Christian J

10 hours ago, Lasse said:

Tack - roligt att se filmerna från Sjöfart - jag vet hur det akvariet ser ut idag - det är skillnad  Tyvärr är inte kardinalerna kvar.

 

MVH Lasse

Jag fotograferade dem 2010 tror jag (bara stillbilderna är från Sjöfartsmuseet, inte Youtube-filmerna).

10 hours ago, Kimozabe said:

Kan ju inte ljuga och säga att jag inte gillar färger så jag vet inte riktigt. Kanske om jag hade sett dom live......

Här är ett par filmer som jag tycker verkar rättvisande. I den första smälter de in i de blå skuggorna, men jag tycker ändå att de har ändå en spöklik charm, särskilt på nära håll. I den andra filmen är bakgrunden lite ljusare, där framträder deras blå teckning starkare. Stimbeteendet i filmerna är som jag minns det från Sjöfartsmuseet.

Jag har bara alltför mycket mat (alger) tillsnäckorna, däremot kanske jag snålat lite på maten till räkorna senaste veckorna. Jag har även några pepparmintsräkor som konkurrerar med putsarräkan om eventuella matrester. Risken är att räkorna lärt sig tycka om snäckor pga hunger, och nu inte vill sluta även om jag matar ordentligt med annat.

Jag har haft ca 75st 5mm stora (Turbo?) snäckor som vuxit upp i karet. På dagarna brukade de söka skydd i hörn, under stenar eller inuti algskrapan, men på senare tid har jag sett påfallande många av dessa småsnäckor ligga uppochner på botten med slutet lock, och de verkar inte längre samlas under stenarna på dagarna. Jag har även noterat många tomma små skal på botten. Så för ett par veckor sedan fick jag se min Lysmata debelius (som jag haft i flera år) springa iväg med en liten snäcka i klorna. Kan räkan ha lärt sig att angripa mindre snäckor?

2 hours ago, Kimozabe said:

Dom e ju mer lila än blå, simmar dom i stim? 

Jag har bara sett dem på Sjöfartsmuseet, och där höll de sig mestadels stilla i stim. Här är några bilder därifrån:

2 hours ago, Kimozabe said:

Googlade lite bilder på Apogon, undrar om dom är så tilltalande som på bilden du länkade @Christian J 

Det beror nog mycket på ljusförhållanden, bakgrund, mm. Bilderna ovan är på ett och samma stim, den översta av dem är nog blåare än i verkligheten.

Det finns f.ö. fler fina Apogon-arter, men jag har inte sett dem i affärerna särskilt ofta.

8 minutes ago, Kimozabe said:

Då jag har utrymme för nån fisk till så tänkte jag kanske ha nån sån här. Såg dom i Danmark, var helt svarta med dom vita prickarna. Frågan är om dom ändrar utseende/färg när dom växer

https://se.reeflex.net/tiere/107_Dascyllus_trimaculatus.htm

Ja det är väl bara ungdjuren som är helt svart/vita och lever i grupper i stora symbiosanemoner (kan se spektakulärt ut i naturen), de vuxna sägs vara väldigt aggressiva (enbart mot artfränder?) och brunfärgade. Vet ej hur fort de växer upp.

8 minutes ago, Kimozabe said:

Gillade dessa här när jag letade efter dom jag sett i Danmark. Gillar dessa ännu bättre. 

https://se.reeflex.net/tiere/6970_Chrysiptera_tricincta.htm

 

Finns även dessa:

https://se.reeflex.net/tiere/109_Dascyllus_marginatus.htm

https://se.reeflex.net/tiere/108_Dascyllus_melanurus.htm

Enligt https://reefbuilders.com/2014/10/10/reef-nuggets-1-damsels-disguise/ är C. tricincta fredligare än D. melanurus.

8 minutes ago, Kimozabe said:

Man kan väl säga att jag gärna hade haft något vit o svart som bryter mot det jag har idag  

En mirakelfisk? https://www.liveaquaria.com/product/364/?pcatid=364

8 minutes ago, Kimozabe said:

inget blått, blå kirurg, blåa tryckare och kejsarna är oxå typ blå

Inte ens ett stim Apogon leptacanthus? http://www.reefbastards.it/schede.php?do=view_image&id=153&gal=schede_reef

1 hour ago, Kimozabe said:

tänker att vissa av dom korallerna som blivit sämre i färgerna kanske bl.a. har att göra med att jag får fel spektrum, tex då mina Euphyllia ancora/para ancora?

https://www.advancedaquarist.com/2018/4/aafeature skriver: "Zooxanthellae density of S. pistillata cultured under red light was reduced by 40% as compared to blue light, which was reflected by paler corals."

