stigigemla

Jag torkade mig i ansiktet med en handduk jag torkat händerna med. Det var inte smart. Det gav en ögonskada jag har kvar idag efter 4 år. Jag har också haft två feberattacker utan andra symptom efter kontakt på hud utan sår... De kom efter 4-6 timmar och varade inte till nästa morgon. Den andra gången var jag så dålig att jag gick och lade mig. Vaknade efter 2 timmar, mådde bättre så jag sträckte ut lite hopdragna muskler och mätte 40,3 i muntemperatur. Nästa morgon hade jag 38,2 men var symptomfri så jag gick och jobbade. Till saken hör att jag lätt får hög feber.

Refraktometern är kalibrerad för 20 grader och säkert temperaturkompenserad. Det betyder att har du en annan temperatur på refraktometern justerar den mätskalan så att de visar samma som om det vore 20 grader. När det gäller vattnet så ökar volymen när det blir varmare. Går man från 4 grader till 25 minskar sötvatten från ungefär 1.000 till 0.9998. Det betyder vid 20/25 grader att värdet 1.030 skulle minska till 1.0295 ungefär. Allvarligare är att refraktometern är gjord för att mäta natriumkloridlösning som inte bryter ljus på samma sätt som saltvatten. Det betyder att den visar ungefär 0.0015 mer än salthalten. Så dina 1.030 bör vara 1.028 i verkligt värde. Du bör ned till ungefär 1.026 på refraktometern. Det är mycket viktigare att alltid hålla samma salthalt. Eller så läser du av 3,5 % på yttre skalan.

Nästan alla refraktometrar är temperaturkompenserade så den lär visa samma vid 25 grader.

Om du är ute efter orsaken har jag två tänkbara. 1. Akvarievakt som matat . 2. Timer som hängt sig = ljus dygnet runt. När det gäller åtgärd håller jag med Mats. Men kH, Ca, Mg, Nitrat och fosfatvärden kan tänkas ge mer tips.

Det största hindret mot ocellaris i små akvarier är nog vattenreningen. Men jag tror inte någon har haft lek på dem i ett akvarium på 50 liter eller mindre om det inte ingått i ett större vattensystem. Och jag tror inte heller honorna blir 9 cm.

Det finns egentligen tre olika strömmar att räkna med för reläer även om bara en brukar anges. Det är slutström - när brytaren slår till vid en given spänning. Kontinuerlig ström - ström under lång tid med reläet hela tiden till. Brytström - ström som reläet skall kunna bryta vid en given spänning. Dessutom får reläet i vissa fall en spänningsspik vid frånslag av magnetiska laster. Är det en parallell faskompenseringskondensator kan det bli en extremt mycket större strömspik vid tillslag. Hur de olika strömmarna skiljer sig åt beror på hur kontaktytorna är utformade, hur snabb rörelsen är vid från och tillslag och hur kontakterna är kylda. Ofta är också kontakterna inneslutna med skyddsgas vilket för bättrar kylning och minskar risken för att kontaktytorna oxideras vid gnistbildning. Eftersom tillslaget ofta är det värsta brukar man använda reläer med strömlös = av (no) eftersom tillslaget är snabbare än frånslaget. Tiden med gnista blir då kortare. Vanlig miniatyrreläer som sitter på kretskort har jag uppfattningen att de ofta går sönder om man kör dem på 230 v och 3-4 gånger lägre ström än maximalt tillåten. Här: http://gfinder.findernet.com//assets/Series/363/S55EN.pdf kan man se hur brytförmågan för ett relä går ned när likspänningen ökar. För lågfrekvent växelspänning är skillnaden inte lika dramatisk men den finns.

Det är mycket snällare laster. Där borde kontaktorer för elvärme vara perfekt.

Magnetiska ballaster för metallhalogen ger en ordentlig spänningsspik när de slår av. Det orsakar en gnista som ofta svetsar ihop kontakterna i brytaren. Jag har kontaktorer för elvärme sedan jag körde med 3 250 w MH på en timer. Jag skulle rekommendera Sjöfart att konsultera en industrielelektriker med vana från stora elmotorer.

