För kraftig skummning?

[fiend]

Ska bli intressant att fortsätta följa denna tråd!

[Norberg]

Min xenia koloni har nästan stannat i växten, i förra burken växte den som ogräs.

Enda skillnaden mellan gammla och nya burken är egentligen skummningen (cirk, ljus, placering av xenian är snarlik). Så jag funderar på om jag har för kraftig skummning i min burk??

Har kanske ~300l totalt i systemet och skummaren är specad upp till ~1100l.

Kan det finnas något samband mellan för kraftig skummning och risig xenia?

Har hört att xenian gillar "lite skit" i vattnet.

Jag kom på att jag också har Xenia/anthelia i mitt kar som trivs aldeles utmärkt trots att jag skummar hårt. Men jag matar karet regelbundet med olika phytoplankton och aminosyror.

Jag måste tyvärr medge att jag dock har lite hög nitrat i min burk men det ser jag inte som något problem. Särskilt som jag inte strävar efter extremt låga nivåer, jag har däremot ingen fosfat i karet. Så de kan säkert tillgodose sig av nitraten i stor utsträckning också.

[Sillen]

Jag kom på att jag också har Xenia/anthelia i mitt kar som trivs aldeles utmärkt trots att jag skummar hårt. Men jag matar karet regelbundet med olika phytoplankton och aminosyror.

Jag måste tyvärr medge att jag dock har lite hög nitrat i min burk men det ser jag inte som något problem. Särskilt som jag inte strävar efter extremt låga nivåer, jag har däremot ingen fosfat i karet. Så de kan säkert tillgodose sig av nitraten i stor utsträckning också.

Jag har också lite nitrat liksom många andra har. Jag vet att det finns metoder att bli av med det som till exempel ta bort insugsskyddet till streampumparna. Men om jag inte missminner mig så vill väll xenian ha lite nitrat, stämmer inte det?

Har du mätt din jodnivå? Har du stabila värden på det och tillför du jod mer än i saltet?

Gillar denna tråden då den är en diskusion där erfarna har lite olika ingångsvärden. Detta lär jag mig massor av!!!!!!

[PatriksS]

Men om jag inte missminner mig så vill väll xenian ha lite nitrat, stämmer inte det?

Om xenian verkligen behöver lite nitrat, kan den vara ute efter ammonium istället? Jag vet att sötvattensväxter föredrar, med väldigt få undantag, ammonium. Tillsätter man nitrat så måste i alla fall sötvattensväxter omvandla nitratet, och även nitrit, till ammoniumet, vilket kräver energi. Så är det kanske med xenian också? Att det enda som krävs är lite ammonium från fiskarna, ej nitrat. Kraftig skumning luftar ur ammoniumet ur vattnet har jag för mig, eller? Då minskar också nitratproduktionen, men xenian får inte tillgång till ammoniumet heller. Jag häver ur mig nu det här utan att jag vet huruvida xenia verkligen vill ha N i alla dess former.

[Norberg]

Har du mätt din jodnivå? Har du stabila värden på det och tillför du jod mer än i saltet?

Jepp jag tillför jod nästan dagligen, dvs varanan dag ungefär. Jag mätar dock inte hur mycket jag har i akvariet.

[Capote]

Jag har 0 i nitrat och Anthelia som växer och frodas. Har ingen Xenia och om man kan sätta likhetstecken mellan dem vet jag inte. Jag doserar jod och en hel del andra spårämnen dagligen.

Pulserande xenia brukar ju inte pumpa om man har för höga nitratvärden.

[Norberg]

Pulserande xenia brukar ju inte pumpa om man har för höga nitratvärden.

Min anthelia (har inte xenia) pumpar! Vet du vid vilken nitratnivå den slutar?

[Capote]

Nä jag vet inte exakt var gränsen går.

Jag vet från förr i värden att när man hade ordning på nitratvärdena så pulsade de fint och fick man för höga värden så slutade de. Detta är värden som jag inte tror du kallar höga utan skyhöga.