Orsaken kanske är som https://www.advancedaquarist.com/blog/red-light-negatively-affects-health-of-stony-coral skriver: "In layman's terms, the study reinforces the theory that corals use red light as their gauge for light intensity and regulates photosynthesis according to the amount of detected red light."

Detta innebär inte nödvändigtvis att naturliga mängder rött ljus är skadligt för koraller (iaf inte om de kommer från grunt vatten), tvärtom låter det som om lagom mycket rött ljus kan skydda korallen från effekterna av starkt blått ljus. Sen tror jag att korallers färg åtminstone delvis är en smaksak, så länge de växer och trivs i övrigt så finns det kanske inget rätt och fel. Många akvarister vill ju göra korallerna blekare med avsikt (genom att minska mängden bruna zooxantheller) så att övriga färger framträder bättre.

42 minutes ago, Ceddan said:

Tack för alla kloka svar! Jag får tänka om lite och satsa på ett lite större.

Nackdelen är förstås att det lätt blir mycket dyrare med ett stort, både tekniken och de levande djuren.

42 minutes ago, Ceddan said:

Om jag skulle få för mig att använda mitt JUWEL Rio 350, visst är det möjligt att köra med det?

Absolut.

42 minutes ago, Ceddan said:

För att köra så minimalt med teknik, koraller etc för att testa om saltvatten är något för mig.. Vad behövs då minst för att köra igång? Är de skummare och bättre ljus framförallt?

Ja för ett kar med fisk, kräftdjur och mjukkoraller är 1-2 streampumpar, inneskummare och bra ljus lagom att börja med. Rekommenderar även lite levande sten, men det behövs inga enorma mängder (förr rekommenderades det 1kg/10 liter, jag skulle nöja mig med högst hälften).

42 minutes ago, Ceddan said:

Finns ju en uppsjö av olika tester, vilka krävs minst att ha?? 

Temperatur och salthalt räcker gott första månaderna.

Nästa uppgift blir att minska bubblorna och oväsendet från ytavrinningsslangen. En nylondamstrumpa eller filtersocka tar bort mycket av plaskandet, men funderar på att även installera en så kallad "reverse durso" (dvs ett Y-rör vid vattenytan med en täckplatta på förgreningen, där det är tänkt att luften skall slippa ut genom ett litet hål). Eller finns det bättre lösningar?

Här är en tunnare slang trädd genom genom den grova: https://www.youtube.com/watch?v=DWmo7EmHhtg --hur fungerar detta? Bromsar innerslangen flödet, eller är det något annat som händer? När jag testade verkade det som om positionen på innerslangen inuti den yttre verkade spela viss roll. Kan det vara farligt att göra så här, t ex om något djur skulle slinka ner genom häverten och fastna mellan slangarna? (min ytterslang har 40mm innerdiameter)?

Bestämde mig för silikonslangar till både ytavrinningen och returpumpen, med bara en mindre sektion PVC-rör över kanten på akvariet. Hade först tänkt använda mjuk PVC-slang från ytavrinningen, men började sedan oroa mig för hormonstörande mjukmedel (kanske helt i onödan). Föreställer mig även att en längre slang på returledningen är säkrare än stela rör, ifall någon skulle råka knuffa sumpskåpet ur läge (även om det förhoppningsvis aldrig kommer att inträffa).

Kanske störningarna av sanden har frigjort bakterier som sedan lätt förökat sig pga brist på konkurrens när LS tagits bort, förhoppningsvis återställs isf balansen med tiden. Om det är algerna som luktar borde även lukten försvinna med dem. Dino har en säregen lukt har jag för mig, trådalger luktar annorlunda.

Om du kör UVC nattetid kan det eventuellt hjälpa mot dino. Annars vet jag inte hur man bäst handskas med både dino och trådalger samtidigt. Kanske man kan låta trådalgerna konkurrera ut dinon först, och sedan ta bort trådalgerna.

