli problem. Det här är ingen stor sak egentligen, gör det inte värre än det är.

 

Kan också noteras att listningen gäller allt som har med djuret att göra, dött som levande, (tja, inte avföring då om vi ska peta i detaljer) men för koraller finns undantag för oidentifierbart grus under 30 mm.

 

Artskyddförordningen kvar men den får bli en cliffhanger.

 

 

  • Like 3
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

Hej Alla 

God Fortsättning på Nya Året.

Tillbaka igen efter något år-kul att se att det lever och frodas i burkarna.

 

Ser att frågan om handel med levande djur och växter är på tapeten igen, detta var en av de frågor vi dryftade när vi försökte starta en Nationell förening för några år sedan.

Hur har det gått ? Finns det någon eller några som representerar oss akvarister i Sverige och EU ?

Och hur går det i så fall?

Link to comment
Share on other sites

On 1/4/2020 at 10:54 PM, Bujje said:

Vågar nämligen hävda att privatpersoner som beblandar sig med att importera illegala stenkoraller i Sverige är låg, kanske även riktigt låg. Det innebär att huvuddelen av alla stenkoraller som florerar mellan hobbyister mest troligt är köpta av tidigare nämnda affärer med alla korrekta dokument och tillstånd. Således följs CITES

Med tanke på ovanstående förstår jag inte riktigt behovet av den ytterligare kontrollen och tillstånden från Länsstyrelsen, det verkar helt överflödigt. Kanske just överflödigheten är ett argument för att begära lagändring/mildring av Länsstyrelsens regler och tillståndskrav?

 

On 1/5/2020 at 11:47 AM, Lasse said:

Med vinstsyfte tolkar jag inte att det behöver betyda det totala resultatet utan just själva den enskilda transaktionen.

https://lagen.nu/begrepp/Självständighet,_varaktighet,_vinstsyfte skriver så här:

 

"Vinstsyfte

Verksamheten måste inte rent faktiskt gå med vinst, däremot ska det vara syftet." (min kursivering)

 

Så om hobbyisters verksamhet alltså inte har som syfte att gå med vinst så borde väl inte något vinstsyfte finnas?

 

(länken till Länsstyrelsen)

 

On 1/5/2020 at 11:47 AM, Lasse said:

Vad begreppet "större omfattning" innebär vet vi inte förrän det är prövat i domstol.

Apropå domstolar och CITES: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?artikel=6616654

 

"trots att hovrätten anser att mannen begått ett ringa artskyddsbrott genom att annonsera ut gitarren så frias han.

Motiveringen i domen - förenklat - är att det handlar om en engångsföreteelse och att mannen inte känt till att det var förbjudet att sälja gitarren.

Mannen får behålla gitarren."

 

Jag gissar att någon enskild akvarist visserligen skulle kunna bli indragen i en liknande process, för att i slutändan också slippa straff. Men det är nog ingen risk att ett större antal drabbas enbart pga ospecificerade butikskvitton. Däremot kanske odlare i gråzonen mellan hobby- och näringsverksamhet (om det alls finns sådana i Sverige?) bör vara lite försiktiga, särskilt om dokumentation av moderkolonierna saknas.

 

 

Link to comment
Share on other sites

Vi tar det där med om hur man kan klara sig undan straff pga att man inte vet bättre. Det kallas straffrättsvillfarelse och då ska det sägas att det hör till de grumligare områdena inom juridiken där de som anser sig förstå sig på det gärna pucklar på varann. Det får bli rätt förenklat alltså.

 

Att inte känna till regler är inte mycket till ursäkt. Visst händer det att nån går fri pga av det men det är rena undantag. Antingen ska det handla om mycket speciella omständigheter eller så har man haft turen att hamna i en ytterligt välvillig domstol. När det som här gäller regler inom ett område som gäller artskydd som prioriteras och det gäller regler som inom EU-delen i all huvudsak sett likadana ut sedan 1997 så skall man inte ha några förhoppningar om att gå fri om man säger att man inte kände till reglerna. Vore det så enkelt så man kunde slippa straff bara genom att strunta i att ta reda på vad som gäller skulle det ju bli svårt att döma för något. Har man inte undersökt vad som gäller så får man alltså stå risken.