Här en länk om odling, men där finns rätt mycket nyttigt.

http://www.garf.org/news16p1.html

[Tedb]

Hur e de med anthelian capote ser den ut att ha benägenhet att täcka för stora ytor i karet? Jag har varit sugen på anthelia länge men inte vågat mej på någon än så länge.

[Capote]

Hur e de med anthelian capote ser den ut att ha benägenhet att täcka för stora ytor i karet? Jag har varit sugen på anthelia länge men inte vågat mej på någon än så länge.

Jag tror man kan få samma problem med anthelia som xenia. Den är ju lite grövre och enklare att skörda. Så tänkte jag i alla fall.

[Tedb]

Jag tror man kan få samma problem med anthelia som xenia. Den är ju lite grövre och enklare att skörda. Så tänkte jag i alla fall.

Hmmm

[Norberg]

Jag har haft stora problem med att den sprider sig överallt! den kommer också tillbaka fastän man plockar bort den!

[Tedb]

Jag har haft stora problem med att den sprider sig överallt! den kommer också tillbaka fastän man plockar bort den!

OK där försvann den visionen.

[Capote]

OK där försvann den visionen.

Fegis, hade du inte satt i en stor kejsare....

[Lasse]

Kul ämne!

Jag förstår inte varför lite mat är optimalt. Lasse skriver att han skulle försöka nå en balanserad matning och det är väl inte det samma som lite mat. Min erfarenhet är att man kan få ett fint kretslopp från fisk till koraller till nytta för både primär och sekundärkonsumenter. Plus direkt föda till korallerna. Jag har kört så i 1,5 år nu och tycker att det fungerar utmärtk. Det bygger på att man får bort överflödet, för ett sådant blir det, ur vattenet innan det förstör så långt det går. Huvudverktyget för detta är skummare med hög kapacitet och jag förordar att lägga till såväl nitrat som fosfatfilter. Andra väljer t.ex. vodka vilket jag inte vågar eller Zeoliter m.m.

Min filosofi går ut på att inte skapa ett överflöd med "spillet" utan anpassa fiskbiomassan till den övriga biomassan i karet. Mellan tummen och pekfingret kan man räkna med att ca 20 - 25 procent av energin (och näringsvärdena) binds i fisken (pga av att fisk är kallblodiga och inte behöver energi för att hålla en jämn temperatur så uttnyttjar de fodret bättre än vad vi gör (10 % per steg i näringskedjan). Detta innebär att man kanske måste ha ca 4-5 gånger mer biomassa som koraller, andra lägre djur och alger än vad man har fisk. bygger man upp en större biomassa koraller och dylikt så kan man också ha mer fisk. De snabbväxande, i huvudsak fotosynteserande korallerna som Xenia/anthelia, stjärnpolyper, hairy mushroms och andra är för mig guld värda eftersom de snabbt binder näring och kan skördas och därmed gör man en näringsexport. Varför vill jag inte använda skummare i ett i huvudsak korallakvarium? Jag tror det hänt en massa saker sedan den tid du beskriver Capote. Skummarna har blivit effektivare - tar idag även annat än proteiner. De luftar ut kvävet fortare med mera. Det finns nackdelar med skummarna som man måste kompensera för. Jag ville med mina små kar se om det gick att köra skummarlöst och den slutsats jag har dragit från dessa experiment är snarare att för att lyckas i nanonivå så bör man inte använda skummare. Jag gör ganska kraftiga vattenbyte (även om det snarare blir 10-15 % i veckan istället för 50 % som jag gjorde i början). Anlednigen till vattenbytena är att jag inte vill syssla med tillsatser utan ersätta förbrukningen med nytt vatten. Jag är medveten om att skall jag köra med hårdkoraller i större utsträckning så bör jag åtminstone sätta in kalcium, magnesium och kontrollera alkaniteten.

Norberg - vi har lite olika filosofi (och Capote står någonstan mitt mellan oss om man bortser från betydelsen av skummare) men som vanligt finns det inget rätt eller fel - bara olika sätt att närma sig verkligheten.