9 hours ago, Ceddan said:

Har kikat på detta:

https://www.7h-zoo.se/product.html/aquael-nano-reef-duo-49l

Åsikter, tankar? 

Lite dyrt tycker jag. Vet inget om belysningen och filtret, men tvivlar på att de är särskilt bra. Streampump och skummare saknas också.

Jag hade hellre satsat på ett begagnat kar (vilket som helst), en begagnad Tunze 9004-skummare och en streampump. Detta plus lite levande sten är allt man behöver för vattenreningen. Dessutom tillkommer något att mäta salthalt med, en värmare och någon form av belysning. Lättare koraller har inte så stora krav på ljuset, och de flesta andra lägre djur bryr sig inte alls.

On 3/15/2019 at 9:49 PM, Christian J said:

Nu har jag testat en ny förpackning (och annat fabrikat), men även den här verkar rätt dålig: 1 tesked i 5 liter vatten gav bara 10dKH, medan 3 teskedar gav 30dKH.

Uppdatering: jag trodde att Aqua Medic's medföljande skopa hade en teskeds volym, men när jag kontrollmätte var volymen bara 1/3 tesked. Jag har med andra ord bara doserat en tredjedel så mycket som jag trott sedan jag började med Aqua Medic's kalciumhydroxid. Senaste veckan har jag istället använt en riktig sked och har genast fått bättre värden på alkalinitet. 

Jag limmade också för drygt 24 timmar sedan, och har därefter sköljt rören, men känner ändå en svag doft av lim eller aceton när jag sniffar i mynningen.

Jag har blandat ättika i kranvattnet i ATO-behållaren. En nackdel med detta är att nån slags bruna stråk av bakterier(?) började växa i ATO-vattnet, men kanske risken är mindre om man använder osmosvatten eller kalkvatten.

Funkar det med gängtejp på rördelarna innanför karet (istället för att limma)? Skulle vilja testa hur grunt jag kan sätta mynningen utan att det skvätter.

2 hours ago, MattiasN said:

Sen gäller det att se till så det är ganska nära ytan eftersom det kommer låta om det placeras för långt upp,

Vilken höjd kan vara lämplig? Ju närmare ytan desto tystare bör det väl bli.

2 hours ago, MattiasN said:

eller kanske precis under ytan men då blir det nog svårare att hålla rent skulle jag tro

Kan man inte låta hela röret sluta alldeles under ytan annars? Hur djupt behöver det isf sitta för att inte dra ner luft?

15 hours ago, naso said:

När jag körde med kalciumhydroxid för 15 år sedan, så hade jag en liten pump ( 500 L/h) i RO-behållaren ( c;a 100 L) som blandade det hela tiden, för att slippa allt slagg på botten. Det fungerade för mig, och tunze-pumpen till osmolatorn hängde c:a 5 cm från botten i behållaren för att inget skulle kunna hända med igensättning.

Jag förstår inte riktigt, sög inte osmolatorpumpen upp slammet om det blandades av 500l-pumpen?

10 hours ago, Claes_A said:

Varför man inte tillreder klart kalkvatten och häller över i en tank utan bottensats av kalciumhydroxid är att från ögonblicket man tar bort den olösta kalciumhydroxiden så börjar kalciumkarbonat att fälla ut med hjälp av koldioxid. Nu bildas en bottensats av kalciumkarbonat och eftersom det inte finns någon ny kalciumhydroxid att lösa så sjunker lösningens KH med tiden. Hastigheten bestäms av koldioxidexponeringen av lösningen.

Ja det skrev du ju i själva texten jag citerade, mea culpa!

Å andra sidan skriver Randy på http://reefkeeping.com/issues/2003-05/rhf/feature/index.htm att hållbarheten även verkar gälla utan bottensats (i en soptunna med lock):

"The trashcan is closed by simply putting on its lid.

...

I add less CaO than would be required to produce saturated limewater. If an aquarist wants saturated limewater, there is no real reason to try to add a specific amount.

...

Figure 2 shows the change in conductivity of the water in the 44-gallon trashcan that I use for dosing. Over the 3 weeks of the test, the conductivity did not significantly drop from the initial value of 3.8 mS/cm. Over the years, I have repeated this experiment a number of times at different initial conductivities, and have always obtained the same result: no significant degradation."