 

En annan sak är när man tagit miste på faktiska omständigheter, det kan fungera som ursäkt. Problemet är alltså inte kännedom om reglerna utan att man misstagit sig om något annat. För att ta den där gitarren som exempel. Att man inte vet att det finns regler för hur man får handla med vissa träslag, det imponerar knappast på en domstol. Att man däremot inte vet att det trä som finns i gitarren är av en sort som omfattas av reglerna, det kan vara ett ursäktligt misstag. Nån gång kanske det kan bli aktuellt även för djur, om man missat en artbestämning och det är någorlunda rimligt så kan det göra att man slipper straff.

 

 

Nåt annat som man bör ha klart för sig är om man i en sån här diskussion pratar om hur regler är eller hur de borde vara. Man får absolut ha synpunkter på hur det borde vara men det ändrar inte hur det är. När det gäller EU-reglerna är det också tveksamt om det är lönt att ha så mycket synpunkter. Det är faktiskt viktigt att ha ett robust system som ser till att det inte sker olämpligheter med hotade arter. Lite besvär får man nog tåla i det perspektivet. Läget är också det att i botten ligger CITES där nästan hela världen är med. Det är rejält tungrott att ändra nåt där. Och sen är det då våra regler tagna inom EU där ett tjugotal länder ska bli överens intill sista kommatecken. Visst, man kan tycka att somligt kunde ändras men jag tror väl egentligen att det är mer produktivt att lära sig hur det fungerar och se till att följa det.

 

Den svenska artskyddsförordningen däremot är ju enklare, den råder vi över på hemmaplan. Nu är ju det där tillståndskravet som ju är en ren svensk uppfinning inte det som stör mig mest där men visst, det borde ses över. Fast då ska man ju ha klart för sig att det är rätt lätt att införa krångel och förbud men att ta bort dem, det är nåt som brukar generera stort motstånd. Segt är det fast ibland kan det gå att mildra korkade regler.

  • Like 1
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

On 2020-01-05 at 22:42, Bygert sa:

 

 

Vad är det man behöver då? Ja om man har ett kvitto från inköpet där det styrks att det var lagligt det hela, då är man grön så långt. Ska man sen sälja så får man skriva ett motsvarande intyg själv och det är en bra ide att kunna styrka avel/förökning på nåt sätt. Tar man fraggar så kan man ju ta ett kort, mer avancerat behöver det inte bli. Erfarenheten säger att har man detta så är Länsstyrelsen nöjd, man kan gå fri med mindre men säljer man B-listat utan att ha ett enda papper så kan det bli problem. Det här är ingen stor sak egentligen, gör det inte värre än det är.

 

 

Värre än det är? 

 

Jag gissar på att 95% av alla koraller i Sverige, affärer och privatpersoner inte har papper på sina koraller.

Att lagen är som den är, det kan vi inte göra så mycket åt just nu. Men skulle vara bra om lagen skulle ändras. Jag vet inte hur. Men idéen med cites är bra, men kanske inte funkar helt fullt ut för koraller. 

Men att skriva att inte göra det värre än det är, är en förolämpning och verklighetsfrånvaro som är skrämmande. 

Edited by Henric
Link to comment
Share on other sites

Ok, då förolämpar jag dig lite till för  jag står fast vid att man inte ska göra det värre än det är. Reglerna har alltså funnits på plats sen 97. Hur mycket problem har vi sett? Hur många har fått hembesök där man bett att få se hur man har det med pappren? Länsstyrelsen har varit här flera gånger men papper på listade djur har de varit skäligen ointresserade av. Eftersom jag sett en del av hur det går till kan jag nog säga att jag har en rätt bra uppfattning om när det bränner till. Och det är inte om man har lite listade djur, skänker bort en del, kanske säljer nån enstaka. Det släpper man, finns inga som helst tecken på att man vill gräva i det.

 

Problemen kommer när man börjar sälja i såpass omfattning så det syns. Om man står på mässa med bordet fullt, om man annonserar, om man säljer såpass så nån som man är på kant med regerar. Då kan man få problem. Och då har man nog också passerat gränsen för när det är ren hobby och gått över till något där man vill tjäna pengar (eller åtminstone förlora mindre) och, ja, då kanske man får acceptera att samhället reagerar?

