Gå till innehåll

stigigemla

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    15 751
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    53

All aktivitet

  1. Det är nog de bästa mobilbilder jag sett. Nu märker man att det är skillnad på mobilerna också. Snyggt.
  2. Du bör ha 10mm för botten och långsidorna. kortsidorna klarar sig nog med 8mm. Har du förstyvning = 5cm bred list högst upp framtill och baktill skall det gå bra med 8mm till fram och bakruta.
  3. PWSS har dem. W40 för fyra vanliga syrestenar och W60 för 6.
  4. Det gör inget om den läcker litet, det skall ju ändå rinna vatten där. Det enda man riskerar vid strömavbrott är att vattnet i facket kan rinna ned i sumpen.
  5. Tidigare såldes ett fabrikat i Växjö som hade två inbyggda luftpumpar som gick i mottakt. De var mycket tystare än någon annan jag sett. Jag tror det var Azolla som grossade dem men det verkar som om firman upphört.. Pumparna är lätta att känna igen på att de har två luftublås. Jag ser nu att Gibbon har två modeller, Stellar w40 och w50 som är byggda på samma sätt. De borde ju finnas hos en del vanliga akvarieaffärer. Enligt en amerikansk webbutik är de ljudlösa. För att de skall vara maximalt tysta kopplar man ihop de två utblåsen med ett T- stycke alldeles intill pumpen.
  6. De här gör det. Men egentligen mäter den inte kemiskt. Man använder en reagens som ändrar färg och mäter sedan färgförändringen (colorimeter). Priset varierar för olika tester mellan någon krona per test och upp till ungefär 100:-.
  7. Jag tycker det är snyggt med litet alger i olika färger och former. Problemet är bara att det är så svårt att ha litet av dem....
  8. Isolera slangen. Använd t.ex liggunderlägg + bred eltejp. Pröva med att skära långa remsor t.ex 5 cm breda och lägg på i spiral med tejp över skarven. Värme - kylfirmor har nog bättre isoleringsmaterial om du är noga.
  9. Enligt min gamla uppslagsbok (Aquarienkunde) behöver en 60 x 90 cm glasskiva vara 9 mm tjock för att klara sig utan förstyvning. Eller blir det en springa vid hörnen som läcker ut ljus om karet bågnar en mm?
  10. Då simmar de nog ut i kväll eller morgon kväll. De måste ha mycket mörkt för att ta sig ur äggskalen. Fångas antagligen lättast genom att hålla en hink i vattenytan och lysa med en ficklampa mot hinken så simmar de mot ljuset.
  11. Det kan kanske vara kiselalger också. I så fall läcker litet kisel genom din osmos. Min har ungefär 70 mg / liter in och två ut så jag har satt ett jonbytarfilter efter osmosen. Gör en silikatmätning på ditt osmosvatten och i tanken så ser du. Drakfisken t. ex säljer färdiga filter eller jonbytarmassa som du kan lägga i ett ytterfilter och sedan leda osmosvattnet igenom. Sedan försvinner kiselgerna på ett par månader utan att du behöver göra något.
  12. UV.n bör vara före skummaren eftersom den förstör cellväggar på alger och bakterier så att dessa lättare kan skummas av.
  13. Jag såg en enkät på reefforum om DSB. Där hade de flesta kraschat inom 18 månader. Jag har läst här på guiden också att DSB har kraschat för flera, men det finns också de som klarat av det.
  14. Jag skulle ha DSB;n i ett fack i sumpen. Det är bra att kunna stänga av vattnet igenom och göra rent när den kraschar.
  15. Mina T5 reaktorer har cosinus 0,99. De har ingen större strömstöt vid tillslag eftersom det inte finns någon samlingskondensator efter likriktaren. Det tar någon sekund att ladda upp lågvoltelektrolyten som ger ström för IC:ns startpulser. Och sedan drar den ström när lysröret tänds. Men då ligger ju timern till sedan den sekunden. Mina HF reaktorer för 70 watts MH:na är runt 20 år gamla och har aldrig krånglat. Att de sedan har en så gammal teknik gör att de har ett sämre cosinusvärde.
  16. Jag har undervisat i elektronik i 23 år. Innan jobbade jag som TV reparatör och med orkesterförstärkare även litet med konstruktion och litet med att konstruera och bygga fartygselektronik innan jag började som lärare.
  17. Tänk bara på strömstöten i timern när den skall tända en lampa med magnetisk rektor och faskondensator på 30 uF. Och strömmen genom säkringerna på grund av sen fasförskjutning som ändå är kvar. Med en elektronisk reaktor har du cosinus bättre än 0,99, mjukstart och kompensering för hur lampan slits så att den har praktiskt taget samma ljusflöde hela livslängden. 5 - 10 % bättre verkningsgrad för reaktorn, bättre verkningsgrad för lamporna + högre livslängd kanske vi inte heller skall glömma. Det finns dessutom ett EU- direktiv som inte är i kraft ännu men det är antaget som utesluter försäljning av nya anläggningar som inte belastar elnätet jämt. (Framlobbyat av elleverantörerna).
  18. Hemma har jag en slangvärmeväxlare. Inkommande vatten för sötvattnet (ungefär 5 - 10 grader) 100 liter / dygn går i en 6mm slang 17m till centralfiltret. Utgående vatten går genom en 32 mm slang tillbaka. Finessen är att den tunna slangen går inuti den grova. Vattnet som kommer fram är knappt två grader svalare än vattnet som rinner ur centralfiltret. (Som kommer fram ganska kallt)
  19. Leran innehåller silikat och järn om teglet är rött. Risk för kiselalger alltså.
  20. Har du bara en eller ett par cm behöver man inte göra annat än att slamsuga den någon gång. Har du tjockare fungerar en sandvändande sjöstjärna bra.
  21. Den har nog en liten skada i kronan.. Rörmasken behöver mat och det kommer från stenen vid starten. Sedan klarar den sig på spillet från fiskarna.
  22. Det var ju vid nitrittoppen. Nu är det lugnare kemi så du kan utan vidare lägga i några liter om dagen.
  23. Extrapris för Aquamedicen: 179 euro hos Doebe meeresaquaristik i Bayern.
  24. Jag kommer att åka till Skåne och ev Danmark någon gång senare i sommar så då borde det gå att lösa.
  25. Kör pumpen på en elekronisk timer. 1 minut per timme eller så. 1 droppe per sekund är ungefär 3 liter per dygn. Låt bara uttloppet från filtret gå i ett glas en period så ser du hur mycket som kommer varje timme.
×
×
  • Skapa Ny...