stigigemla

Det är finns utslagna områden i naturen. När jag fuskat som fågelskådare och gått omkring på slammiga sandbankar vid ebb har jag sett svarta fläckar i sanden. Storlek en dm till en halv meter. Men runt omkring såg sanden frisk ut.

Men jag bytte i dag. Hade ungefär 1 mg / liter. Fast nu har det gått ett par kubikmeter till. Osmosmembranet är det också dags att byta men det kan bero på att jag slarvat med förfiltren.

När man kör en tank länge i stabila förhållanden utarmas smådjursfaunan i karet. Det blir bara de arter kvar som passar bäst. Gör man sedan en förändring i karet kan inte sammansättningen av faunan ändras enkelt och snabbt för att passa de nya förhåndena. Jag tror det är två saker som inverkar mest vid "Old Tank Syndrom". Det ena är som clownen säger att porerna på stenen och i sanden slaggar ihop med tiden om man inte har smådjur som håller dem öppna. Det andra är att de flesta krascher jag läst om har kommit i samband med plötsliga förändringar i karet. Man vill ändra på något efter att det rullat på i flera år och börjat bli litet långtråkigt. Men då har vi små marginaler när det gäller bakterier och smådjur och verksam sten. Den stenyta som smådjur och bakterier inte använt har grott igen av slam och de djur som skulle kunna rensa upp är utdöda. Jag tror det här med att sätta i färsk sten egentligen bara inverkar när vi gör ommöbleringar och liknande.

Alla små gyltor och Pseudochromis bör fungera bra.

Det är samma firma.

Rowaphos är synnerligen dåligt på att ta bort silikat. För saltvatten med silikat i gäller enbart silikarbon.

Surrar det är det nog lampan. Den kan ha slocknat av ett kort strömavbrott. Prova att slå av strömmen i tio minuter och försök sedan igen. Hjälper det inte så byt plats på lamporna och se vad som händer.

Kör lampan någon timme i veckan. Det motverkar avlagringar i den och håller vattnet vitare. Dessutom får du bättre hållbarhet på reaktorn så.

Jag tycker värdet är riktigt bra. Det är inte många metallhalogenlampor som överträffar det värdet i det blå området. Dessutom har ju lysdioden ljuset riktat framåt så vi slipper reflektorförluster. I och för sig är strålningsvinkeln vid men ljuset går i alla fall framåt.

Jag tror det är en sjöpungkoloni antagligen Clavelina. Sök bilder på Google så hittar du något liknande. De är filtrerare och vill antagligen ha phyto. Clavelina har varit en dröm för mig sedan jag hade svenska i kallt saltvatten. Ursnygga tycker jag om än ganska små.

Sebaen är ganska sällsynt. Ofta är det Clarkii som säljs under det namnet. De är båda mellanstora Clowner och ganska så aggresiva. Om de får för sig att inte komma överens blir den mindre ihjälslagen i ett så litet akvarium. Sebaen är transportkänslig och svår att vänja in så den är inte att rekommendera för nybörjare medan clarkii är mycket tålig. De rekommendationer jag sett för de här två arterna är minst 150 till 200 liter. Jag har inte tänkt pröva dem själv för jag tycker de är för aggresiva. Jag vill kunna stoppa ned handen i karet utan att en ilsken clown hugger fliser av skinnet. Det är obehagligt nog med mina percula som lärt sig att hugga i skinnfliken mellan fingrarna ger bäst verkan.

Ja, om det är en av de mindre sorterna. (Occelaris, percula mm)

Ricordea, indosinensis eller någon liknande.

Det beror på vilken typ det är. Ofta slits blå rör snabbare. Ett vitt rör bör gå ett år till.

Bra idé! Det är ju ett kar man gärna vill veta litet mer om.

Det är svårt. När det varit ljus på reflektorn ett tag sitter plasten hårdare. Om du tar ut reflektorn och värmer baksidan med en hårfön mjuknar limmet en del. Värm inte framsidan för då mjuknar lätt plasten ännu mer. Rester kan man ta bort med lacknafta som löser limmet men inte plasten.

Det är helt normalt. Hittar de ett "hem" vid botten brukar de sova där men innan dess är det ett hörn vid ytan som är det vanliga.

Tiita på undersidan. Lobophyllia växer uppe på revet = avbruten skelettarm på undersidan. Trachyphyllia ute på sandbotten = platt undersida.

Du bör nog ha två rör om du skall känna dig trygg med skivor.

Portlandcement innehåller en del aluminiumoxid. Jag hittar det inte i databladen nu i kväll men tror det rör sig om två till fem procent. Men aluminatcement har aluminiumoxid som huvudsakligt bindemedel och vittrar. Fortare i saltvatten än i torrt läge men man har fått riva de flesta hus som runt 1930- talet byggdes med aluminatcement.

Kul att se att mina skyddslingar kommer i goda händer.

Jag har aldrig sett mina bicolor äta på koraller. Men de är inte så effektiva på alger heller. Salarisen är däremot mycket effektiv som algätare. Men de äter sällan något annat än algerna så jag skulle inte rekommendera dem till kar mindre än tusen liter. De brukar svälta ihjäl efter ett tag.

Produktdatabladet var för Ardex 45. Jag har i dag ungefär två kvadratmeter hemgjord "betong" i mitt stora kar och har inte märkt något av pH- påverkan. Däremot har jag fått litet fosfat från snäckskalen i stenen. (Fast nu är det lugnt).

Nja, jag menade mer att lysrör med samma tillverkningsteknik men olika ljusfärger har förvånansvärt lika värden.

En korrekt inställd vågmaskin gör att det blir mer flöde vid korallerna. Det som kommer genom pumparna är mindre men det som gungar fram och tillbaka är mycket mer.