Topplista
Populärt innehåll
Visa innehåll med flest reaktioner på 2016-07-17 i alla kategorier
-
Kära vänner, här kommer ett försök att oerhört enkelt försöka förklara redox, ORP. Jag är inte kemist och gör inte anspråk på att förklaringen är perfekt, men ni får min syn på redox/ORP: Redox: I ett vatten(akvarievatten i detta fall), så sker ständigt sk oxidationer och reduktioner av kemiska ämnen. En oxidation av ett ämne är på kemispråk när ett ämne förlorar en elektron, eller en vätejon. En reduktion av ett ämne är omvänt när ett ämne tar emot en elektron, eller en vätejon. När tex ett organiskt kolväte "förbränns" av bakterier, så avlägsnas väteatomerna från kolvätet, så bara CO2 till slut blir kvar. Detta är alltså en oxidation av kolvätet. Om en järnjon, som har laddning 2+, Fe2+, blir oxiderat, så avger den en elektron,och övergår till fe3+. osv. Omvänt, om CO2 tar emot vätejoner, och på det sättet byggs upp till ett större kolväte, så är detta en reduktion av CO2, och om trevärt järn, Fe3+, tar emot en elektron, och blir till Fe2+, så är det en reduktion av järnet. Som ni nu kanske ser, så måste det för varje oxidation ske en samtidig reduktion, och för varje reduktion en samtidig oxidation. Därför att, om ett ämne oxideras, dvs avger vätejoner eller elektroner, så måste ju dessa elektroner/vätejoner tas emot av någon annan molekyl/atom...dvs samtidigt som ett ämne oxideras genom att det avger elektroner/vätejoner, så reduceras ett annat, det ämne som tar emot dessa avgångna elektroner/vätejoner. Om vi nu då tex har ett antal stora organiska kolväten i vattnet, så kan alltså dessa oxideras till CO2..men för att det skall ske så måste det alltså enligt ovan finnas ämnen som kan på samma gång ta emot dessa vätejoner o elektroner som oxidationen innebär, och själva reduceras. OM oxidationen kommer ske, beror på alltså om det finns tillräckligt mkt sådana elektron/vätejons-mottagare, eller sk oxidatorer. Exempel på sådana oxidatorer är syre, nitrat, sulfat, ozon, Fe3+, etc. För varje oxidation eller reduktion, krävs en viss kraft för att den skall ske. Om vi tex vill reducera nitrat till kvävgas, så krävs det en mkt hög reduktionsvillighet och låg oxidationsvillighet i miljön, för att nitratreduktionen skall ske. Redoxpotentialen blir ett sorts mått på styrkan i miljöns förmåga att oxidera eller reducera. Ju lägre redoxpotential desto lättare är det att ämnen blir reducerade, och ju högre redoxpotential desto lättare blir ämnen oxiderade. Olika ämnen har olika nivåer/gränsvärden, för när dom kan bli reducerade eller oxiderade. Ligger då inte redoxen på denna nivå så kommer inte den önskvärda reduktionen eller oxidationen att inträffa. Ngr exempel: 1) I själva karet vill vi att organiska ämnen enkelt skall oxideras, så vi får ett rent vatten och inte så mkt gulämnen osv. Säg att dessa organiska ämnena har rätt så låg villighet till att bli oxiderade, så dom kommer inte oxideras förrän redox går över 400mv. Ja, de betyder att under 400mv så kommer ämnena inte oxideras utan förbli som dom är. 2) Nitrat vill vi reducera till kvävas. Nitrat har ganska låg villighet till det, dvs först vid ett redox på -150mv, så kan/kommer nitrat reduceras. Dvs vid ett redox över -150mv kommer nitrat ej reduceras till kvävgas. 3) Sulfat vill reduceras till svavelväte. Sulfat har ännu lägre villighet att reduceras än nitrat o kräver därför ännu lägre redox för att reduktionen skall kunna ske, dvs först vid redox under -300mv, kommer sulfat kunna reduceras till svavelväte. 4) Vårt tillförda organiska kol vill vi skall reduceras till CO2, dvs förbrännas. Villigheten att oxideras för kolväte är stor, så det behövs inte mer än kanske mer än 0mv i redox för att det aktuella kolvätet skall oxideras till CO2, dvs vi har i akvariet goda förutsättningar för att denna oxidation skall ske. 5) medan en annan organisk molekyl, kanske ett gult humusämne, har en låg villighet att oxideras, varvid det ej kommer oxideras förrän redox är över 400mv. Gränsvärden är inte exakta. Sammanfattning: Redoxvärdet är ett mått på sannolikheten för att en aktuell reduktion eller oxidation skall kunna ske, och gränsvärdena är olika för varje specifik redoxreaktion. Och själva redoxvärdet utgörs av en sorts summa av alla oxidativa och reduktiva krafter i ett vatten, där en oxidation är när ett ämne avger en elektron/väteatom, och en reduktion när ett ämne tar emot en elektron/vätejon. /Jonas Roman3 poäng
-
Och när John och Yoko Lennonhar gått på psykoanalysoch Robert Zimmerman har flytt till landet med miljonernaoch Marilyn Monroe tappa' tagetoch Greta Garbo har blivit fuloch man försöker muta oss med resterna av visionernaoch när prinsar och presidenterljuger medvetet i kappoch när dom som skulle säga sanningenhar börjat ta tillbaka det, dom just har sagtdå kommer Lille Gerhard hem till mejoch häver sej på tåoch viskar, vem i hela världen kan man lita på MVH Lasse2 poäng
