En stilla fundering över sand och grus.

[Tintomara]

Hej,

jag hoppas att detta är rätt plats att fråga om en sak rörande DSB som jag har grunnat på en längre tid:

Finns det någon anledning till att man använder korallgrus till en DSB, annat än den rent estetiska aspekten? Spelar det någon roll om man istället använder vanlig havssand eller akvariegrus från ett sötvattensakvarium? Eller om man tex. har ett parti korallgrus och ett parti sand?

[Ingvar Hellmalm]

Ja det gör det! Meningen med ett DSB är att du skall få en pH gradien (lägre ju djupare) vilket gör att "sanden" bryts ned och frigör bl.a Ca, Mg m.fl. Om du funderar på vanlig sjösand så kör tunt lager annars så kommer silikater att frigöras och det vill vi ju inte.

[Halogen]

Hej,

Lite off-topic kanske men jag har en liten teori angående start av DSB. Borde man inte få en snabbare inkörnningsperiod av DSB om man först kör med ett tunt lager grövre korallgrus. Som nedbrytningingsbakterier får "sätta" sig på, så får man igång nitrifieringen(aerob-process). För att sedan fylla på med finkorning korallsand och på så sätt skapa en syrefri miljö och då erhålla nedbrytning av nitrater i dom undre lagret med grus?

/ PP

[Tintomara]

Ja det gör det! Meningen med ett DSB är att du skall få en pH gradien (lägre ju djupare) vilket gör att "sanden" bryts ned och frigör bl.a Ca, Mg m.fl. Om du funderar på vanlig sjösand så kör tunt lager annars så kommer silikater att frigöras och det vill vi ju inte.

Men det är ju samma sillikater i akvarieglaset som i havssanden... dessutom är SiO2 en syra, så det borde väl vara stabilare i en sur miljö än i en basisk? Man förvarar ju aldrig baser i glasflaskor, men syror går bra.

Jag skulle kunna tänka mig att grus rikt på fältspat skulle kunna innebära en risk för att silikat löses ut vid lågt pH, men när jag var yngre brukade jag blanda sand och grus med skalgrus för att spara pengar. Trots detta fick jag aldrig några problem med kiselalger.

Att korallsanden fungerar som en Ca-buffert kan jag tänka mig, men borde det inte fungera lika bra oavsett hur mycket korallsand man har? Aktiviteten av ett fast ämne (vid en jämviktsreaktion) är ju konstant.

Påverkar korallsanden effektiviteten med vilken bakterierna i DSB:n arbetar (eller är det bara grovleken av sanden som påverkar)?

Borde man inte få en snabbare inkörnningsperiod av DSB om man först kör med ett tunt lager grövre korallgrus. Som nedbrytningingsbakterier får "sätta" sig på, så får man igång nitrifieringen(aerob-process).

Är det inte att den syrefria bakteriemiljön tar tid att bygga upp, som gör att en DSB får relativt lång inköringstid?

[stigigemla]

Här vädrar jag en jätte tråd igen. Det är många frågor på en gång. Men jag börjar fråm början så får vi se om jag kan bidra med något.

Det finns ett antal akvarier på Reef central med silikathaltigt grus på botten. Ett av dem har en inredning som skall kopiera New Yorks hamn med överväxta tomglas bland annat. Det karet har stått över 25 år utan kiselalger.

Men det finns också andra exempel: Kommer jag ihåg rätt är det GustavF här på forumet som har silikatsand i botten på sin djupa sandbädd och problem med kiselalger.

Men översiktligt sett så är det liknande innehåll i fältspat och zeoliter (natrium - kaliumaluminiumsilikater) och zeolitkar är inte kända för kiselalgproblem.

Nu kan det ju bero på den allmänt låga (oorganiska) näringsnivån men i så fall borde men ju fått höra om uppstartsproblem med ökade kiselalger vid start med zeovitmetoden.

Jag tror inte att silikathaltigt grus bör vara något problem i saltkar men jag är för feg för att prova...

När det gäller djup sandbädd blir det en gradvis övergång från ytan från syrerik miljö med högt pH och mindre syre med lägre pH. Men om sandbädden är tillräckligt djup ökar syrehalten igen mot botten. Man kan se mot rutan att en bit ned i sandbädden är sanden mörk och längre ned ljusnar den igen. Men med kalksand är den lägsta pH-nivån ungefär 7,5. Vid lägre pH så löser det upp kalk ur sanden. Vi får alltså ett samband mellan pH och syrehalt. Använder man silikatbaserat grus får vi inte samma buffert mot låga pH så det blir ett annat samband mellan pH och syrehalt.

En av metoderna med djup sandbädd bygger på att man har grovt grus i botten och finkornigare sand över. Men för att skikten inte skall blandas har man ett finmaskigt nät emellan. För att få sandbädden att starta bra brukar man anlägga hela sandbädden från början. Jag tror det kanske blir svårt att få rätt gradient av syre + pH annars. Den "svarta randen" i sandbädden är ju inte längst ned.

Aktiviteten som Ca- buffert i sanden tror jag huvudsakligen hänger ihop med pH-gradienten. En bit ned i sanden med lågt pH löses kalk. Närmare ytan där det är högre pH fälls kalk ut igen. Det är därför sanden måste vara levande och innehålla grävande organismer. Annars får man stenhårda klumpar i den där det fallit ut kalk.

Sanden limmas ihop av organiskt material också men det är inte hårdare än att det går att smula upp mellan fingrarna om man tar i litet.

Det finns olika kvaliteter av kalksand. En del är porösa och jag skulle tänka mig att det är fördelaktigt för bakterierna. Alternativet för att få större yta är annars finkornigare sand men den spolas lättare runt av pumparna.

[Claes_A]

Då kan jag passa på och fråga hur forumet (Stig?) ställer sig till faxekross kontra korallsand. Är de jämförbara och finns det en risk att introducera en oönskad fosfatkälla i något av fallen?

Vidare, vad sägs om karbonatbaserad sand i bottnen och kiselbaserat dito ovanför?

[jonasroman]

Hej,

jag hoppas att detta är rätt plats att fråga om en sak rörande DSB som jag har grunnat på en längre tid:

Finns det någon anledning till att man använder korallgrus till en DSB, annat än den rent estetiska aspekten? Spelar det någon roll om man istället använder vanlig havssand eller akvariegrus från ett sötvattensakvarium? Eller om man tex. har ett parti korallgrus och ett parti sand?

jauberts rekommenderar 5-6 mm storlek på korallgruset, 10 cm högt, liggandes på en bottenplatta med små hål, under vilken de ligger ett vattenlager, sk plenum.

[stigigemla]

Det finns ju olika teorier om DSB. Shimek t.ex vill ha finkornig sand med smådjur som rör om i den.

Jaubert vill ha grovkornig sand så att djuren kan skapa litet vattenrörelse mellan sandkornen.

Faxesanden är ganska gammal så jag tror att eventuell fosfat lakats ur under årmiljonerna. Om inte danska bönder fixat fram fosfathaltigt lakvatten från jordbruket det sista århundradet.

När det gäller korallsand finns det naturlig som jag tror knappast innehåller någon fosfat medan korallkross kan tänkas innehålla litet fosfat.

Jag tror det är bättre att blanda sandsorterna så att det inte blir gradienter fram och tillbaka av pH, näring och syrehalt.

En god poäng med att ha silikat överst är ju att pumparna inte spolar runt sanden så lätt. Fast med litet rörelse i sanden hamnar det lättaste materialet för eller senare högst upp...