I denna fråga håller jag inte med Lasse. Jag tog upp muränan för vissa fiskar verkar som Lasse säger inte vara känsliga för akvariestorlek. Men det finns andra... Vad som gör att fisken slutar växa vet jag inte. Kanske vantrivsel som gör att de bara äter livsuppehållande i väntan på bättre tider. I stället för att äta så att de växer. Vissa fiskar slutar tvärt att växa "normalt" beroende på hormoner. Det ser alla som har Clownfiskar. Jag har en trio percula i mitt stora kar. Hona, hane, och underordnad hane. Den minsta är ungefär 5,5 cm och den största 8 men de är lika gamla - drygt 12 år. Vad jag kan se växer den minsta fortfarande liksom de andra men det rör sig om någon eller några mm per år.

Jag tror att max storleken på fiskar ofta är överdriven. Att man anger den största storleken man normalt kan hitta. Gula kirurger t.ex har jag för mig brukar vara 12 - 14 cm i naturen. Min minst 12 år gamla är nu ungefär 11 cm. (Stora karet nästan hela tiden) Antagligen en hona = lite mindre. Palettkirurger brukar stanna på 20 - 25 cm (honor är de mindre) men jag har sett en i akvarium på 25 cm + 0,5 kg ungefär. Den var så fet och trög att den inte orkade vara aggressiv. Den vanliga Chromis virides är väl oftast runt 8 cm i naturen men kan bli 12 cm i akvarium.

Det är ju rätt intressant att någon tog upp Homo sapiens som ett exempel. Jag är övertygad om att ingen människa vill växa upp i ett så litet rum att man inte når full längd. Har man ett riktigt stort akvarium och prövat fiskar i både det och mindre kar så ser man skillnaden i beteende tydligt. Och vad som är stort för en fisk beror ju inte bara på fiskens längd. Om och hur den håller revir spelar också stor roll förutom om det är en simglad fisk från bränningszonen. En muräna t.ex trivs om jag har uppfattad det rätt ofta i ett akvarium som är lika långt som fisken medan en kirurg ofta behöver ett akvarium som är mer än 10 gånger fiskens längd. Jag har en kund som fick ta ur en 17 cm lång Palettkirurg ur ett 160 cm långt 700 liters kar för att den blev hyperaggresiv mot allt. Den slog ihjäl de andra kirurgerna och en kaninfisk efter 3 år i karet. Kirurger växer ofta långsamt - könsmogna efter 3 -4 år medan andra mindre fiskar ofta växer fortare. Vanliga clownfiskar har ofta full längd efter 1 år och Pseudochromis och mindre blennider kan vara fullvuxna på tre månader. För en vitbröstad eller en Palett skulle jag säga att 2,5 m är en minimistorlek på karet medan gula kirurger ofta kan gå bra i kar på 1,5 m. Jag tycker inte man skall titta för mycket på handlarsiter som Liveaquaria t.ex. Det verkar som om de anger ministorlek på karen för fisk i försäljningsstorlek. En annan fisk som mer eller mindre kräver stort kar är Pseudocheilinus hexataenia. Jag har kunder med 2 m kar som säger att de aldrig sett någon aggresivitet från den. Jag hade 2 i mitt nästan 3 m kar som lekte flera gånger och det var bara någon enstaka gång innan de började leka som honan var jagad. Men sätt en i ett 100 liters kar...

Kvalitetspumparna har alla slang av santopren och de tål alkohol. De billigare pumparna har slang av silikon som också tål alkohol. Det som skulle kunna tänkas vara ett problem är om någon av de billigare pumparna har en "piratkopierad" slang. Santopren är ganska dyr. Man bör nog hålla koll på anslutningsslangarna för jag har för mig att mjukgjord PVC inte räknas som alkoholsäker. Jag var inne på en massa siter från slangtillverkare när jag började tillverka doserpumpar men det är några år sedan så nu vet jag inte var jag såg det men någonstans - slangtillverkare eller kemisk industri.

