Min gode vän och synnerligen duktige akvarist Sören Larsen, har läst mkt om dino, och fått indikationer på att UV kan hjälpa, tack vare det underbara faktum att dino på natten lämnar sitt substrat(sanden) och befinner sig i den fria vattenkolummnen, och därmed är mkt tillgängliga för UV. Så sören skall ha äran för detta, och hans resultat hittills med UV mot dino är mkt mkt lovande. Så, jag har alltid haft lite dino då o då, så köpte mig faktiskt ett UV jag med, o kör nu med. Återkommer med resultat. Detta har lett till att jag och Sören spånat vidare kring en teoretisk modell, och jag tror det kan vara så här, där jag utgår ifrån det Sören tatt reda på, att dino lämnar sanden på natten:
Dino är en encellig organism som är mkt känslig för UVC, och på natten lämnar alltså sitt substrat och svävar i den fria vattenkolumnen. Jag tror dessutom dino delvis kan vara heterotrof, dvs den går knappast svälta ihjäl, utan snarare trivs bättre när N o P går ner till ultralåg nivåer, då dess konkurrenter ("vanliga" alger och frisimmande cyano) trivs sämre. Men varför då växla mellan sand och vattenkolumn? Jag tror personligen det beror på två saker: Eftersom dinon är en flagellat kan den röra sig!, dvs den befinner sig där maten finns. På dagen nyttjar den ljuset i första hand som näringskälla, så därför sätter den sig på sanden, och så att säga "solar", ..dvs när ljuset går på, så "går dinon ner till stranden" o lägger sig o solar.... Men på natten, lämnar den sanden och jagar mat i vattenkolumnen, mer som en heterotrof organism. Detta kan stämma bra med kopplingen till att cyano o Dino sällan förekommer samtidigt, i alla fall dominerar ofta den ena på bekostnad av den andra.
Frisimmande cyano, den cyanon vi aldrig ser, den som aldrig bildar mattor, den kan fixera kväve i luften, o därmed kan aldrig svälta ihjäl pgr av kvävebrist. Den bottenlevande kan det, det är därför som den vid nitratbrist börjar bilda mattor för att överleva, den anar fara o färde, bildar slemmattor (där slemmet ej är cyano utan bindemedel bara). Dessa mattor gör att den bottenlevande cyanon via den syrefrihet som mattorna innebär, kan sekundärt via andra organismer o processer, tillgodogöra sig kväve. Den frisimmande cyanon kan alltså ej kvävebegränsas men däremot fosfatbegänsas!, eftersom den bara är frisimmande. Så vid fosfatbrist minskar andelen frisimmande cyano, o därmed får dino mer utrymme som ju också är frisimmande (på natten), dvs dinons största konkurrent försvinner. Alltså kan detta stämma med den hypotes som finns att lågt fosfat kan trigga dino. Teorierna stämmer bra med varandra. Dvs det skulle alltså innebära följande:
1) Lågt fosfat kan trigga dino, pgr av att lågt fosfat hämmar populationen av frisimmande cyano, dvs dinons konkurrent försvinner.
2) den bottenlevande cyanon, den vi ej vill ha, kan ej fixera kväve från luft, o kan därför bli kvävbegränsad, och därför vid nitratbrist, svarar med mattbildning , och detta i sin tur kan ge den bottenlevande cyanon det kväve den behöver.
3) Dino rör sig, och är både heterotrof o autototrof, så på dagen lägger den sig o solar, på natten jagar i vattenkolumnen.
4) Pgr av beteende 3, kan man döda Dino med tillräckligt mer UV ljus nattetid.
Så, ej för lågt fosfat för att förhindra Dino, och ej för lågt nitrat för att förhindra bottenlevande cyano. Och UV troligen en mkt bra effekt på dino.
Tack Sören Larsen, för bra research, som hjälpt mig/oss att få ihop en teori som rör både cyano o dino kanske:-)
/Jonas Roman