Med risk för att slå in öppna dörrar.
	Men jag tror ni måste enas om vissa begrepp, tex def av buffert.
	 
	Kurvorna  i Jonas exempel är en  (syra  i vatten) teoretisk matematisk modell för att åskådliggöra buffertbegreppet och ingen vanlig titrering.
	Det  vanliga enklare sättet att beskriva det hela ( en buffert) står i texten på sidorna före.
	 
	 
	
		Så här tror jag man skall se på det hela i en slutet systam.
	
	
		 
	
	
		I akvariet eller naturen blir det än mer komplicerat pga flera komponenter tillkommer och att systemet är så att säga öppet - CO2 som löser sig i vattnet och  frisättningen av CO3 plus alla andra komponenter (tillkommer i buffertsystemet).
	
	
		----------------
	
	
		Vi börjar med en generell definition av en buffert :
	
	
		 
	
	
		1-" Villkoret för att något ämne skall kunna agera som buffert är att det i  en lösning finns en hög koncentration av både svag bas som kan ta upp en stark syra och korresponderande svag syra som kan ta upp stark bas " 
	
	
		 
	
	
		2-Buffertkapaciteten  är förmågan hos en buffertlösning att motstå pH förändring vid tillsats av stark syra resp stark bas. Och bufferkapaciteten är direkt proportionell mot koncentrationen på  bufferten. 
	
	
		 
	
	
		3-Buffertförmågan är störst* när syrakoncentrationen = baskoncentrationen. 
	
	
		   
	
	
		4-En tumregel är att  en blandning av en svag syra  och svag bas där pH inte avviker mer från pKa med mer än 1,5  kan sägas ha buffrande förmåga.
	
	
		 
	
	
		5-Då flera starka syror och baser finns närvarande i samma lösning ,kommer starkast närvarande syra alltidd att reagera med starkast närvarande bas.
	
	
		--------------------------------
	
	
		Alltså: I ett slutet system
	
	
		 
	
	
		-För Karbonatbufferten  med pKa2= 9,3  så har vi " bästa kapacitet” pH 7,8-till-10,8  med max i 9,3
	
	
		-För Boratbufferten  med pKaB = 8,8 så har vi ” bästa kapacitet ”  pH 7,3-till -10,3  med max i 8,8
	
	 
	
			om man då  tillsätter en  Syra vid pH över 10,8  enligt ovan i  en ren karbonatbuffert  med borat så är det mer  som en  ”neutralisation”  av OH joner dvs större snabbare relativa förändringar av pH  vid väldigt höga pH 
		
		
			 och när det börjar närma sig 10,8 så övergår det i ”buffande verkan”  dvs mindre förändring av pH när syrakonc närmar sig Baskonc.  * Långsammare förändring vid pKa ( se nedan).
		
		
			med långsammast avsees pH förändringen under en kontinuerlig tillsats av syra. ( jämför om man tillsätter en liter  flermolar  HCl syra på en gång i en liter buffert - DÅ GÅR DET SNABBT eller om du häller vattnet i syran då går det ännu snabbare MOMENTANT , hur var det nu ? VIS eller SIV). För er som inte läst kemi - ALDRIG VATTNET I SYRAN utan Syran i Vattnet SIV skall det vara.
		
		
			när vi närmar oss 8,8 relativt mycket bättre buffertverkan runt 8,8  ungefär hälften av 1,5 .
		
		
			Buffertverkanär bäst vid och bättre ju närmre pKa man kommer.
		
	
	------------------------
	Buffertbegreppet  är mycket enklare att förstå  (och räkna på ) om man först försöker förstå en enklare  enprotonig Buffert som tex en Ättiksyra/Acetatbuffert    ( =HAc/NaAc, ättiksyra och natriumacetat ),
	vi får då    syra + vatten <=> bas  + syra      HAc + H2O <=>Ac(-) + H3O(+)
	det är då också lättare att förstå varför pH  förändringen är mindre runt och nära pKa
	och så mycket större när Acetat är nära förbrukat eller förbrukat och man tillsätter mer syra eller tvärtom med Bas.  Se bilder
	
	 
	 
	---------------------         
	 
	*långsammare:    vid reaktion beror två reaktanter beror reaktionshastigheten på BÄGGE reaktanternas koncentrationer  på bägge sidor om jämviktspilarna , sannolikheten för en syramolekyl skall kollidera är proportionell mot syrakoncentrationen  dels mot vattenkoncentrationen. 
	Vid jämvikt ( vid pKa ) är reaktionshastigheten åt bägge hållen i jämvikten lika  , före och efter pka är reaktionshastigheten olika därför får man olika pKa värden för olika syror och olika reaktions hastigheter bortom pKa värdet. 
	  -----------
	mvh PeterG