 

Ligg lågt, se till att få papper på allt nytt. Det är inte värre än så.

  • Like 1
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

Det man kan göra är att spara alla inköpskvitton på stenkoraller, musslor och levande sten.

Och sedan bokföra (gärna med foton) varje gång man delar eller säljer.

De sorter som man inte har kvitton på kan man helt enkelt låta bli att sälja.

 

Vi har ett exportstopp av koraller från Indonesien, Fiji och många karibiska länder. Det beror på att kontrollen av brytningen av koraller inte gått att reglera.

Att odla koraller har inte heller hjälpt eftersom de blandas upp med skövlade koraller från rev man inte ser skillnad på från de odlade.

Och så är det risk för faunaförfalskning. När man flyttar koraller för att odla flyttar man med bakterier och parasiter som kan hota de naturliga bestånden nära odlingen.

Det är vanligt att man byter vatten till korallerna före flyget. Och det gamla vattnet hamnar i havet vid flygplatsen.

 

Ett problem som jag ser det är att formellt sett får man inte slänga gamla döda korallskelett på soptippen eller mala ned dem till trädgårdskalk då skeletten också ligger under Cites. Vad anser du Bygert att man skall göra med döda grenar mm från stenkoraller?

Edited by stigigemla
Link to comment
Share on other sites

Att skriva att 95 % av affärerna inte har det dokumenterat varifrån de fått sina stenkoraller från är nog en ordentlig överdrift och en förolämpning av klass. Alla jag känner till har tillstånd från länsstyrelsen och därmed rapporreringskrav en gång per år och sköter det efter bästa förmåga. 

 

MVH Lasse 

Link to comment
Share on other sites

Det är ju inte förbjudet att förstöra listade exemplar. Till och med så att Jordbruksverket brukar rekommendera avlivning om det är nåt som är besvärligt. När det gäller korallskelett finns det en särskild regel. Bryter man dem i bitar högst 30 mm som inte går att identifiera till släkte så är de inte berörda av kraven längre. Så slå du sönder dina koraller stig så kan du sälja dem till akvarier eller lägga dem på gången eller vad du vill.

Link to comment
Share on other sites

@Bygert - - du gick inte igenom tillståndskravet från länstyrelsen - oavsett åsikter om vara eller inte vara - stämmer inte mina tidigare påstående att det behövs för verksamhet där ordet verksamhet är ganska oidentifierat eller har jag missförstått detta.

 

MVH Lasse

Link to comment
Share on other sites

On 2020-01-05 at 22:21, PeterBG sa:

Hej alla

  God Fortsättning på det Nya Året . 

Kul att se att det lever och att det startas nya projekt mm

Länge sedan jag var här  , har ingen burk igång , livets realiteter osv....  gav en del till brorsan mfl  , men har det mesta av  alla grejor kvar så det blir til att starta snart igen.

Ser att just att en av anledningarna till att några av oss försökte starta en Nationell Förening  2015/2016  nu har aktualiserats igen . 

 

Concerns Raised over Cites Plans For Marine Aquarium Trade

https://www.reef2rainforest.com/2019/11/08/concerns-raised-over-cites-plans-for-marine-aquarium-trade/

 

MV / Riksåklagaren ang.smugling mm.   - ang ca 4 kg korallskelett

https://www.aklagare.se/globalassets/dokument/verksamheten-i-hogsta-domstolen/svarsskrivelser-och-forklaringar/am-2015-8339.pdf

 

 

Kanske finns det någon Förening som driver dessa frågor nu som jag inte känner till?

Är loppet redan kört när det gäller husdjurshållningen eller? 

Finns det en framtid för oss som har och odlar  exotiska fåglar, däggdjur , och akvariedjur och växter , eller blir det bara , " hund, katt , marsvin o Phalaenopsis " ? 

 

Vem försvarar eller för vår talan för  akvariehobbyn  här i Sverige och EU ? 

 

Det kanske finns anledning att vara lite mer försiktiga en tid framöver med  öppna kontakter  när det gäller köp och sälj  tills man vet vad som gäller exakt .

