
tropfrog
Medlem-
Antal inlägg
425 -
Gick med
-
Senaste besök
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
Svaret heter E252, kaliumnitrat. Sen kan du använda vilken metod du vill i framtiden. Alternativen är förstås tex mer fisk, mer mat, biofilter eller ozon. MVH magnus
-
Peter....Har du några bra källor på lager när det gäller ozon? Har inte hittat mycket mer än sanders hemsida som känns läsvärt på engelska. MVH Magnus
-
Tack!! Jag tror rent av att det är mindre än 1 mm. Tänker att alla böjar och rör drar ner flödet mer, för att inte tala om höjden. MVH Magnus
-
En skrubb/ ett tempel....Whats the difference:) MVH Magnus
-
I mitt fall är ju hålet genom kranen ca 1 mm mindre än inloppet/ utloppet. Hur tycker du att jag skall lösa det? Alternativet är att gå upp till 32 resp 40 mm kranar, med en massa skarvar som resultat. MVH Magnus
-
Jag kunde inte släppa observationen att cyano försvinner med ozonisator. Efter att läst allt jag hittar om ozon så står det helt klart. Om cyanon behöver syrefria zooner för att fixera kvävet (de som växer som täcken) så kan ju det högre syrehalterna man får med ozon klart störa den. MEN, skillnaden mellan ozon och inte ozon är också att amoniumsvängningarna blir mindre, kan det vara så att cyano har samma signalsubstans för att blomma som de flesta alger? En annan effekt av ozon är att kvävet snabbt oxideras kemiskt och där har vi en "nitratfabrik" som är bra mycket effektivare än vilket biofilter som helst. Det sammantaget, högre syrehalter, lägre/stabilare amoniumvärden och högre nitrathalt borde kunna knäcka cyano i de flesta fall. Tack för den insikten!! MVH Magnus
-
Hej Jag sitter nu och försöker att beställa grejor till mitt akvarium och har fastnat vid rören till hlp 4040 pumpen. På deltecs hemsida står att läsa: Shut off valves should be sized so that the bore of the valve is the same as the outlet/inlet of the pump which generally means one size bigger. Vad innebär detta rent praktiskt? Insuget är 32 mm och utblåset 25mm. Men när jag tittar på den pvc så skiljer det inte mer än max 1 mm mellan rörets innerdiameter och kulventilens. Inte kan väl detta tvinga mig till att sätta 32 resp 40 mm kranar? Då kommer det ju att krävas en hel massa reduceringar också......Hur har ni gjort? MVH Magnus
-
Vilket är maxsize för bilder? Tyckte nog att det blev lite smått, eller? MVH Magnus
-
Eftersom ni tjatar och jag måste lära mig bifoga bilder så kommer här lite bilder. Hur akvariet såg ut innan jag tömde det, och efter. Hur rummet såg ut innan jag målat golvet, och efter. Det jag besparar er är den mörkkblå färg som fanns innan väggarna målades. Som ni ser så står akvariet inte på något vidare bra ställe i dagsläget.
-
Hej Jag har ju läckt ut info om en föregående start av rev. Nu känner jag att det är dags att starta en tråd om detta. Jag har en begränsad ekonomi och kommer därför att testa mig fram med att driva upp kolonier från sps fraggar. Karet kommer att vara mycket sparsamt befolkat i början, men jag kan tänka mig att öka på i takt med att korallerna (förhoppningsvis) växer. Det faktum att överväxta kar håller näringen i shack till stor del genom korallupptag lockar mig som naturakvarist. Jag har redan köpt på mig 22 kilo begagnad sten, denna kommer jag att sprida på glasterasser så att man får både en luftig design och högt belägna platser för de mest ljuskrävande korallerna. Med tiden hoppas jag att korallerna skapar designen, inte stenen. Måler ligger 5 år fram och bilden har jag mycket klar. 1 år experimenterande och sedan 3 år tillväxt och sist 1 år aquascaping. En sak som faschinerar mig är just tiden, växtakvariet på jobbet måste gallras 2 ggr i veckan och scapas 1 ggr i månaden. Akvariet är ett befintligt på 500 liter med sump som jag har haft i 2 år redan med västafrikansk biotop i. Karet köptes av Richard här på forumet som tidigare hade salt i det. Akvariet tömdes förra helgen och inehållet såldes på GCS årliga auktion, det spädde på på saltkontot rejält Rummet som det skall stå i är endast 5 kvm och är en före detta klädskrubb. Att jag valt denna plats är helt