Jag tror det är ett djur som byggt sig en håla. Kolla på natten med en röd ficklampa och var beredd på en överraskning.

Problemet är att man länkar till akvariestorlek via sökfunktionen och då funkar det inte. Om man bara går in i forumet och scrollar ned till tråden finns statistiken med.

En intressant sidoinformation kan vara att jag inte sett någon rapport om en Tritontest med rödmärkt brist eller överskott på sulfat. Och Triton brukar ju rödmärka ämnen i onaturliga koncentrationer även om de inte har någon känd effekt på faunan i våra akvarier. Barium och Litium är två exempel som varit uppe här på guiden. Så jag tror inte brist eller överskott på sulfat är något vanligt problem.

Nemateleotris och Ptereleotris är ökända för att hoppa så i ett så lågt akvarium lär de inte stanna länge om du inte har täckglas. Rovfiskar som t.ex muränor har ofullständig matsmältning så de kräver rejäl skummare. De flesta blir alldeles för stora också. Det finns några små gyltor - wrassar som kan tänkas gå bra. Se upp med Pseudocheilinussläktet bara. De är oftast ytterst aggressiva i så små kar.

Tänkbart är att sulfatet inte var med i den blandningen då det inte blir lösligt som koncentrat. Det innehåller ju också kalcium och kalciumsulfat = gips faller ut om det är mer än 21 mg per liter sötvatten. Förvisso blir lösligheten högre med magnesium i vattnet men knappast så mycket.

På grund av transportkostnader var det flera fabrikanter som levererade salt med natriumkloriden separat redan på 60 - talet. Då kunde offentliga akvarier köpa natriumkloriden direkt från "gruvan" och på så sätt sparade man in en fraktkostnad. Det är detta som är grunden till Ballings idé som natriumkloridfritt salt. Det fanns redan flera tillverkare när han fick idén.

Nej det är ju för att det bildas natriumklorid när man tillsätter natriumbikarbonat och kalciumklorid. Då får man tillsätta motsvarande andel av alla andra ämnen i saltvattnet. Det borde vara med i det natriumkloridfria saltet...

Jag uppfattar det som att han gjorde en metod att upprätthålla de naturliga värdena i vattnet. När han gjorde detta var inte mycket känt om vilka ämnen som var viktiga. Nu vet vi mer.

Jag tror som Jonas och de som skapat recepten utan magnesiumsulfat att det inte spelar någon roll i akvarier.

Du får rapportera till oss när du varit inne på Petsplus. Det skall enligt något forum vara den bästa butiken i Dubai.

Jag skulle stänga av fosfatreaktorn. Med så lite fisk i lär nog korallerna ta upp all tillgänglig fosfat. Och jag rekommenderar bara en akvarievolym per dygn om det är mycket media i fosfatreaktorn. Men som alla andra skriver kH är viktigt. När det gäller doserpumpar är det väldigt olika kvalitet. Slangen i själva pumpen skall vara av Santopren eller Novopren. Det är ett slags skumplast med slutna porer som har i storleksordningen 6 gånger längre livslängd än genomskinlig silikonslang + att den tätar bättre. Pumphuvudet skall vara av Nylon som i de flesta Tyska pumparna (se Googlebild på Grotec, Fauna Marin, IKS eller GHL) eller mina - inte av PVC. Pumphuvudena som är monterade med 4 skruvar brukar vara av PVC. Sedan är ju frågan om elektroniken och programvaran. Där ser man ju ingenting på utsidan så där får man kolla trådar på forum om vilka som hängt sig eller plötsligt börjar göra fel. Generellt skulle jag säga att en begagnad pump med riktiga huvuden är bättre än en ny med PVC pumphuvud.

Det kan mycket väl vara kH. Men jag får samma problem med noll fosfat. Lite fisk och mycket koraller är receptet. Eller för mycket flöde i fosfatreaktorn för några av mina kunder.

Ta ur biopelletsen. De har nollat fosfatvärdet och orsakat bakteriefilmen.