Gå till innehåll

daniel_i_malmö

Medlem
  • Antal inlägg

    623
  • Gick med

  • Senaste besök

All aktivitet

  1. Det ser riktigt trevligt ut. Vad har akvariet för mått? Det vore ju perfekt att köra några mangrove däri, som får sträcka sig upp mot solljuset i fönstret, antingen direkt i karet, eller hydroponiskt i en kruka i fönstret som vatten från akvariet cirkulerar igenom.
  2. Hej!

    Tyckte väl jag kände igen din profilbilden på personen som på fotosidan kommenterat min bild från en biljardhall i Indonesien. Internetvärlden är bra liten ibland! :)

  3. Har jag förstått detta rätt, man får ett ännu bättre kalkvatten + en kolkälla på en gång? Hur löser man ättiktillsatsen rent praktiskt, tex om man använder en kalkvattenmixer? När i förloppet skall ättikan blandas i? I osmosvattnet före kalkmixern?
  4. Då får jag ställa de dumma frågorna: Vad är 'Nordic Silver' och var hittar man det? Har det använts till denna typ av ändamål tidigare? Jag försökte googla på Nordic Silver men det var omöjligt att hitta något matnyttigt bland alla träffarna på silversmycken mm...
  5. Om ni inte hittar något ställe så pröva att höra er för på plantswap.se. Akvarieväxtnördarna använder CO2 i mycket större utsträckning så det kanske kan ge något. De har också en gammal (2007) sticky om var man kan fylla sin tub. Där nämns Presto i Ystad, och Örestads Brandtjänst i Malmö: http://www.plantswap.se/forum/viewtopic.php?t=1651
  6. Akryl är just av den anledningen inte alls vanligt till rimless akvarium, inte ens i USA där akrylakvarium annars är mycket vanliga. Om du inte ska ha rimless blir akryl med ens ett betydligt mer gångbart alternativ som inte alls kräver de tjocklekarna på skivorna. Ett alternativ är att bygga själv. På zoopet finns en tråd där någon byggt ett akrylakvarium. För att hitta de som säljer akryl sök på PMMA som är det 'korrekta' namnet på akryl.
  7. Här finns en film som visar hur en pistolräka använder sitt 'skott' till att jaga: http://blog.nus.edu.sg/lsm1303student2011/2011/03/27/pistolshrimp/comment-page-1/
  8. Vet inte om det tillför något, men vad jag läst mig till fungerar det omvända för mer ljuskrävande koraller och sötvattensväxter: riktigt höga ljusnivåer under en kortare tid tex 4h, och sedan lägra ljusnivå resten av de ljusa timmarna. Arter som kräver mycket ljus för tillväxt behöver alltså inte ha detta 12h per dygn - vilket verkar logiskt med tanke på moln, ev skuggande träd intill sötvatten etc. Tillväxthastigheten blir naturligtvis lägre än om mer ljus under längre period. När jag läste om detta vill jag minnas att det också påstods att lägre ljus under längre tid, utan en topp med mer ljus, inte kompenserade för den lägre ljusnivån. Jag har inte källorna på detta, och skriver ur minnet så ta det inte som säkra fakta...
  9. Jag skulle tro att C.b. finns i våra akvarium redan, oavsett eventuell honungstillsats eller ej. Denna bakterie finns vanligtvis i sediment från havsbotten.
  10. Verkar vara ett kul arrangemang. Går det fortfarande att anmäla sig? EDIT: såg nu att anmälan gick ut 6 april. OffTopic: Hehe, det är för att du aldrig varit på en ciklidstämma... Om vi inte väntat barn i dagarna skulle jag varit där även i år. Det är fantastiskt kul att träffa ett hundratal eller fler andra som delar ens intresse i verkliga livet! Det blir härliga och ibland heta diskussioner om favoritfiskar, vattenvärden, drömakvarier och allt annat mellan himmel och jord, inte minst efter några öl på middagen på kvällen. Jag minns tex en självsäker utfästelse om kommande sjöhästodling sent i hotellbaren när stämman hölls i Malmö sist... Om du läser detta vet du vem du är, och att du kommer att påminnas om detta ända tills du visar upp några yngel... Och så klart två dagar med fantastiska inspirerande föredrag och workshops.
  11. Sök på 'phyto' så hittar du nog en del matnyttigt. Se också http://www.mikromarine.se/phyto.html
