stigigemla

Kolla om det går att beställa en lös matlucka. I så fall kan du ju sätta fläkten i den. Innan dess skulle jag bara sätt ett suddgummi på höjden under luckkanten så den inte går att stänga riktigt och det blir en spalt för luftcirkulation. (5 - 7 cm)

Det natriumkloridfria saltet är tänkt att komplettera den natriumklorid som bildas med Ballingmetoden. Spårämnestillsatsen är tänkt att komplettera de spårämnen som korallerna tagit upp. Ämnen utan funktion kan det knappast vara någon större nackdel att dosera. (Om de inte är giftiga för andra organismer). För oss är det enda praktiska att tillsätta spårämnena i vattnet. Det finns ett till möjligt upptag av spårämnen och det är att de binds i komplex i vattnet som sedan kan tas upp av korallerna. Jag får polypexpansion på det mesta när jag skrapar rutorna så det är ju en möjlig väg att algerna binder spårämnen som på det sättet kommer korallerna till godo. Beträffande halterna i saltvatten är det klurigt att mäta då de flesta tester inte klara organiskt bundna spårämnen. Hur är det med masspektrometer?

Balling tog ett tvärsnitt av olika koralltyper, malde ned dem och mätte resultatet. Tanken var att tillsätta just så mycket spårämnen som korallerna tagit upp i vävnad + kalkskelettet. Mängden spårämnen som tillsätts relateras till tillväxten av korallskelleten dvs tillsatt Ca och HCO3. Smart idé tycker jag men olika koralltyper kan ju ha mer eller mindre vävnad jämfört med skelettvikten. Det natriumkloridfria saltet skall innehålla det som havssalt innehåller förutom natriumklorid. (Överskott från NaHCO3 + CaCl2)

Rommen bär räkan men en natt efter två veckor ungefär sätter sig räkan på en sten högt upp med baken upp och skakar loss de just kläckta larverna. De är knappt 3 mm långa och äter rotiferer. Men de har 7 hudömsningar som frisimmande innan de tar form som räkor. Vid varje ömsning dör de flesta så fler än tre hudömsningar är det inte många amatörer som klarat att få dem att överleva.

Ja den har jag ju redan skickat. Skall man göra någon ytterligare förbättring vore det att driva trekammarfiltret med en doserpump för det kan vara svårt att ställa in så små flöden med en kran.

Det bästa vore om du lånar boken direkt så att du inte gör fler felköp. I saltkar använder man bara kalkbaserad sand som t.ex riktig korallsand. Ett grundtips är att prata bara med saltakvarister som hållit på ett tag. I en vanlig akvarieaffär har de inte en aning. Det är en hel del som skiljer sig mot sötvatten. Gör en sökning här i medlemslistan efter medlemmar i eller runt Skövde. Det finns flera som är mycket kunniga och framgångsrika med sina kar. Skriv sedan ett PM om att du vill komma och titta på karet så lär du dig mycket mer än i en butik som inte har salt. Lycka till.

Om du är medlem på reef central och har automatisk inlogg (remember my name ....) fungerar länken. Den sista är en riktigt smart lösning för små kar. http://mars.reefkeepers.net/USHomePage/USArticles/Zmiro/DenitratationSoufre.html Men en liten ändring bör man göra. Fosfatreduceringen bör komma efter svavelkulorna då den tar upp eventuellt svavelväte.

Jag kör med två fack i mina sumpar. Ett skummarfack som vattnet från karet kommer till. Sedan en mellanvägg som är 22 cm hög för att få konstant vattennivå hos skummaren. Sist det stora facket för returpump och ev. fosfatfilter och annat. Där är påfyllningen av osmosvatten.

Kolla nitraten också.

Det bör räcka med 6 eller 7 timmar belysningstid. I naturen är det mer än hälften av max ljus ungefär 7 timmar under vattenytan. (När solen står lågt speglas nästan allt ljus bort i vattenytan.) Jag uppfattar karet som bättre än RSM i original. Bättre ljus. (När du bytt till 14000K lampa) Bättre skummare. Tystare.

Kläck artemia och mata den levande.