enkelt för att den är husets svalaste plats, samt att man kan välja att sätta in en billig aircon om värmeproblem uppstår. Det jag gjort hitentills är att jag slipat och målat om golvet. Rummets storlek har gjort att jag aldrig kommeratt kunna ta helfoton på akvariet, så när det kommer igång får ni nöja er med makro. Jag har köpt på mig mixer och reaktor begagnat, även om det dröjer innan de behövs så är det ivilket fall den metoden jag kör för spårämnen. Reningen kommer bestå av först en red sea skummare och sedan en blå filtermatta som tar det som skummaren missat. Enligt min filosofi så är det bättre att bryta ner i filtermatta än att släppa tillbaka i akvariet, min variant av hängslen och svångrem. Med tiden hoppas jag kunna stänga av skummaren. Jag är oerhört interesserad av ozon, med tanke på mina erfarenheter av oxydator i sötvatten. Men en eventuell ozon räknar jag som steg 2, och kommer inta att finnas från början. Om behov uppstår så utesluter jag inte användningen av vodka. Jag har byggt ett fluidiserande filter för fosfatremover, men den använder jag endast om no3 ligger under 10ppm. Annars finns det ju andra metoder . Ljuset har jag inte bestämt till 100% ännu. Här är det begagnat som gäller så jag letar efter lämpliga kandidater. Om jag inte hittar lämpligt ljus innan starten så kan jag starta utan ljus och fortsätta leta. I vilket fall har jag en ramp med 2*54w t5 som jag tänker använda till blåljus. Lite stämningsbelysning för natten har jag också ordnat med ledmånljus. Om korallerna "goes sexual" pga detta så får jag acceptera att jag skapat en perfekt miljö och leva med kraschen. Cirkulationen består av en deltec 4040 som returpump som levererar vattnet utmed bottnen och förhindrar accumulation av dietrus under stenarna. Dessutom har jag 3 st luftkylda tunze/aquacarepumpar för cirkulation. Jag har en iks dator sedan länge, roligare leksaker får man leta efter!! Den får styra månljus/blåljus via simmod, pumpar via dimmbar sockel, vattenpåfyllning via mixer mha nivåvakter och dospump, kalkreaktor via ph prob och magnetventil, temperatur via tempmodul, doppvärmare och fläktar. Det som skall göras idag är att tömma karet på sand och tvätta rent. Jag skall plocka ut sumpen och måla om möbeln inuti. Jag skall skaffa en datorfläkt för att ta hand om fuktproblem jag upplevt tidigare. Jag skall skicka in en beställning på massa leksaker från tysk webshopp......Och här sitter jag och skriver förljetong, nej....Dags att jobba! MVH Magnus
-
Slappna av och följ utvecklingen. Nitrit ät inget farligt i saltvatten, bara en indikator på hur långt nerbrytningen har kommit. MVH Magnus
-
Jag skall snart skicka en order till tyskland, däriblande blå leds. Vill du vara med så får du höra av dig. MVH Magnus
-
Men fiskarna sväljer väl fodret? Att vattnet i ett frysfoder inehåller fosfor är förståss varken bra eller önskvärt, det hamnar ju direkt i vattnet. Men med torrfoder som matas i rätt mängd är ju mängden fosfat mindre interessant. Fiskarna behöver trots allt fosfor. MVH Magnus
-
Tack Stig. Dessutom så kalkar pumpar och dyligt igen rätt lätt om man fäller ut hela tiden. Det verkar vara en strulig, dyr och farlig metod. MVH Magnus
-
Ni säger egentligen samma sak, men tolkar det på två olika sätt. Jonas tror att magnesiumet förhindrar karbonaterna att fälla ut, vilket han verkar vilja. Medans Stig vill att magnesiumet förhindrar att kalciumet fäller ut. I verkligheten så är det ju faktiskt så att magnesium förhindrar karbonat och kalcium att fällas ut. Då återstår väl bara en enda enkel fråga: Kan man med hjälp av kalciumtillsats fälla ut karbonater så att det värdet av karbonat sjunker. Om svaret är ja så bör man låta bli magnesiumtillsats, om svaret är nej så bör man tillsätta magnesium. Den frågan har både Stig och Jonas redan svarat nej på. Altså borde ni vara totalt överens. Angående källan till det höga kht vill jag gissa på denitrifikation i stenen/sandbädden som speedats lite extra med hjälp av vodka. Denitrifikation tillför nämligen vattnet karbonater. Om det enbart hade varit lågt ph i sanden som var orsaken så skulle både karbonat och kalsium höjts lika mycket. MVH Magnus