  12. Ni som har kylflänsar som klarar av att kyla 3w cree eller motsvarande passivt, hur mycket har er kylfläns kostat per led den kyler?
  13. Ahh, där ser man. Jag var helt inställd på att det var någon parasit eller möjligtvis någon svampinfektion, men borst från borstmask låter självklart nu när ni nämner det. Känner mig faktiskt lite dum som inte tänkte på det... Stig, försvar av rom låter som en förklaring som jag gärna tror på. Och varför skulle den annars gå i närkamp med en borstmask?
  14. Hej Ända sedan jag köpte den, för drygt ett år sedan, har min ena Pseudochromis freidmani till och från haft något som ser ut som tunna glasfiber som sticker ut från ena sidan av huvudet. De är kanske 3-6 mm långa. 2-10 st åt gången, med någon månad eller tvås mellanrum. De har hitintills försvunnit av sig själv efter någon vecka eller så. Just nu har den ett skov som ler lite värre ut än vanligt med fler 'fibrer'. Fiskens allmäntillstånd ter sig helt opåverkat. Vad kan detta vara?
  15. Boken 'Advances in coral husbandry in public aquaria' finns att ladda ner gratis här http://www.burgerszoo.eu/over-burgers-zoo/coral-husbandry/table-of-contents?ce=1 Det finns också en tryckt version att köpa för 64 euro inkl frakt. Boken är tydligen en sammanställning av presentationerna på en konferens på temat 'Coral Husbandry' som hölls på Burger Zoo 2007. De olika kapitlen sägs vara skrivna av några av de skickligaste korallexperterna på olika offentliga akvarium runt om i världen. Jag har bara skummat några kapitel än så länge. Varje kapitel är uppbyggd som en fristående vetenskaplig artikel, med referenser osv. Det är absolut inte snyggt och lättillgängligt formgivet så det krävs nog lite engagemang för att ta sig igenom allt. Men kanske finns det godbitar även för hobbyakvarister däri? Hittade boken genom Reef Builders-bloggen: http://reefbuilders.com/2011/02/14/coral-husbandry-book-buy-free-download/ Där skriver de också lite mer om bakgrunden till boken. (Har sökt på SG och vad jag kan se har förvånansvärt nog ingen tipsat om denna bok tidigare?)
  16. Så har inte jag fattat det, av vad jag läst mig till och utifrån vad vår föreläsare sa på ögonkursen. Jag har förstått det som att just våglängden som träffar näthinnan spelar roll. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16950247: http://www.mdsupport.org/library/hazard.html:
  17. Mycket starkt ljus kan ge akuta skador. Men mer förrädiskt så misstänks just blått ljus vara en viktigt faktor i de skador som ackumuleras i ögats näthinna med åren. Exponering för blått ljus ger fotokemiska reaktioner och oxidativa skador. Sådan exponering i yngre dagar skulle då öka risken för bland annat blindhet genom makuladegeneration på ålderns höst. Frågan är om fiskarna hinner utsättas för det blå ljuset tillräckligt länge för att skadas. Och märker du om en fisk blir halvblind...? Fiskar som i naturen lever nära ytan utan skugga har säkerligen genom evolutionen försetts med biokemiska skydd i sina ögon i den mån inte vattnet i sig skyddar mot denna strålning. De vetenskapliga studierna på området är inte entydiga och inte heller lätta att genomföra med tanke på tidsspannet och svårigheten att beräkna exposition för blått ljus genom livet. I sådana här fall är försiktighetsprincipen alltid bra att tillämpa... fast jag är väldigt sugen på en ledramp själv...
  18. I de små storlekarna är själva akvariet i princip identiskt mellan Cocoon och Dennerle, men Cocoon har inte lika stora varianter som du märkt. Har hört rykten om att de tillverkas i samma fabrik. Det är några stycken i Malmö Akvarieförening som köpte Dennerlekuber (inte den största modellen) på vår senaste Tysklandsresa, och de verkar mycket nöjda. Dennerle är inte så vanligt i Sverige, dels har det traditionellt varit ett smalt lite dyrare märke främst inriktat på växtakvaristik. Dels, om jag inte tagit fel, så var de i Sverige tidigare representerade av Simontorp, vilka la ner sin verksamhet för inte så hemskt länge sedan. Om de hunnit få en ny representant har det kanske inte hunnit slå igenom ännu, jag har i alla fall inte sett några Dennerle-prylar i Malmös akvarieaffärer på ett bra tag. Sen har väl Aqua Medic också kommit med ett öppet nano med ledbelysning nyligen?
