Claes_A

När du skriver Balling, menar du då de tre dunkarna i Classic-varianten, eller i de spårämnen som man annars tillsätter enligt ett antal recept?

Jag själv kör classic utan tillsatser, därav frågan.

Med Balling-spårelementen så menar jag de tre spårelementslösningar som vad jag förstår publicerades av Herr Balling själv i DATZ på 90-talet för dosering via de tre dunkarna (lösningar av kalciumklorid, natriumbikarbonat och magnesiumklorid(sulfat)). Jag har inte sett dessa artiklar utan bara recepten för att blanda dessa själv på främst tyska sidor. Jag återger dessa recept i svensk översättning i inlägg #4 i denna tråd. Vad jag förstår så kallas hela metoden för Balling Classic och inte en människa blandar spårelementslösningarna själv längre utan köper dem från olika företag. Rätta mig gärna här om jag fått nomenklaturen om bakfoten!

Jag gilalr dina beräkningar och kalkyleringar.

Jag har iaf köpt Tropical marin A element samt K-element.

Jag kollade innehållet i Tropic Marins två produkter enligt tillverkaren!

Tropic Marin^® PRO-CORAL A^- ELEMENTS innehåller som namnet antyder ett antal anjoner (anjonens namn inom parentes):

vanadium (vanadat), molybden (molybdat), selen (selenid), fluor (fluorid), brom (bromid), jod (jodid) och litium (är en katjon!)

Tropic Marin^® PRO-CORAL K⁺ ELEMENTS innehåller ett antal katjoner:

Strontium, barium, krom, mangan, järn, kobolt, nickel, koppar, zink och bor (borat är anjonen av borsyra!).

Så det är många av de vanliga misstänkta, både ämnen som inte formellt är spårämnen (men som ofta slarvigt kallas för det, se trådstarten) och rena spårämnen. Något som jag tycker är intressant är att produkternas sammansättning skiljer sig något från t ex Balling-spårelementen. Jämför vi alla grundämnen som Tropic Marin listar i produkterna och jämför med Balling så ser det ut så här:

[TABLE=width: 635]

[TR]

[TD]Ämne i TMs två produkter

[/TD]

[TD]Finns i Balling

[/TD]

[TD]Mikroämne för växter

[/TD]

[TD]Kommentar

[/TD]

[/TR]

[TR]

[TD][/TD]

[TD][/TD]

[TD][/TD]

[TD][/TD]

[/TR]

[TR]

[TD]Barium

[/TD]

[TD]+

[/TD]

[TD][/TD]

[TD][/TD]

[/TR]

[TR]

[TD]Bor

[/TD]

[TD][/TD]

[TD]+

[/TD]

[TD]Höga halter i saltvatten, 5 mg/l

[/TD]

[/TR]

[TR]

[TD]Brom

[/TD]

[TD][/TD]

[TD][/TD]

[TD]Höga halter i saltvatten, 67 mg/l

[/TD]

[/TR]

[TR]

[TD]Fluor

[/TD]

[TD]+

[/TD]

[TD][/TD]

[TD]Höga halter i saltvatten, 1,3 mg/L

[/TD]

[/TR]

[TR]

[TD]Jod

[/TD]

[TD]+

[/TD]

[TD][/TD]

[TD][/TD]

[/TR]

[TR]

[TD]Järn

[/TD]

[TD]+

[/TD]

[TD]+

[/TD]

[TD][/TD]

[/TR]

[TR]

[TD]Kobolt

[/TD]

[TD]+

[/TD]

[TD][/TD]

[TD][/TD]

[/TR]

[TR]

[TD]Koppar

[/TD]

[TD]+

[/TD]

[TD]+

[/TD]

[TD][/TD]

[/TR]

[TR]

[TD]Krom

[/TD]

[TD]+

[/TD]

[TD][/TD]

[TD][/TD]

[/TR]

[TR]

[TD]Litium

[/TD]

[TD][/TD]

[TD][/TD]

[TD][/TD]

[/TR]

[TR]

[TD]Mangan

[/TD]

[TD]+

[/TD]

[TD]+

[/TD]

[TD][/TD]

[/TR]

[TR]

[TD]Molybden

[/TD]

[TD][/TD]

[TD]+

[/TD]

[TD][/TD]

[/TR]

[TR]

[TD]Nickel

[/TD]

[TD]+

[/TD]

[TD][/TD]

