stigigemla

Vänta bara det sjunker.

Det är svårt att få igång två ensamma fiskar att äta. Jag fundera på att skaffa några billiga bra ätare att ha i min karantän för det är så svårt att få i gång enstaka nyimporterade fiskar. Ser de andra fiskar som äter tar de snabbt efter. Plankton och algätare äter normalt under nästan hela dagen så det tar ett tag att vänja dem till att äta för en hel dag varje gång.

Nuförtiden brukar man tryckimpregnera reaktorspolar med lack för att de inte skall skallra. Bröva att bända eller vrida litet lätt på infästningen till reaktorn (eller hela armaturen). Ändras ljudet då är det antagligen någon plåt som dras mot reaktorn i takt med magnetfältet. Sedan kan det ibland gå bort om man får in en pappersbit emellan plåten och reaktorn där det skallrar. Ta inte med fingrarna i närheten av strömförande delar utan använd något som isolerar bra t. ex bakänden av en oanvänd tandborste eller en plastlinjal.

Får de bra mat bryr de sig inte om att äta upp det gamla skalet. Det innehåller kalk och några proteiner det kan vara brist på så det kan vara ett tecken på matkvaliteten hur snabbt det gamla skalet försvinner. Hos mig har de som mest legat kvar en vecka men nu när jag försöker svälta ut plattmaskar i mitt nano försvinner de på en dag där.

I början klarar du dig gott med 2 x 150w 10 000 till 13000 K. Det duger för de flesta stenkoraller. För att få litet snyggare ljus kan du lägga till ett eller 2 T5 blå eller actinic. Vill du sedan testa blåare ljus behöver du högre effekt. De flesta småpolypiga stenkoraller färgar bättre i mer ljus än 2 x 150w men för storpolypiga, knappar och skivanemoner är det tvärtom för somliga sorter.

Det är troligare att det sitter skit någonstans i slangen till pumpen t.ex i slanganslutningen i utsuget till pumpen eller pumpens insug. Eller vid en slangböj.

Du har nog lyckats ställa in engelskt tangentbord. Gå till: den här datorn / kontrollpanelen så hittar du tangentbord. Kan ju vara idè att köra en virustest också.

Jag har kört min skummare med injektor och sedan byggt om till nålhjul. Det går åt en pump till men den är väldigt mycket effektivare.

Det finns trådar här om hur man borrar kar med Dremel t.ex. Du kan aldrig balansera två pumpar exakt. Förr eller senare kommer en flugskit eller något annat att fastna någonstans och då vinner den ena pumpen. Det finns också inlägg om hur man gör en ytavrinningsbox.

Wrang. Testar du den enkla ritningen du hade uppe här på forumet förut?

Jag har köpt ett löst nålhjul till en Eheim 1060 av Drakfisken för knappt 200:- Med magnet och axel kostar den mycket mer. Det går ju åt en pump till om man skall köra nålhjul = dispergatorskummare men de är mycket effektivare. Har man tur sedan med inställningarna kan ett nålhjul gå tystare än en venturi. Jag har använt eheims original sötvattens luftinsugare till injektor. Det är bara att värma på ett 32 mm köksavloppsrör utanpå och sedan försegla skarven med Tangit. Röret kan man sedan limma till skummaren. Men som sagt Dispergatorpumpen är mycket effektivare.

Dystert. Inga koraller, inga rörmaskar, inga eremiter och så vidare. Jag sörjer med dig...

Jag har överansträngt min franska en stund och hittat följande lista med hjälp av Yahoo. http://www.easymedia.be/recifme/bonnes_adresses.asp Hoppas adressen fungerar.

Du kan testa en flytande hydrometer i sötvatten. I 20 graders vatten skall den visa 1 - 0.002 alltså motsvarande längd som från 1.000 som 1.002 fast åt andra hållet.

Jag tar Ca med Kalciumklorid, KH med Natriumbikarbonat och pH med Kalkvatten (Kalciumhydroxid). En litet förenklad manuell Ballingmetod som om man kör för länge medför en Jonobalans. (Det blir för mycket NaCl.) Därför byter jag också vatten. Om du söker på inlägg av Christian om Omröstning KH från den nionde april så finns det läsvärt och länkar där. På Advanced Aquarist finns också någon artikel om hur koraller tar upp kalcium.

Det finns två olika kristallstrukturer av kalksten, Kalcit och Aragonit. Stenkoraller (med ett par undantag) har skelett av Aragonit. Kalcit behöver ett par tiondels pH lägre för att lösa sig i vatten så Aragoniten löser sig först. (Med CO2). Det lättaste sättet att snabbt få upp Ca är att tillsätta kalciumklorid. Men för koraller är karbonathårdheten viktigare än kalciumhalten.

Det beror på vilken avsikt man har. Bakteriekulturen går på en månad ungefär. Andra djur kan ta mycket längre tid.

Är mätarna riktiga måste det vara vågen som visar fel. Eller litermåttet.

Kanske det kan vara en liten revhummer? Trakeerna kan väl kanske likna tusenfotingsben litet grann.

Kalk eller calciumkarbonat finns i två olika kristallstrukturer, kalcit och aragonit. De flesta koraller bygger med aragonitformen som är den mesta delen av korallkross. Om korallsand ligger blöt några tusen år har kalken omvandlats till kalcit. Aragoniten löser upp sig i vatten vid ett par tiondels högre pH. Därför är det bättre att ha aragonitsand eftersom det skyddar litet bättre mot plötsligt pH-fall.

Jag har två svampar. Den ena växer på botten av ett refugium - karantän 100 liter och belysning 2 x 24w T5. Den andra är i mitt stora 30 cm under 250w MH tio cm under vattenytan. Där har jag satt under LS men nu har den växt fram ur skuggan.

Xenia är en av de mjukkoraller som var känsliga. Jag har läst detta i en tråd på Reef Central någon gång vid årsskiftet men hittade inte tråden när jag kollade i förmidags.

Det är ett missförstånd!! Rowaphos - Aquaphos arbetar med järnhydroxid och är ofarliga för koraller om man inte plötsligt ändrar vattenvärdena mycket genom att sätta till en stor dos och köra mycket strömning igenom. I någon annan tråd här på forumet var det någon som använde en aluminiuimbaserad och hade litet problem med en av sina koraller. Kommer jag ihåg rätt var det framför allt mjukkoraller som var känsliga mot aluminiet. Alltså: Jag rekommenderar Rowaphos och Aquaphos för att ta bort fosfat!

Aluminiumrisken är litet överdriven. Om man silikonar under sidan av ramen och mittstaget räcker det långt. Om du torkar av alla vattenstänk från översidan av ram och mittstag är kondensvattnet väldigt rent om det överhuvud taget blir någon kondens och det fräter inte på aluminium. Det finns de som kört med aluminiumbaserad fosfatremover och det ger tusentals gånger mer kontakt med aluminiet än en ram. (Inte att rekommendera för vissa koraller tål det riktigt dåligt,)

Rowaphos är riktigt dåligt på att ta bort silikat. Jag gjorde ett litet testfilter med 70gram Rowaphos. Fungerade bra när jag startade osmosen men räckte bara uppskattningsvis till 20 liter vatten. (2 mg/l silikat in.) Det som gäller är riktig jonbytarmassa för att ta bort silikat. Den kan man lägga i ett gammalt ytterfilter som man kopplar efter osmosen. Det finns på Drakfisken t.ex. Aluminiumbaserade fosfatremover har det gått runt varningar för genom att många koraller tål aluminium riktigt dåligt.