  19. Du belyser väldigt bra en av mina poänger. Hur många procent av de fiskarter som finns tillgängliga i Sverige har Saltvattensguidens akvarister lyckats odla, tillsammans...? För den enskilde akvaristen finns det massor av utmaningar kvar - trots alla fantastiska färdiga paketlösningar vad det gäller teknik, tillsatser etc. Vem blir först i Sverige med att odla en dvärgkejsare, tex? (Det kanske har gjorts?)
  20. Jag upprepar mig, men ändå... När vi lyckats odla, säg, 97% av alla fiskar som finns att tillgå i hobbyn så kanske jag kan skriva under på ditt resonemang. Fast å andra sidan, då framstår de återstående 'omöjliga' 3% fisk som en ännu större utmaning... En gäckande dröm så som Altum-scalaren var i många årtionden inom sötvattensakvaristiken. Ännu idag är det väldigt få som lyckats odla den arten. Har alltså svårt att förstå resonemanget om att hobbyn skulle ha stagnerat, särskilt om man lyfter blicken lite och ser hur resonemanget går utomlands: 2010 was a massive year for marine fish captive breeding Det görs framsteg som aldrig förr i en allt ökande takt! I linje med detta tycker jag också det ligger ett lite tråkigt fokus på teknik och tekniker i själva resonemanget att hobbyn skulle ha stagnerat. Utmaningen i att få fram ett fungerande lekpar av en ny art och dra upp yngel i bra kondition kommer att finnas kvar för dig som akvarist inom all överskådlig framtid. Men det är så klart en utmaning som tar lång tid och engagemang att lösa och inte kommer som en färdig teknisk/biokemisk paketlösning...
  21. Har finns ett javaprogram som skall räkna ut lämplig glastjocklek för akvarium utan ram och sarg, sk 'rimless'. Man kan välja önskad säkerhetsfaktor, och få fram glastjocklek, eller ange glastjocklek och få fram säkerhetsfaktor. http://www.plantedtank.net/forums/diy/57295-rimless-aquarium-glass-thickness-calculator.html Går inte i god för korrektheten dock!
  22. Beträffande närodlat/maricultured/vildfångat som källa till bulken så tror jag det är omöjligt att säga något generellt som gäller för alla arter. Det finns så många variabler: populationsstorlek och reproduktionstakt för olika arter, CO2-utsläpp vid långa transporter, energiförbrukning vid odling, bevarandeincitament etc En aspekt tycker ofta missas när denna diskussion kommer upp, även om det nog är ett sidospår: Jag anser att det är först när man har kunskap nog att odla en fisk som man lyckats som akvarist beträffande den fiskarten. Först då har man lyckats uppfylla den artens behov någorlunda. Det borde vara det självklara målet för alla som har sina akvarium som mer än prydnad. Att bara hålla en fisk tills den dör utan möjlighet att få den att föröka sig är snittblomme-akvaristik. Därmed inte sagt att man måste odla arten - men så länge vi inte ens har möjlighet att göra det finns det massor att sträva efter. Jag har under min snart trettioåriga akvaristiska bana gång på gång förvånats, ja för att inte säga upprörts, över att kunskap om hur man sköter sina skyddslingar så väl så att de förökar sig ofta inte varit ett självklart mål för saltvattensakvarister. Lyckligtvis har detta ändrats drastiskt när det gäller koraller. När jag arbetade i akvariebutik runt 1990 betraktades koraller som just snittblommor. Man köpte en, och sedan en ersättare efter tre-sex månader när den första tynat bort. Ingen skulle vara nöjd med sådan korallhållning idag. Min förhoppning är att utvecklingen går dit även när det gäller de andra djuren i våra akvarium.
×
×
  • Skapa Ny...