stigigemla

Nej du behöver en annan ballast också.

"Mittstolpen" inne i popniten som håller mittstaget är av stål som kan rosta i saltvatten. Så popniten skulle jag absolut silikona. Och när man ändå håller på skadar det ju inte att ta hela undersidan av ramen. Jag har haft en popnit som rostat av i sötvatten. Det är mycket möjligt att den inte var rostfri men när man har två olika metaller som kommer i kontakt med vatten (och framför allt saltvatten) brukar det bli elektrokemisk korrosion. Och det är inte självklart att ett material som i sig inte rostar klara sig när det är i kontakt med andra metaller.

Den mesta isen som smält i norra ishavet har legat i havet. När den smält har det inte påverkat havsnivån. Det är om Antarktisisen börjar smälta som havet kan stiga. Hövdingen för ett örike i stilla havet sökte asyl i Nya Zeeland för sina 15000 invånare på grund av att vattnet stigit och och öarna spolades över vid de årliga stormarna så marken de odlat grönsaker på var förstörd. Och öarnas yta minskade verje gång. Det är väl ungefär två år sedan.

Tiderna för stormar har ändrats. När jag var barn kom de på hösten och någon enstaka gång på våren. Nu är vintern huvudperioden. Och de är vanligare.

Kan du ta några bilder på locket och litet runt om kring skall vi nog kunna hjälpas åt att hitta en lösning. Vi älskar ju bilder här på forumet.

Droppar vattnet uppifrån och ned genom ett öppet filter tror jag inte det är några större problem. Då kan ju vattnet fördela sig över hela massan. Problem kan det bli om det bildas en luftficka där vattnet inte når jonbytarmassan. Fast det är ju inget allvarligt problem. Det innebär ju bara att man får litet kortare livslängd på jonbytarmassan.

Jag har runt 20 meter ledning från min osmos och det fungerar. Det är tryckskillnaden mellan färskvatten och osmosvattnet som driver vattnet genom membranet så någon meters höjdändring spelar (nästan) ingen roll. Men det kan vara en indikation på annat. Om man monterar osmosen upp och ner samlas gas som varit löst i vattnet på osmsossidan och det kan bli likadant i ett silikatfilter efter osmosen. Höjer man slangen litet får man en fördröjning då innan det kommer ut vatten. För osmosen tror jag inte det spelar så stor roll men för silikatfiltret innebär det att den del av filtermassan som hamnar över vattenytan inte arbetar och den del som arbetar fortare blir mättad. Alltså: Utloppen uppåt så gas inte kan samlas.

Jag har kasserat ett antal elektroniska termometrar. Några har visat fel direkt de kommit i vatten. Andra har hållit några månader och upp till flera år. Så det är bara erfarenhet. Jag blev så trött på det att jag har köpt en sprittermometer med tiondels grad i skalan och högsta missvisning 0,2 grader enligt tillverkaren. De två elektroniska utetermometrar jag har på samma sida av huset visar nu 9,3 och 6,4 grader. Och sprittermometern på andra sidan huset visar 8,5 grader i litet sol men frisk vind. Och nu skall det vara årets kallaste vecka normalt sett.

Visade termometern rätt?

Jag skulle kolla termometern. Det är vanligt att elektroniska visar för mycket efter ett tag och att felet ökar undan för undan. Ta ur den ur karet skölj den med sötvatten och lägg den bredvid en annan termometer och kolla den i morgon morgon.

Nej det är före silikatfiltret. Efter är det noll.

Om reflektorn har aluminiumyta fräts den av saltet när det torkar så aluminiet mattas. Plastbeläggda reflektorer tål saltet men om man torkar av kristaller river de i plasten och den mattas precis som Wrang skriver. I går fick jag mig en smäll av ett lysrör som inte ville tändas. Det hade en nästan osynlig beläggning av salt och damm. Jag drog ur sladden till armaturen, tog ur röret och torkade av det noga. Det fungerade efteråt. Men det kan ju ha varit något glapp. Jag kör själv med täckglas. De är lätta att ta bort och tvätta. Jag belägger mina täckglas med vattenavvisande medel för bilvindrutor från Biltema eller Mekonomen. Jag har tre olika fabrikat som fungerar lika bra. Även vanligt damm blir lättare att torka av. En del fabrikanter kör med en polykarbonatskiva som skydd för reflektorerna. Den går ju att byta ut när den blir för repig och man får inte stötar när man torkar ren den.

Jag har mätt 70 mg/l in och 2 mg/l ut ur osmosen här med Växjövatten.

Jag är väl dum men jag tittade på filmen tre gånger utan att se spindlar. Sen insåg jag att det kanske var det som såg ut som hårstjärnonr som blir spindlar i Aftonbladet. Men jag kollade en extra gång efteråt...

Det är dystert om du bara uppfattar oss som forumpoliser. I detta fallet var det ju bara tänkt som en service för att göra det lättare att hitta rätt topic på forumet.

Njaa litet off topic har det ju varit eftersom de handlar om hur fiskarna inte skall behöva klara sig utan mat. Och det senare har mött så stort intresse att det kanske är värt en egen tråd?

Jag har ofta det problemet. Jag löser det så att jag öppnar ett webläsarfönster till och kollar så att inlägget kommer in. Litet dystert kanske men jag har så dåligt nät att jag aldrig vet om inläggen kommer fram.

Nej 360 är bara för litet. Om kH är någotsånär klarar sig alla stenkoraller.

Du får ju dit 6x80w också. Bättre om du vill bygga rev mot gavlarna.

Det var nog jag som nämnde Silikarbon men nu har Faunamarin flera olika Adsorber som tar upp silikat ur saltvatten. De har också jonbytarmassa för osmosvattnet. Jag är övertygad om att Aquatic Nature har motsvarande massa.

Jag tror det blir mer färg. Men: Det är risk att du bränner koraller om du inte startar det andra lysrörsparet försiktigt. T.ex två kvartar per dag första veckan och sedan mer vecka för vecka. Och: Tillväxten blir antagligen långsammare på vissa koraller.

Jag har för mig att behållaren rymmer 80 ml = 8 cl. Om det är rätt räcker den alltså bara någon dag för vodkadosering.

Bland stenkorallerna rekommenderar jag montipora digitata och capricornis. En förgrenad och en flakväxande som båda finns i flera färger och inte är så krävande. En site som har mycket allmän information är wetwebmedia.com

Men om du räknar yttermåtten som akvarietillverkarna gör blir det 644 liter. Och det ser säkert ännu större ut med toning mot väggen bakom...

En lysrörsbelysning värmer upp vattnet betydligt mindre än en MH belysning på samma effekt. Det har att göra med att MH-lampans ljus kommer från ett mycket varmt plasma som avger värmestrålning. Lysröret har i grunden sin strålning i UVC-området som fluoresceras i lyspulvret. Förlusterna där blir förvisso värme också som strålas ut men i temperaturer på 35 till 60 grader som tydligen inte tränger ned i vattnet på samma sätt som strålningen från en MH- brännare. Du får säkerligen sämre tillväxt på korallerna med så mycket ljus. Det beror på att när de får mer ljus än vad de kan bruka (mättnadspunkten) bildar de reflekterande och/eller fluorescerande proteiner för att skydda underliggande celler. ( Vi kan jämföra med solbränna på människor). Och till det går det åt en del näring. Men du får andra färger... och antagligen skarpare. Det går ju att minska på ljuset under årets två varmaste veckor men om du gör det får du vara försiktig när du ökar ljuset igen. Och förvisso också när du börjar med så starkt ljus.