Nej det finns det inte - det fanns ett väldigt svagt intresse när det var aktuellt så det blev aldrig av

 

MVH Lasse

Link to comment
Share on other sites

Tittat på listan - en del som berör oss

 

B-listade fiskar

Napoleongylta (funnits med länge)

Holacanthus clarionensis - en kejsarfisk - har inte sett den på listan förut

Sjöhästar - varit med länge

3 arter sjögurka - träder i kraft 20 augusti i år

Holothuria fuscogilva, Holothuria nobilis och Holothuria whitmaei 

En hel rad musslor, snäckor och annat - inklusive jättemusslor och Strombus Gigas (båda finns i handeln S.gigas tror jag är ny)

Blåkoraller, stenkoraller, orgelkoraller, eldkoraller och hydrokoraller.

 

Vad gäller stenkoraller så finns et en speciell lista på artnivå som beskriver om det trots all förekommer importförbud inom EU eller ej. Den listan skiljer på odlat och viltfångat. Vet dock inte länken - det kanske Bygert vet

 

MVH Lasse

 

Link to comment
Share on other sites

4 timmar sedan, Lasse sa:

Att skriva att 95 % av affärerna inte har det dokumenterat varifrån de fått sina stenkoraller från är nog en ordentlig överdrift och en förolämpning av klass. Alla jag känner till har tillstånd från länsstyrelsen och därmed rapporreringskrav en gång per år och sköter det efter bästa förmåga. 

 

MVH Lasse 

Nu verkar det ju inte som att det räcker med ett inköpskvitto direkt. 

Varje korall ska ju kunna identifieras. Var det inte så? 

På följesedeln står det acropora sp, acropora sp, acropora  sp. Acantastrea lordhowensis  sp. Osv. men alla har ett eget nummer. 

Här har ni problemet. Spelar ingen roll hur många meter text ni skriver. 

 

Hur ska affären ha koll på vilken acropora som är sp1, 2 eller 3?

Hur fungerar det när kunden köpt 8st acropora sp1 vid olika tillfällen när korallen ändrat färg, eller vuxit, eller vid omstart varit tvungen o flytta alla sina acropora sp. 

 

Hur fungerar det när jordbruksverket kommer till butiken och ber få cites nummer på alla koraller. Finns kunskapen hos jordbruksverket för identifiering av acropora? Att affären kan plocka fram 600 cites nummer är nog inga problem, men o sätta numret på rätt korall är nog värre, särskilt som de heter acropora sp..... 

 

Åter igen, cites skydd är bra. Men tyvärr så funkar det nog inte fullt ut. 

 

Edited by Henric
  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Om vi är överens om att cites skyddet är för att undvika att icke godkända djur ska tas från sin natur, eller? 

Ett exempel. 

En affär tar in under ett år 1000 acropora från Australien. Varje korall har ett cites nummer. Under detta år har det sålts 800 koraller. Butiken har ändå 1000 cites nummer. Har de varit duktiga så har de tagit foto på alla 1000 ockdå. 

Helt plötsligt får de in 100 koraller från Sven som lagt ned sitt kar. 

Inga nummer finns. 

Men då affären har 800 nummer på lager så är det inget problem. Att korten inte stämmer spelar inte så stor roll, för de 100 korallerna har varit bruna och fått vävnadsdöd så de fick panikklippa dem till mindre bitar. Men cites nummer har de. Och vem ger sig på o frågasätta vilken art det är, just det de heter visst acropora sp. Också... 

 

Hur räddar vi koraller som inte bör komma upp ur havet? 

Hur funkar Cites i verkligheten? 

 

 

 

Edited by Henric
  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

9 hours ago, Bygert said:

För att ta den där gitarren som exempel. Att man inte vet att det finns regler för hur man får handla med vissa träslag, det imponerar knappast på en domstol. Att man däremot inte vet att det trä som finns i gitarren är av en sort som omfattas av reglerna, det kan vara ett ursäktligt misstag.

Nämnde fallet främst som exempel på hur märkligt domstolar kan bete sig. Och även om gitarrsäljaren slapp domstolsstraff så kan säkert den flera år långa processen i sig orsakat en del onödig stress.