En liten reflektion om pumpningen hos Xenia/anthelia. Om Capotes iaktagelser är allmängiltiga (vilket nog är troligt) så kan jag inte se pumpningen som något annat än att öka vattengenomströmningen per tidsenhet förbi korallen för att kompensera för den lägre kvävekoncentrationen i vattnet. För korallen är ju mängden närsalter per tidsenhet viktiga. Om koncentrationen i vattnet är x ppm och strömmen förbi y och näringen per tidsenhet räcker för korallen är det ju bara dumt att slösa energi på att pumpa för att öka vattenströmmen. Är däremot koncentrationen lägre än x ppm så kan det vara gynsamt för korallen att själv öka vattenströmmen (och därmed mängden närsalter per tidsenhet den exponeras för) genom pumpning. Det är är alltså möjligt att frågan om varför Xenia/anthelia pumpar eller inte har det vanliga svaret - minsta möjliga energiinsats för högsta möjliga biologiska vinst.

MVH Lasse

[Capote]

Lasse.

Inget är som sagt rätt eller fel men låt oss tjöta lite om följande:

Vet inte om din framtida stenkorallburk ska vara ett nano, men det blir ju lite trist att inte kunna njuta av koralltillväxten fullt ut i alla varianter. Låt oss säga 500 liter då... Kanske i alla fall. Berikat salt kostar knappt 1 krona litern. Byter du säg 30% i veckan så är det 150 kronor i veckan. En deltecskummare för 1000 liter kostar kanske 3500 pix. Ja, jag vet man ska byta vatten ändå men bara som ett exempel Helge

Nu till det mer intressanta: Hur ska du hålla fosfatet i schack i din hårdkorallburk utan tekniska hjälpmedel?

[adddo]

Den här tråden kan nog vara kul läsning för er

http://www.reefcentral.com/forums/showthread.php?s=&threadid=1007534

[Capote]

Jo och den häller ju lite vodka och socker i såren också...

[Norberg]

Det kanske tillför lite i diskutionen om jag berättar lite mer om min fiskbesättning.

Lasse har ju utgått mycket från att fiskarna skall ha "något att gnaga på" så att deras matsmältning skall funka.

Men det förutsätter att fisken kan tänka sig att bearbeta maten med munnen innan den sväljs och att merparten av fiskarna har en huvudsaklig "grön" diet.

I mitt fall så är merparten av fiskbesättningen sånna som bara tar foder vilket rör sig i vattenkolumnen som är av rätt storlek och kan sväljas på 0.3 sekunder. Och inte rör annat (nästan) än zooplankton! Några av mina arter tar inte pellets, granulat eller flingor över huvud taget, och några ytterst motvilligt.

När jag säger zooplankton menar jag tex, krill, mysis, artemia, cyclop-eeze, cyclops, plankton och annat som säljs som zooplankton (levande, fryst och frystorkat som blöts upp).

Mina rena zooplankton ätare är:

8 st Apogon leptacanthus

10 st Pseudanthias (bartlettorum och dispar)

De som bara äter zooplankton men även äter det som finns på den levande stenen:

1 st Synchiropus splendidus

1 st Chelmon rostratus

De som äter det mesta men föredrar Zooplankton:

3 st Cirrhilabrus (laboutei, solorensis, lubbocki)

Som exempel kan jag nämna att mina Apogon leptacanthus, Pseudanthias dispar, Synchiropus splendidus och Chelmon rostratus (14 fiskar) inte rör annat än levande eller fryst foder. P. dispar tar inte heller något foder större än Artemia.

[Lasse]

Den här tråden kan nog vara kul läsning för er

http://www.reefcentral.com/forums/showthread.php?s=&threadid=1007534

Ja - de var den och i den fanns en länk till en annan ännu intressantare tråd - nämligen http://forum.marinedepot.com/Topic52254-9-12.aspx. Äntligen kommer vi inom en snar framtid få ett svar på vad som skummning tar bort och om vi vill bli av med det eller ej. Jag kommer att följa de tråden med intresse.

