stigigemla

Fråga 1: Är det lysrör eller MH det gäller? Fråga 2: Är det en elektronisk eller magnetisk ballast? Fråga 3: Åskade det vid strömavbrottet?

Det funkar inte hos mig.

I mina kar har jag satt ihop alla arter av Euphyllia jag hittat utan problem. Ett undantag: Glabrescens som jag ser på bilderna här. Det verkar som om den bränner alla andra arter.

AM. Om man inte läser bruksen när man startar pumpen är det lätt att man glömmer att fetta in slangen och drivrullarna. I så fall är det vanligt att slangen börja krypa efter ett halvår till ett år när drivrullarnas lager börjar gå trögt... De små doserpumparna med Pharmed SR 10 (Grotech, IKS eller GHL) använder torr slang så har man använt Balling innan är det lätt att man tror man kan.

Aqua Medicpumpen behöver regelbunden service. Ofta används den till osmosvattenpåfyllningen och då har 3 miljoner kompressioner gått fort. (Ungefär 7500 liter) Jag tror alla vanliga doserpumpar har Santoprenslang så livslängden bör vara liknande.

Du har bara inte väntat. Det brukar ta upp till en dag innan de är helt igång.

Du måste flytta den längre från Euphyllian. Den kan mycket väl vara orsaken till vävnadsdöden. Sedan är jag också mycket fundersam på hur mycket ljus den får.

Det var någon annan som hade problem med sin osmolator i våras. Jag har för mig att problemet löstes genom att sätta en kran på pumpen som begränsar flödet. Det var också ett litet kar. När den väl har kommit igång är det nog den mest tillförlitliga som finns att köpa.

Vad är det för problem din far har som gör att han funderar på flaskor?

Jag misstänker att den nya anemonen är en Condylactis magnifica från Karibien. Där finns inga Clownfiskar. Jag tror det finns någon ute på nätet som fått ocellaris att gå i den men alla accepterar inte anemonen.

Magnifican har nog bara gömt sig i ett hål i stenen.

Sockeln har olika avstånd mellan stiften. Varje glödtråd har stiften litet närmare än avståndet till den andra glödtråden. Så det skall bara gå att vända kontakten ett halvt varv vilket inte spelar någon roll. Det låter som att det är din ballast som är trasig.

En sak är klar och det är att tillverkarna av lysdioder inte har planerat för akvariemiljö. Skyddsglas är minimum. Själv har jag både täckglas och skyddsglas.

Jag har gjort det med ett snöre som jag spände runt karet + benställningens översta ram med vatten i karet. Sedan var det bara att spänna snöret med hjälp av en pinne som jag tvinnade snöret med. Popnitresterna borrade jag ur med en frigolitskiva flytande i karet för att samla upp spånen. Sedan var det bara att popnita på nytt i bakkanten, justera snöret så hålen passade för den främre popniten och nita. I dag skulle jag silikona undersidan av popnitarna. Det är smart att silikona en rand mellan ramen och glasets övre kant. Annars får man ofta lite läck genom att alger suger upp vatten över glasets kant. Man ser dem ju inte innanför ramen.

Järnbaserad fosfatreducering binder också en hel del spårelement. Hur det är med Alubaserad vet jag inte. Men jag har har upplevt stor skillnad när jag börjat dosera spårelement efter 20 dagars uppehåll.

Creedioderna har i original en lins av seg mjukplast. Jag är ytterst ovetande om vad lösningsmedlet i en klarlack ställer till med där. I dag använder jag Teslanol T7 som skyddslack till elektroniken men har inte haft en tanke på att spraya dioderna med den.

Sardellens råd är bra tycker jag. Använd helst sidan av lödspetsen så leder den värme bättre. Jag löder limmade lysdioder på 20 mm stjärna med spetstemperatur 330 grader. Jag vill inte ha högre värme på tenn/blytenn för då separerar tenn och bly = grå lödningar med sämre hållfasthet, elektrisk ledningsförmåga och hållbarhet på sikt. Kanske skall man ha 10 - 20 grader varmare på ett blyfritt tenn. Jag gör ren lödkolvspetsen med en fuktig bomullstrasa - inte blöt (Bit av gammalt lakan) mellan i stort sett varje enskild lödning. Med de grejer jag har (40w kolv från Kjell & co och 0,7 mm tenn) kan man göra så här: Lägg ledningen som skall lödas på lysdiodens lödyta. Fixera ledningen genom att lägga något tungt på den. Torka ren lödspetsen och lägg den mot lödytan. Mata på 2 mm lödtenn i övergången mellan lödspetsen och lysdiod - ledning. Räkna till 2. Mata på 7 mm lödtenn till. Räkna till 7. Under den tiden bör tennet flyta ut. Lyft lödspetsen och sätt den i stället. Lägg nästa ledning på plats.

Jag skulle använda 100 x 40 mm då en för tunn profil bromsar luftflödet för mycket. Moderna lågbullrande fläktar är mycket dåliga på att leverera tryck. Profilerna skulle jag sätta ihop med skruv och mutter en cm in från varje ände. Då blir hela arrangemanget 40 cm brett så man har plats att meka i karet.

Det är mycket enklare att använda en profil. Din plåtslagare bör kunna beställa här: http://www.sapagroup.com/pages/18213/Eng_Lager_2010.pdf Profillängden är 5 m så den går att kapa till 4 st. 1245 mm. Jobbet är att såga upp hålet för fläkten på mitten.

Jag har inga problem med färgerna med min bärbara. Men på min egen hemsida (oceanakvarium.se) har jag i prislistan en svag bakgrundsfärg på varannan rad som i vissa vinklar försvinner helt. Men i min IPS- skärm är kontrasten snarast för stor. Det är inte så att du har en TN- skärm som tröttnat? Jag tycker själv det är lite överarbete att både ha en mindre font och blekare text. Jag skulle bara använda en ändring själv.

Den tunna slangen till träutströmmaren skall gå till en luftpump. Många är för klena så en riktigt bra t.ex Schego.

Jag tror de behöver lite silikat och fosfat för att trivas. Mina försvann efter en storrensning då jag började kombinera Alu- med järnbaserad fosfatreducering.

Jag skulle skruva isär rampen, skölja med osmosvatten och ta ur de 230 v delar som blivit blöta. Sedan beställa nytt 230v system montera och testa. Har du tur kan de vara ingjutna i plast.

Semester nu. Men Madde skulle flytta ned karet i källaren under resan så det inte blir för varmt. I övrigt har jag uppfattat det som att allt går som på ett snöre.

Koralias styrbara har en mer konservativ teknik i pumpen som är en 12 voltsversion av den vanliga 230 voltspumpen. Den får sin ström av en växelriktigare som lämnar 12 volt växelspänning av varierande frekvens = pumphastighet. En fördel med Koralias lösning är att växelriktaren kan lämna enstaka pulser till pumpen så att den går ( jag tror) ett halvt varv i minuten när den "står still". Det gör att fiskar som kryper in i pumpen när den står still snabbt hoppar ut igen och inte blir mosade när pumpen går igång igen. (Food timer) Tunzes pumpar har en borstlös DCmotor som inte startar säkert om den får för låg spänning. (Det är därför fläktarna i datorer tar sats när man startar datorn för att sedan varva ned). Växelriktaren till Koralia är mycket dyr.