stigigemla

Preliminärt har jag tänkt att göra halvfärdiga paket. En eller ett par hinkar + lite lösning med spårämnen + lite mer. Storlek för 5 eller 25 liter färdig lösning. Den är 5 gånger så stark som mitt vanliga Ballingrecept. Men jag skall köra själv något år utan vattenbyten innan jag börjar sälja det. Jag vill ju vara 100% säker så att jag inte riskerar andras kar. prismässigt blir det nog en aning dyrare att använda än vanlig Balling. Jag vet inget mer om ATI:s recept än att jag sett spårämnen på en bild av etiketten på flaskan. Mitt innehåller allt som mitt Ballingrecept innehåller. Alla macro och minielement + spårämnen. Det blir ett spännande prov.

Det är sporer som sprids i luften. De kan flyga många mil bort. Eller vara kvar hemma hos dig.

Euphyllian kan du handmata. Den mår bäst i ett växlande flöde men är det åt samma håll hela tiden bör det bara vara ett par cm per sekund.

Jag har en kund som botade ett Cryptocarionangrepp med UVC i ett fullbesatt revkar. Karet var på ungefär 1000 liter och han använde 2 x 39 + 1 x 22 w om jag kommer ihåg rätt. Jag har inte använt medicin mot cryptocarion på närmare 10 år nu bara bar botten och mycket UVC till karantänen. Det här med att fiskar kan utveckla mer eller mindre immunitet mot Cryptocarion har skapat en massa myter. + det faktum att när det bara är några fiskar kvar brukar angreppen klinga ut av sig själv. Och då brukar akvaristen påstå att det var det han provade sist som gjorde verkan. Det finns i grunden bara 2 preparat som funkar. Koppar. Alla fiskar tål inte det. Kinin eller Chlorochin fosfat. En del andra fiskar tål inte det. Dessutom fungerar tankbyte eller hinkmetoden. UVC också om man har tillräckligt mycket + cirkulation där fisken sover. Hyposalinitet brukar inte fungera bra. En tredje del fiskar tål det inte och vissa stammar av Cryptocarion verkar tåla lägre salthalt.

Absolut.

Jag skulle ta cuprisorb eller polyfilter. Då lyfter man ur kopparen när det är färdigt. Med detox är den kvar i karet om än komplexbunden.

Fisken kan jag inte gissa vad den är. Fiskfällan är väl Aqua medic så den borde fungera med Masstick. Bara att beta igen och igen. Äter fisken fodret går den in förr eller senare.

Detox fungerar som komplexbindare med metaller så det har lite inverkan på koppar som fällt ut. Jag TROR kopparkarbonat och liknande passar in sig mellan kalciumkarbonat i stenen på liknande sätt som t. ex strontiumkarbonat. Att stenen var förstörd för all evighet stämde antagligen förr innan vi hade järnbaserad fosfatremover, polyfilter eller cuprisorb. Men jag skulle tro det tar lång tid att få bort den mesta kopparen. Men med ett av preparaten ovan kan man troligtvis hålla ned kopparhalten till ogiftig nivå. För mig tog det 1,5 år att rensa sten på fosfat. Jag tror kopparberäkningen är fel. Medicinerar man med koppar brukar man ha runt 0,2 mg per liter vatten. Skall medicinen ha någon verkan bör nog kopparhalten närma sig det värdet.

Vad är det för fisk? Vad är det för fiskfälla? Har du betat den? Med vad?

De kommer från större djup så du bör nog ha kallare och högre salthalt.

Ja. För de som tycker att en elektronisk kontroller med 8 steg ger bättre kontroll än en steglös klämma på en luftslang kan det ju vara ett alternativ. Men det är klart - jag skulle använda båda alternativen med DC- pumpen.

Jag tycker mig ha sett stärkt röd färg i samband med strontiumtillsats. Men om det har något samband med korallernas välbefinnande har jag inte en aning om. Nickel och zink påverkar hur korallskelettet växer. Och så vidare. Det är bara ett par av de ämnen som brukar tillsättas som inte inverkar vad jag vet. Litium och kanske fluor. Vanadin har ingen betydelse för koraller men för svampdjur. Ett väsentligt problem när det gäller att värdera korallers välbefinnande är att forskarna ser på tillväxt och tålighet mot omvärldsförändringar och parasiter medan akvaristerna nästan bara är intresserade av färg.