Nu till det mer intressanta: Hur ska du hålla fosfatet i schack i din hårdkorallburk utan tekniska hjälpmedel?

I mina funderingar ingår balansen kväve/fosfor (N/P kvoten). Allt levande innehåller en viss kvot av dessa två ämnen. Kvoten är med några undantag relativ konstant mellan olika organismer. Hur dessa två ämnen utträder i ett system skiljer sig. Kvävet har olika luftfaser - fosfor har ingen luftfas. I ett vattensystem - även under "normala" förhållande tenderar kvoten N/P att minska vilket innebär att om hela tillväxtpotentialen togs tillvara så skulle det redan då finnas en tendens till att fosfor kommer att anrikas i vattnet (dvs - pga av bristen på kväve kommer inte x % av fosforn att bindas i nytt levande material) En kraftig skummning kommer att driva ut mängder av kväve som ammoniak och därmed kommer N/P kvoten att snedvridas och mer fosfor kommer att uppträda som överskott i vattnet.

I min filosofi ingår att istället för skummare använda kraftiga och överdimmensionerade bakteriefilter av flera olika skäl. Ett är att en snabb nitrifiering kommer att "låsa" kvävet som nitrat och därmed garantera att mer av fosforn kan bindas i levande material - allt enligt den univesiella N/P kvoten. Bakterietillväxten i filtren (som också styrs av tillgången av organiskt kol) kommer också att binda N och K som sedan via "marin snow" kan tillföra de koraller som föredrar "levande" foder näring.

Jag är övertygad om att även om jag lyckas minska kväveavgången så kommer med tiden N/P kvoten vara för låg momentan och på lång sikt kommer ett sakta uppbygge av P ske i vattenkolumnen. Det är på grund av denna insikt jag med stort intresse följt PatriksS tankegångar om tillsats av kaliumnitrat och även funderat på att i ett senare läge kanske gå över till ett mer kväverikt foder.

Under tiden har jag i mina små akvarium valt metoden med vattenbyte som en kompromiss, vattenbytena är också till för att slippa hantera en massa tillsatser. Du har rätt Capote att i ett större akvarium är "vattenbytartaktiken" inte den optimala så jag inser att skall jag arbeta på samma sätt vad gäller att minska (eg nolla) N och P i vattenkolumnen via tillväxt så måste jag komma på tekniker att bibehålla N/P kvoten så att all tillförd fosfor konsumeras inom systemet. PatriksS KNO3 tillsättning är en utväg (och som du har förstått av mitt senaste inlägg i din egen tråd Capote så tror jag också att andra, bosatta betydligt söder om oss slagits av samma tanke). I ett större akvarium kan man också på ett betydligt säkrare sätt hantera tillsatser.

Viktigt är att mina funderingar att köra skummarlöst gäller i akvarium där man kan bygga upp en avsevärd primärproduktion - eg korallakvarium och makroalg kar. I FO och FOWLS kar är dock skummare oöverträffbara.

Mitt nästa kar kommer att bli ett Red Sea på ca 110 liter aktiv volym (+20 liter sump). Jag kommer att köra det skummarlöst (även om det finns en skummare med). Jag räknar med att på sikt arbeta upp ett mer eller mindre hårdkorallkar - det kan dock ta en tid. Tanken är att när tiden är mogen låta det gå över till ett SPS kar.

När jag byggt upp min kompetens med detta kar så kanske ett större kar (400 liter + kan vara aktuellt - vi får se.

För närvarande väntar jag bara på att Red Sea karet skall levereras till Sverige.

MVH Lasse

[PatriksS]

En kraftig skummning kommer att driva ut mängder av kväve som ammoniak och därmed kommer N/P kvoten att snedvridas och mer fosfor kommer att uppträda som överskott i vattnet.