-
2 poäng
-
Vill tipsa om denna som jag använt med framgång. Man får direkt ett sms om strömmen löser ut, oavsett om det beror på elleverantör eller lokalt/automat säkring etc. Dessutom en extern temp sensor som varnar vid för hög samt för låg temp. Man ställer in sin "safe zone" tex 22-29 grader och får även ett sms om tempen går utanför detta. Vake Larm http://www.vake.se/vake-larm/1 poäng
-
Då var det en sådan där dag när man hade gjort bäst att vara kvar i sängen. Efter en del slamhantering plus fiskflytt på jobbet kom man hem till ett akvarium som lät lite mer än vanligt. Eftersom vi agerar föräldrar till två barnbarn just nu så fick jag vänta tills det sov innan jag började undersöka vad det var som orsakade att det mesta vattnet gick igen reservöverloppet och inte genom häverten. Hade lite föraningar. Jag hade konstruerat häverten på så sätt att jag inte trodde att några djur skulle ta sig in. Efter stigarröret hade jag satt en 180 graders krök och inloppet ligger ca 5 cm under högsta punkten på hävertröret. Om någon snäcka skulle ta sig in så skulle den behöva krypa ca 30 cm upp på stigarröret - svänga 90 grader - krypa ca 5 cm horisontalt - svänga ner 90 grader och krypa ytterligare ca 7 cm till insuget. Inte en klarade det - utan 3 visade det sig. När jag stängt av returpumpen och öppnat unionkopplingen såg jag först två snäckor liggande i membranventilen. En gick att pilla upp rätt lätt - den andra krävde ett längre arbete med en virknål. När jag satte dit ventilen så skruvade jag den i en bärare - bakifrån - att ta bort ventilen var uteslutet. Precis när jag fått ut andra skalet - startar returpumpen (i hastigheten har jag bara stängt av den via FEED knappen - inte dragit ut strömförsörjningen. Det skvätter både inne och ute - det visar sig senare att en av mina GHL power Bars blev skadade och måste bytas. Väl stop på riktigt sätt kan jag montera ihop och provköra. Fortfarande dåligt returflöde. Isär igen och då känner jag längst ner i ventilen sitter ytterligare en snäcka. Här hjälper inga virknålar. Fram med dammsugaren och problemet är löst Efter montering så sväljer returen vad den skall och jag börjar med att försöka få den snäcksäker. Lösningen finns i min "bra att ha låda" - en gammal filterkorg. Monterat och klart. Sedan var det powerbaren. Har några uttag lediga på nummer två så de får ta hand om styrningen av påfyllnadspumpen. Ny dyk i lådan och en fyrgren kommer fram. Den får mata wavemakers och doseringspumpar. Nackdel - skåpet ser inte så rent ut längre. Jag har en ny powerbar - den får komma fram senare. MVH Lasse1 poäng
-
Väldigt trevligt akvarium du har Följt den länge både här och på Facebook en riktig insperationsburk har duav med hatten1 poäng
-
Vi vill tacka de som förnyat eller nytecknat sitt stödmedlemskap den senaste veckan. Tack till: Krezz & Strikt Vi är nu uppe i 153 medlemmar. Ert bidrag betyder mycket för att hålla igång saltvattensguiden.se! Vill du också bli stödmedlem så kan du läsa hur du gör här: Stöd SG Glöm inte att ange ditt användarnamn när du betalar. (Ni behöver inte skriva i denna tråd när ni betalt, vi ser det ändå... Men det kan ta ett antal dagar innan vi ser betalningen och/eller har möjlighet att ändra statusen).1 poäng
-
1 poäng
-
1 poäng
-
1 poäng
-
Ja då var de första mätningarna avklarade. Mg där det skulle - ca 1300 mg/l. Kalcium lite lågt - ca 380 mg/l och KH kring 7. Börjat att dosera Balling. Kör just nu Stigs recept och hans lösningar inklusive "NaCl fritt salt" Börjar så smått med 20 ml per dag. Jag har också kalciumhydroxid i mitt Tap Off vatten vilket borde förbättra värdena lite. Kör just nu med täckglas - vilket begränsar avdunstningen och därmed andelen Top Off vatten. Eftersom jag envisas med att använda standardsalter i stället för all specialblandningar så får jag så sakteliga buffra upp mina värden. Även kopplat på min lilla koldioxidscrubber på skummarens luftintag Nyförvärv MVH Lasse1 poäng
-
Siporax. Jag har min siporax i nätpåsar för att lättare kunna ta ur dom för eventuell rengöring. Utlopp för återcirkulerande vatten (PVC) och utlopp för kolkälla (vit slang) under en perforerad akrylplast-skiva som ger ca 2 cm utrymme under filtermediat. Inflödet av nytt vatten sker via en liknande PVC-böj i andra änden av filterfacket. Utflöde av vatten sker genom några hål i filterfackets övre del.1 poäng
This leaderboard is set to Stockholm/GMT+01:00
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.19
Tapatalk 2.1.1