230 v pumpar är synkrona till växelspänningen de matas med. De snurrar med exakt 3000 varv per minut. En DC pump styrs genom att strömstyrkan från drivenheten bildar kraften som driver rotorn till att snurra. Varvtalet varierar alltså med motståndet till pumpen som t.ex hur mycket luft det inte är runt impellern.

Jag skulle ta Arkaskummaren 100 gånger av hundra. Den har en 230 v växelströmspump vilket innebär att den har ett stabilt varvtal. Den har en 230 v växelströmspump av ett känt fabrikat så det bör gå att få tag i reservimpeller när det behövs. Den har en 230 v växelströmspump med mycket högre driftsäkerhet än DC- pumpar. Men huvudfrågan är: Vad tänker du vinna på en större skummare?

Man brukar räkna med säkerhetsfaktor 3,8 eller 4 för et kar med stag och 6,7 eller bättre för ett rimless kar. En bekväm genväg kan vara att gå in på Red Seas hemsida och se vilken glastjocklek de använder till sina rimless kar. För rimless kar gäller dock att man behöver öka glastjockleken för långa kar.

Lite krångligare är det. Jag har med alla macro- mikro- och funktionella spårelement i min blandning. Både den mängd som bildat saltvatten skall innehålla och även det man förväntar sig ha bundits i de bildade korallskeletten. Och jag förväntar mig att ATI gjort det samma. Deras lista täcker ju det mesta. Sedan är det ju en fråga om de koraller man har bildar skelett med den sammansättning man blandat kemikalierna för.

Allmänt kallar man dem fötter. Men de har en ljussensor i ändan så de är också ett förstadium till ögon. (Jag vet inte om alla sjöborrar är ljuskänsliga) Jag tycker det ser ut som om borren sitter fast och letar nya ställen att fästa fötterna så att den kan dra sig loss.

En osmos behöver skapligt vattenledningstryck för att fungera. Hur stort tryck har du?

Jag tycker det blev lite virrigt och nu blir det väl ännu värre. Från vattenledningskran - Stage 1 - stage 2 - stage 3 och sedan ev silikatfilter. Osmosvatten ut är kontakten allra längst ned på stage tre. Den som är bredvid är slaskvatten ut. Det skall normalt gå genom restriktor - (300 Gallon / timme?) ut till avloppet. Med jämna mellanrum bör man spola osmosen. Det gör man med att leda slaskvatten förbi restriktorn och då kommer inget osmosvatten.

Jag skulle säga att pumpen är trasig. En normal doserpump är tät. Är det en läcka vet man inte om det rinner vätska genom den hela tiden eller om den doserar för lite genom att slangen är tom när den startar eller att det hela tiden när den doserar rinner vätska tillbaka genom läckan. Men det finns en möjlighet att en hel doserpump kan läcka och det är när man slarvat att blanda lösningen så att pumpen suger upp pulver från botten av förrådsflaskan. Jag förutsätter att Tritonlab har blandat riktigt i sina flaskor och då är det alltså pumpen det beror på denna gång.

Det är fullt möjligt att få det att fungera. Jag har kört ett sådant recept i två år med mitt 250 liters med 2 vattenbyten om 10%. Man använder t. ex natriumsulfat i stället för kalciumsulfat och tar en del av beståndsdelarna från mineralsaltet med karbonat och bikarbonat och resten med kalcium och magnesium. Jag hade en del bikarbonat i karbonatlösningen så att det inte fräter lika mycket. (Sänker pH) Det man måste hålla koll på är att salthalten stiger så att man måste ersätta lite saltvatten med osmosvatten med jämna mellanrum förutom att hålla koll på de vanliga värdena.

Jag har odlat en massa mjukvattensciklider förr i tiden. Många av de känsliga gick att odla vid vid pH 5 och 180 uS. Men det gick också med pH 6,5 och 70 uS. Underlaget var vattenledningsvatten (sjövatten med kalk och torv i tillrinningen) och mera torv och svavelsyra som försurning.

Enligt min erfarenhet är det inte särskilt noga med jodvärdet. Du har jod i vattnet och i och med det tror jag inte du ser någon skillnad om du doserar upp värdet. Men lågt nitratvärde brukar ge allmänt bleka koraller.

"Parazoanthus" gracilis?

Clownfiskar är normalt inte nämnvärt aggressva utom i sitt lilla revir eller om någon människa vågar stoppa handen i karet.