I min filosofi ingår att istället för skummare använda kraftiga och överdimmensionerade bakteriefilter av flera olika skäl. Ett är att en snabb nitrifiering kommer att "låsa" kvävet som nitrat och därmed garantera att mer av fosforn kan bindas i levande material - allt enligt den univesiella N/P kvoten. Bakterietillväxten i filtren (som också styrs av tillgången av organiskt kol) kommer också att binda N och K som sedan via "marin snow" kan tillföra de koraller som föredrar "levande" foder näring.

Jag är övertygad om att även om jag lyckas minska kväveavgången så kommer med tiden N/P kvoten vara för låg momentan och på lång sikt kommer ett sakta uppbygge av P ske i vattenkolumnen. Det är på grund av denna insikt jag med stort intresse följt PatriksS tankegångar om tillsats av kaliumnitrat och även funderat på att i ett senare läge kanske gå över till ett mer kväverikt foder.

Lasse, jag har funderat på det här med kväve i olika dess former och snubblat in på det här med skumningen. Som jag skrev tidigare i den här tråden så börjar jag bli avogt inställd till:

a) skumning

biologisk filtrering genom filtermassa (biobollar, blå filtermatta).

Skälet till såväl a) som är att jag vill ha ammonium, ej nitrat. Växter synes föredra ammonium, för närvarande utgår jag från att även makroalger föredrar ammonium. Skumningen luftar ut ammonium. Biobollarna/blåmattan omvandlar ammonium till nitrat. Jag vill inte ha nitrat. Jag vill ha ammonium. Jag slår därför av skummaren dagtid - för att spara på allt ammonium från fiskarna/fodret och låta algerna ta den av det. Skummaren slås på framåt kvällen för att ta bort det som inte hunnit upptas upp av algerna och inte låta överflödet bildas om till nitrat. Numera har jag inte heller några biobollar/matta.

Växters upptag av ammonium vs. nitrat (med riktigt bra diagram!!)

http://www.aquabotanic.com/plants_and_biological_filtration.htm

[Norberg]

I min filosofi ingår att istället för skummare använda kraftiga och överdimmensionerade bakteriefilter av flera olika skäl. Ett är att en snabb nitrifiering kommer att "låsa" kvävet som nitrat och därmed garantera att mer av fosforn kan bindas i levande material - allt enligt den univesiella N/P kvoten. Bakterietillväxten i filtren (som också styrs av tillgången av organiskt kol) kommer också att binda N och K som sedan via "marin snow" kan tillföra de koraller som föredrar "levande" foder näring.

Viktigt är att mina funderingar att köra skummarlöst gäller i akvarium där man kan bygga upp en avsevärd primärproduktion - eg korallakvarium och makroalg kar. I FO och FOWLS kar är dock skummare oöverträffbara.

Lasse, jag har funderat på det här med kväve i olika dess former och snubblat in på det här med skumningen. Som jag skrev tidigare i den här tråden så börjar jag bli avogt inställd till:

a) skumning

biologisk filtrering genom filtermassa (biobollar, blå filtermatta).

Lasse och Patrik jag känner att jag nog inte kan tillföra något i erat teoretiska resonemang om hur man skall uppnå de bästa förhållandena för sina djur i akvariet.

Jag slängde in ett exempel på hur en fiskbesättning i ett relativt normalbelastat korallakvarium kan se ut. Men Jag upplever det som att ni inte tror att de som har korallakvarier har fiskar i dem! Fiskar förbrukar även syre och en skummare hjälper även till att lufta vattenet förutom att ta bort urinämen (och en del nyttiga saker också.)

Tänk bara på att det ni resonerar om kan tas för goda råd av nybörjare som vill spara pengar. Experimentell akvaristik bör bara de mest erfarna saltakvaristerna hålla på med. Och för det stora flertalet nybörjare (av vilket många läser på detta forum) så gäller mångt och mycket att hålla sig till grunderna! Och där gäller fortfarande den levande stenen och skummaren som de viktigaste medlen till ett lyckat saltvattensakvarium.

OBS! Jag tycker det är helt ok med teoretiska resonemang, men inte då de dyker upp i alla trådar i alla forumsdelar. Denna tråd går ändå i Teknikforumet under avdelningen skummare!