Trachyphyllia skall normalt sett vara uppblåst och stor dagtid för att ta upp max ljus. Nattetid har den normalt tentaklerna ute för att äta plankton som det normalt sett inte finns så mycket av dagtid. Den lever normalt på sand och riskerar att skada vävnaden om man lägger den på stenar. Och skall inte ha för mycket ljus och cirkulation. Och som alla koraller gillar den inte att flyttas.

Danasilikon härdar förvånansvärt fort. Hos mig 25 grader i mindre än 24 timmar. Men du gör kanske lite grövre fogar så det tar längre tid. För att kolla kan du göra en klump av samma storlek mot ett hörn av plast och snitta och snitta upp den efter t.ex 36 timmar.

Jag tror att det främst är transportvägarna som gör karibienfisken dyrare i Europa. Tittar man på priser för djur från Indonesien eller andra Asiatiska länder brukar USApriserna likna de svenska.

Jag skulle vända flaskan upp och ned för att få bättre virvel längst ned.

Cryptocentrus cinctus. Den kallas Yellow watchman goby. Det är ju ingen sandvändare. När den har grävt ur sin bohåla slutar den gräva. Det är en planktonätare som vaktar och om det händer något runt hålan simmar upp och tar sig ett och annat som flyter förbi. När man går förbi karet kan man se hur den vrider på huvudet för att kolla in noga. Det är en charmig fisk som brukar gå bra i små akvarier. Den lever ofta i symbios med pistolräkor ur släktet Alpheus.

Vinkelslip och sedan en huggmejsel i snittet så spricker det ibland som man vill. Men utomhus i medvind. Jag är rädd att andas in rester av koraller.

Antagligen är den svenska bruksanvisningen gammal och Salifert har ändrat innehållet i testen. Jag följer alltid bruksanviningen i paketet.

Torpeden heter svartfenad pilfisk på svenska. Pseudeleotris evides. Blir kanske litet stor för ett hubdraliters. Mina är 13 - 14 cm.

Självborrande självgängande plåtskruv har jag dålig erfarenhet av. När man drar dem i plåt vallar ofta plåten upp så att transistorn (som det var då) inte gick att få närmare kylplåten än en halv millimeter ungefär. I kylflänsar och profiler av hårdare legeringar var det vanligt att skruven bara brast. Det enda som funkade var att förborra och använda riktig självgängande skruv med M3 eller M4 gänga. Eller förtapp och gängtapp + maskinskruv. Men det var fyra arbetsmoment i stället för två. Men kanske det finns bättre skruv nu.

En "riktig" självgängande skruv ser lite grann ut som en korsning mellan en maskinskruv och en gängtapp.

Angående listan på Nanoreef: Många av fiskarna är så aggressiva att de bara går att ha ensamma. Andra har så stor ämnesomsättning att det blir svårt att hålla ordning på vattnet. Frogfish t.ex och kanske occelaris och percula. Pilfiskarna har fått sitt namn för att de försvinner som skjutna med en pilbåge när en dykare kommer nära. De bör alltså ha gott om gömställen för att inte hoppa ur karet eller simma in i glasen. Några av Pseudochromisarna och t.ex Gramman behöver mycket sten i karet för att kunna ha sitt naturliga beteende. Anthiassläktingarna är beroende av extremt mycket gömställen för att känna sig trygga. Ser man dem i ett försäljningskar brukar de gömma sig bakom en sten men täcker man botten med stenar är de framme hela tiden.

Jag skulle testa denna; http://www.clasohlson.se/Product/Product.aspx?id=150713888 Jag har i och för sig bara använt den i trä men den är väl värd att pröva. 3,5 mm tror jag går bra om man förborrar med 3,0 eller 3,2mm. Den är inte spånskärande som en "riktig" självgängande skruv men om aluminiumkvalitén inte är för hård bör det gå bra.

Jag menade bara för att ta ut sovande fisk eller aggressiva krabbor och så vidare. Precis som Nixon skriver.

40x40x4 U- profil får du avsevärt billigare hos de flesta plåtslagare. Den väger ungefär 1,3 kg/m. Jag tror du får den för mindre än 100:-/m. Tillkapad i rätt längd utan spill.