On 3/18/2019 at 7:33 PM, Claes_A said:

Ja precis, har man ett överskott av olöslig kalciumhydroxid i bottensatsen så är luftens koldioxid vid ytan av behållaren inget stort problem, mer kalciumhydroxid löser sig omedelbart.

Gör inte detta min Tunze Calcium Dispenser till en ganska överflödig produkt? Ett av säljargumenten är just att skydda kalkvattnet inuti från luftens koldioxid. Kvarstående fördelar (att skydda pumpen från sedimentet samtidigt som man åstadkommer omröring) kanske också försvinner om man tillreder kalkvattnet i ett separat kärl.

On 3/18/2019 at 7:33 PM, Claes_A said:

Men vad jag undrar är just hur mycket kalciumkarbonat som finns i produkterna redan från början, d v s hur mycket av kalciumhydroxiden har karbonatiserat redan under produktion och packning. Kalciumhydroxid tillverkas genom släckning av kalciumoxid med vatten genom att en begränsad mängd vatten tillsätts. Karbonatiseringen i det här steget ska inte vara ett problem för koldioxid är begränsande.

Varför gick man isf över från kalciumoxid till -hydroxid, är den senare lättlösligare (som jag alltid trott)? Förr använde jag just kalciumoxid i form av ca 2cm stora klumpar, det kändes betydligt säkrare att hantera än dammigt pulver.

12 hours ago, Dimorb said:

Men om de är synonymer varför säljs de då som två olika typer av utrustning till olika priser? 

https://grotech-shop.de/Areometer-260mm-measuring-cylinder skriver också hydrometer i beskrivningen. De är nog bara slarviga.

12 hours ago, Dimorb said:

Det är ju mätrör till de två jag länkade till så man fyller bara rören upp till en markering och sätter hydrometern i det röret.

Det finns även hydrometrar med vipparm som man fyller med vatten, de sägs ha ännu sämre exakthet än vanliga hydrometrar.

Men även om hydrometrar oftast visar lite fel så är felet konstant, det ändrar sig inte med tiden, så om man vet hur stor avvikelsen är (t ex genom att kontrollmäta med 25 gradigt osmosvatten) så kan man få bra resultat med dem.

Hydrometer och areometer är synonymer tror jag.

29 minutes ago, Dimorb said:

Är denna typen av mätning mer tillförlitlig än refraktometrar och prober?

Både ja och nej, en hydrometer behöver inte kalibreras (och kan därför inte felkalibreras av användaren). Däremot är de byggda för en fast temperatur (förhoppningsvis samma som man har i vattnet, men kan förstås lära sig hur stor avvikelsen blir i det egna karet). En annan nackdel är att de behöver ett visst djup på vattnet de flyter i, detta kan ha betydelse när man t ex mäter salthalt i en liten påse vatten från en butik (en refraktometer däremot behöver ju bara en vattendroppe). De kan även vara lite svåra att läsa av om vattnet inte är stilla så de ligger och guppar. En fördel är att man kan mäta salthalten kontinuerligt genom att alltid ha en hydrometer flytande i sumpen.

29 minutes ago, Dimorb said:

Och vad är det för skillnad på de olika teknikerna som mätarna använder sig av? Det är ju stor skillnad på pris.

En hydrometer är i princip bara ett flytande glasrör, vars flytkraft beror på vattnets densitet. Skillnaden i pris mellan olika hydrometrar kanske beror på noggrannheten när skalan inuti har monterats.

2 hours ago, Kimozabe said:

Mina gula kirurg brydde sig inte

Nej jag har hittills bara bra erfarenheter av släktet Zebrasoma. Dock skall det sägas att de bara tar späda skott av trådalger, så tjockare/gamla tussar måste man avlägsna för hand.

Fast man bör undvika att bottenslammet sugs upp, både för pumpens och djurens skull. Förr brukade jag tillreda kalkvatten i en stor dunk, sedan hällde jag över den klara lösningen i top off-behållaren.

6 hours ago, Kimozabe said:

Så fort jag släppte i dessa i stora så jagade min ena kirurg Ramosusen från dag 1

Vilken sorts kirurg var det?