Nu släpper jag detta och återgår till att mata mina fiskar rejält, braka på med skummaren och byta vatten!

[Lasse]

Norberg - jag lägger ner disk. efter detta inlägg. Starten på denna tråd var dock en undran från Draedon om han skummade för mycket eftersom hans Xenia inte ville ta sig. Då jag har åsikter som inte ligger direkt i huvudfåran behöver jag verkligen ta utrymme för att förklara varför jag har de åsikter jag har. Jag känner heller inte för att säga - så här gör jag och det är det enda rätta. Punkt och slut. Jag vill redovisa bakgrunden till mina åsikter så var och en kan själv dra slutsatser vad som passar dem.

Till PatriksS vill jag säga att jag håller inte med om dina slutsatser även om det som du påpekar är energimässigt bättre för växter att ta upp ammonium än nitrat. Det finns en parameter som du glömmer i sammanhanget och det är pH. I ett beplantat sötvattensakvarium, speciellt om du ligger och kör med koldioxid, har du aldrig så höga pH:n att det finns en enda chans att farliga mängder av ammoniak uppstår. Även om du inte kör med koldioxid (lowtech-kar) så är upptaget så snabbt att mängden fri ammonium oftas inte är så hög att problem uppstår även när pH:t stiger under dagen. Speciellt inte om du kör med en alkanitet kring 4 i KH. I ett korallrevsakvarium ligger det procentuella förhållandet mellan ammonium/ammoniak redan vid grundvärdet (pH ungefär 8,3) på 90/10. Vid pH 8,5 (25 C) är förhållandet 85/15. Förhållandet följer en e-kurva och vid 9,3 är det 50/50. I ett korallrevskar är det inte helt omöjligt att pH kan stiga upp mot 8,6 - 8,8 mitt på dagen under kraftig belysning (har du makroalger kan du eventuellt räkna med ännu högre pH) Under olyckliga omständigheter kan du komma upp till förhållande mellan det ofarliga ammoniumet och den farliga ammoniaken på 75/25. Det innebär att i en totala ammonium/ammoniak koncentratin på 0,4 ppm är du uppe i den farliga koncentrationen 0,1 ppm ammoniak.

PatriksS du har helt rätt i att nitraten måste omvandlas till ammonium för att kunna transporteras i celler och vävnad. För att göra detta finns ett speciellt enzym. Detta enzym finns hos alla växter och de flesta alger med ett markant undantag. De blågröna algerna (cyanobakterierna) anses allmänt inte ha, eller åtminstone ha ett dåligt utvecklat sådant enzym. Detta gäller även de icke kvävefixerande varianterna. Nitrat skulle alltså missgynna dem. Vad gäller zooxantellerna så vet jag inte om de har enzymet men evolutionsmässigt vore det konstigt om de saknade det.

PatriksS - vi skulle kunna gå vidare i disk men efter Norbergs sista inlägg vill jag inte göra det i denna tråd. Speciellt som vi kan missleda nybörjare som inte vet bättre. Men jag vill bara understryka att min åsikt är att det vore ett stort misstag att ta bort skummaren om man inte samtidigt ser till att ha en kraftig nitrifikation och bra biofilter. När skummaren kom på 70-talet hade de första skummgummibaserade filtren just dykt upp. Vad som fanns var långsamma ytterfilter samt luftdrivna bottenfilter. Ammoniakförgiftning var då den absolut vanligaste dödsorsaken. Skummarna ändrade scenaroiet drastiskt. Sen den tiden har den tekniska utvecklingen (och de biologiska kunskaperna) ökat markant vilket skapat förutsättningarna för att under vissa förutsättningar köra skummarlöst.

MVH Lasse

[PatriksS]

Tänk bara på att det ni resonerar om kan tas för goda råd av nybörjare som vill spara pengar. Experimentell akvaristik bör bara de mest erfarna saltakvaristerna hålla på med.