 

8 hours ago, Bygert said:

Reglerna har alltså funnits på plats sen 97. Hur mycket problem har vi sett?

Det är väl fallet i trådstarten som fått en del att oroa sig över en ny, hårdare attityd från myndigheterna...men som sagt omöjligt att bedöma utan mer bakgrundsinformation.

 

Quote

De sorter som man inte har kvitton på kan man helt enkelt låta bli att sälja.

Detta gäller som sagt nästan alla stenkoraller i privat ägo idag, eftersom butiker mig veterligen inte bifogar specificerade kvitton.

 

7 hours ago, Lasse said:

Att skriva att 95 % av affärerna inte har det dokumenterat varifrån de fått sina stenkoraller från är nog en ordentlig överdrift och en förolämpning av klass. Alla jag känner till har tillstånd från länsstyrelsen och därmed rapporreringskrav en gång per år och sköter det efter bästa förmåga.

Oavsett så saknar kanske 95% av korallerna i privat ägo dokumentation.

 

Den enklaste lösningen vore kanske om svenska myndigheter utgick från att privatägda koraller generellt är legala så länge inga det inte finns direkta indikationer på smuggling från tropikerna, och inte betraktade hobbyodling som tillståndspliktig "verksamhet" förrän den började bli lönsam/skattepliktig.

 

 

Edited by Christian J
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

Till skillnad från fridlysning så är CITES en handelsförordning som styr handeln av hotade arter. Bland annat för att faktiskt skapa ett incitament för olika intressenter skall skydda sina miljöer vill man tillåta handel men på ett skyddat sätt. Grundtanken är att om det ger en inkomst så är människorna mer intresserade av bevara miljön än om den är värdelös för dem. Därför befrämjar man en ansvarsfull handel med vissa arter - bland annat med koraller. Det är alltså att hjärnorna bakom CITES anser att en viss handel är nödvändig eftersom det då skapas ett ekonomiskt värde där varan finns och därmed en större anledning att trygga miljön för framtiden. Att odla alla koraller här och totalförbjuda import kan därmed faktiskt skapa mer oreda i miljön och vara ett större hot mot korallreven än en kontrollerad handel. Drömsceneriet vore sjöodlade koraller nere på plats i respektive land.

 

När du söker ett CITES intyg för att importera koraller så måste du ansöka om vilka arter det gäller och hur många av varje. I Sverige så får du högst ansöka om 7 arter per tillstånd, vill du föra in 8 så måste du ha ytterligare ett tillstånd. Gäller vid ansökan från land utanför EU - det är endast i det fallet du behöver ha ett eget CITES tillstånd. Köper du från en Europeisk grossist så behöver du som sagt var inte söka ett svenskt CITES - du behöver bara kunna visa vart dina koraller kommer ifrån och sedan är det leverantörens sak att visa att de är införda lagligt inom EU. Vid de tillfällen som jag har varit med om så gällde CITES numret hela tillståndet. Har du 7 arter så är det ett tillståndsnummer och har du importerat 8-14 arter så har du två tillståndsnummer osv. tillståndsnumret är alltså inte på artnivå - och det har ingen hävdat heller. tiilståndsnumret (CITES numret) gäller alltså för olika koraller som är med i samma tillstånd. Den importerande affären skall sedan rapportera varje år vad som inskaffats, från var och när- Samma alla försäljningar och när försäljningen skedde. dödsfall skall också rapporteras. Det är alltså ingen identifiering på artnivå som krävs - den anses ha skett vid importen. Har en korall sålts med ett CITES nummer och den art den sägs tillhöra inte finns med på den CITES sändningen - ja då är det problem. Visst finns det möjlighet att fuska - det finns det alltid - men detta är trots allt det bästa vi har. Så som Bygert säger - om du skall sälja vidare eller odla vidare - behåll ditt kvitto från leverantören och gärna bilder. Du behöver än så länge åtminstone bara visa i ett led. När du odlar så har du enklare än vad fågel och reptilfolket har - du måste bara hålla reda på ett tillstånd (eller inköpsställe) eftersom du klonar - det är samma individ. 

 

MVH Lasse

 

 

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...