-
Jo, sant. Men hur ofta finns de i butik? Jag är mycket sugen på dessa men har inte sett dem på någon lagerlista det senaste året. MVH Magnus
-
Min Annas hästhobby är inte helt billig. I och för sig ingen egen häst, men ridskola, pendling till stallet, utställningar, horseshows, ridkläder osv är inte helt billigt. Det viktigaste är att man trivs med det man fyller upp sin fritid med, inte vad det kostar. I denna hobbyn känns det som att en förstående sambo är mycket viktigare än en stabil ekonomi. Jag har sett många snygga kar uppbyggda på mycket begränsad ekonomi. MVH Magnus
-
Jag tror att Stig missade kardinalfiskarna. Pterapogon kaudeni och Sphaeramia nematoptera är två som sägs vara lätta, tåliga och går att hålla i grupp. Att de är relativt lättodlade gör ju inte saken sämre. MVH Magnus
-
Det stämmer som du säger Stig att gucket du tömmer ut ur skummarkoppen inehåller mer fosfor än kväve. Men hur mycket kväve vädras ut som gas i skummare och ytcirkulation? Det tillsammans med denitrifikation gör att exportvägarna enligt min erfarenhet är mycket större på kväve än fosfor, givetvis kan det finnas undantag. Att fosfatfilter är vanligare än nitratfilter i denna hobbyn tyder på samma sak. Eftersom fosforn är boven och inte kvävet i ett korallkar så måste man bekämpa denna skevhet om/när den uppkommer (eller förebygga?) på något sätt. Nitrattillsats är ett, fosfatabsorber och fosforreducerad mat är två andra. Att reducera fosfat på olika sätt är väl beprövat sätt, att tillsätta nitrat är en metod med mindre empiri. Men som Jörgen säger så sugs ju allt kväve upp mycket snabbt i hans kar, och gissa vad som sugs upp sammtidigt i förhållandet 10/1.....Jo, fosfat. Så länge inga högre halter av nitrat accumuleras och inga koraller tappar färgerna så tror jag att detta är ett ypperligt sätt att exportera fosfat, som fraggar för 100kr stycket . Om det räcker som enda väg ut beror förståss på karets belastning och korallmängd, om det behövs går det ju att kombinera med andra balanserade metoder, tex vodka/zeo. MVH Magnus
-
Jag vet inte om jag kan hålla med dig, Janne. Bakterierna som exporteras alt äts upp av korallerna har samma kväve/fosforförhållande som alt du stoppar i karet. Om du inte har fosforreducerad mat förståss, men zeo innebär ingen särskild mat...Eller? MVH Magnus
-
Jag har ändrat uppfattning. Du har rätt Jörgen. Zeo exporterar en balanserad mängd av kväve/fosfor. Med tanke på övriga kväveexportvägar så borde även zeo riskera en snedvriden kvävefosforkvot. Lite kvävetillsats bör nog vara nyttigt även i ditt fall. Om tillsatsen skulle leda till obesvärande tillväxt så är det bara att ringa mig, så kan jag hjälpa till. Testa med 0,5 ppm i veckan och öka om du tycker att resultatet är önskvärt. Om du behöver koncentrationsberäkningar och rena kemikalier är det bara att höra av dig. Lycka till. MVH Magnus
-
Betare tycker jag är bra i varje kar, bra inlägg. Jörgen: Jag tror inte att zeovith och kno3 tillsats är en bra kombination. kno3 tillsats ger en högre andel näringsupptag med hjälp av zoox och zeovith strävar efter så låg som möjligt. Kanske inte någon bra idé att äta kakan och ha kvar den. Men jag är väldigt spänd på att se hur ditt kar reagerar på kno3, så mitt tips är att vänta med zeotestet och köra nitrattestet först. MVH Magnus
-
Ahh, Hej walle, Brams nämnde att det var du. Jag ser fram emot bilder på ditt kar då det sägs vara väldigt spektakulärt, välkommen till guiden. MVH Magnus
-
Om man vill klara sig med färre streampumpar måste ju closed loop vara bra mycket bättre och billigare än att ha full storm i sumpen. MVH Magnus
-
Jag brukar säga 100kr/litern för att ge en ungefärlig bild av vad det kostar, den verkar stämma ganska så bra med de siffror som näms här. Givetvis blir det dyrare med de bästa grejorna och billigare med begagnat. Lägg också märke till att de siffror som figurerar för de nya tidens nanoburkar får ett högre pris per liter även om skummare saknas. MVH Magnus
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.19
Tapatalk 2.1.1