OBS! Jag tycker det är helt ok med teoretiska resonemang, men inte då de dyker upp i alla trådar i alla forumsdelar. Denna tråd går ändå i Teknikforumet under avdelningen skummare!

Norberg, ta't lugnt, det är ingen som vill sätta dit nybörjare. För säkerhets skull har jag dock lagt in en lämplig signatur under mina inlägg. Det är väl bäst att anta storebrors-mentaliteten som råder. Tvärtemot vad du synes anse, så känner jag mig inte bunden till att endast hålla mig till någon särskild avdelning, utan kan kommentera fritt, så länge jag håller mig till ämnet. I det här fallet frågade Draedon om han möjligen överskummade, till men för Xenia. Xenian är såvitt jag vet en fotosyntiserande korall, vilket också misstänks ta in nitrat. Jag spekulerade då att xenian kanske föredrar ammonium som källa för N istället för nitrat, eftersom ammonium är en snabbare/lättare kvävekälla. Ammoniumet luftas ut av skummare. Under förutsättning att xenian verkligen behöver kväve i form av ammonium under fotosyntesprocessen så bör skummningen vara kontraproduktiv.

Detta var min fundering som jag ville förmedla till draedon. Är hans fråga verkligen enbart en teknisk diskussion bör tråden anses vara felplacerad: frågor om skumningens vara eller inte vara, för någon särskild koralls skull eller rent allmänt, hör då inte under teknikavdelningen. När det ändå postats och inte raderats av moderator så är det fritt att kommentera i ämnet.

[...] Och för det stora flertalet nybörjare (av vilket många läser på detta forum) så gäller mångt och mycket att hålla sig till grunderna! Och där gäller fortfarande den levande stenen och skummaren som de viktigaste medlen till ett lyckat saltvattensakvarium.

Norberg, det är inget fel i att förorda att köra old school - dvs. med levande sten och skummare. Jag ser vissa fördelar med detta. Men jag ifrågasätter också starkt dess betydelse såsom den framhålls av exempelvis dig. Detta bör dock diskuteras i en annan tråd.

Jag upplever det som att ni inte tror att de som har korallakvarier har fiskar i dem! Fiskar förbrukar även syre och en skummare hjälper även till att lufta vattenet förutom att ta bort urinämen (och en del nyttiga saker också.)

Jag tror mycket väl att folk har fiskar i korallakvarier. Fiskar förbrukar - precis som du säger - syre och en skummare hjälper till att lufta vattnet och ta bort bl.a. urin.

Vad först gäller syrefrågan. Med den kraftiga omröring och ytrörelse som folk på guiden uppnår med sina cirkulationspumpar, där man kan se upp till 80 ggr karets volym per timme, bör det inte uppstå någon syrebrist - någonsin. De allra flesta har alldeles för lite fisk och alldeles för kraftig vattenrörelse för det. Jag tror att Lasse, med sin stora erfarenhet av kommersiella fiskodlingar, kan bekräfta detta.

I frågan om urinskumningen gäller följande. Om jag inte minns fel så klargjorde Lasse någon gång att det mesta av ammoniumet, som kan omvandlas till nitrat, produceras via fiskars gälar, och alltså inte via urin. Men hur som helst. Jag tror bestämt att det framgick av mitt tidigare inlägg att jag ville ha kvar ammoniumet just på grund av att jag tror att makroalgerna behöver det. (Troligen behöver makroalgerna det mer än jag själv misstänker.) Jag vill ha ammoniumet kvar. Jag vill inte att det skummas/luftas ut. Det skall stanna i karet som "mat" för makroalgerna, och - om xenian också vill ha lite kväve - så också för xenians skull. Jag skrev mitt tidigare inlägg så enkelt jag kunde för att just undvika sådana missförsånd. Men som vanligt misslyckades jag.

[PatriksS]

Lasse, låt oss fortsätta den mycket intressanta diskussionen i avdelningen "Kemi och vatten". Jag kopierar delar av ditt inlägg här och startar en ny tråd där.