[TD][/TD]

[/TR]

[TR]

[TD]Selen

[/TD]

[TD][/TD]

[TD][/TD]

[TD][/TD]

[/TR]

[TR]

[TD]Strontium

[/TD]

[TD]+

[/TD]

[TD][/TD]

[TD]Höga halter i saltvatten, 7,9 mg/ml

[/TD]

[/TR]

[TR]

[TD]Vanadium

[/TD]

[TD][/TD]

[TD][/TD]

[TD][/TD]

[/TR]

[TR]

[TD]Zink

[/TD]

[TD]+

[/TD]

[TD]+

[/TD]

[TD][/TD]

[/TR]

[/TABLE]

Notera att flera av ämnen i TMs produkter troligen ingår i det natriumfria saltet som hör till Ballingmetoden, t ex bor och brom. Någon som kan kommentera detta?

Jag markerade också de ämnen som vanligen ingår i fullgödselmedel för växter. Det är alltså de ämnen som vanligen tar slut i kultur av växter och det är inte svårt att tänka sig att algtillväxt i akvariet konsumerar samma ämnen så att de blir bristvaror först (undantag för bor i tabellen ovan eftersom det förekommer i så pass höga halter i saltvatten).

Jag använde en artikel av Randy Holmes-Farley som grund för halterna av några av ämnena i tabellen.

Min järn- och mangandosering känns väldigt låg jämfört med vad folk doserar via ballingspårelementen och Randy Holmes-Farley doserar. Så jag har ökat doseringen 10X. Aktuellt recept för doseringen är samma som ovan men när jag bereder stocklösningen så spär jag 1:100 istället för 1:1000.

Järn- och manganlösning version 2

Stocklösning: 60 ug/ml Fe2+, 30 ug/ml Mn2+

Beredning

0,299 g järn(II)sulfat-heptahydrat

0,108 g mangan(II)klorid-tetrahydrat

3,5 ml 0,5 M Na-EDTA-lösning (pH 8,0)

1 liten droppe saltsyra

till 10 ml vatten.

Späd 1:100 med vatten till en stocklösning

Stocklösningen doseras 1:100 000 dagligen (1 ml per 100 liter akvarievatten). Detta motsvarar en dosering om 0,6 ug/l Fe2+ och 0,3 ug/l Mn2+.

//

Efter några dagars dosering kan jag inte med säkerhet se några förändringar. Jag letar efter en grönton hos koraller eftersom det brukar uppges som en effekt av överdosering av järn. Möjligen möjligen, kan jag se en grön ton på en Acropora och eventuellt går Acropora "Enzmann" mot gröngult istället för mot gulvitt. Får se om jag kan bekräfta färgskiftningen om ett par veckor eller om det vara är min inbillning.

//

Som vanligt är det svårt att göra några experiment av värde i ett enstaka hemakvarium. Jag upplever t ex att mitt akvarium som nu får järn- och mangandosering balanserar på gränsen till näringssvält. Med det tänker jag mig tillgängligt kväve och kanske fosfor förefaller ligga på gränsen till för lågt för akvarieinvånarnas trivsel. Jag försöker parera det med ökad matning och tillsats av rent kväve i form av natriumnitrat (använde tidigare aminosyran asparaginsyra). Därmed så är det ibland oklart vad som är en effekt av en förändring som t ex järn- och mangandosering, och vad som bara är slumpvisa svängningar i näringshalten från vecka till vecka.

//

Från lite korrespondens har det framkommit att många Ballinganvändare upplever spårelementen som lite väl kraftiga och därför inte doserar fulldos.

På sidan 9 i detta dokument börjar en liten guide för att hantera felaktiga värden:

https://www.saltvattensguiden.se/forumet/attachment.php?attachmentid=51596&d=1293544947

I princip är lösningen att dosera natriumbikarbonat som höjer KH men inte kalciumvärdet.

Kör ni linser på era Royal blue-lister?

Sanders ozonisator är installerad och precis som sagts ovan var det inte mycket att orda om. Så här i efterhand undrar jag varför jag haft de där gamla rishögarna från 80-talet gående, vem vet vilka elfel de kunnat ställa till med?!

Jag har ökat matningen till i snitt två fryskuber per dag istället för en. Akvariet har nu nått lite mognad och verkar vara i behov av mer fosfor/kväve. Vissa dagar slänger jag i av halv tsk Cyclop-Eeze istället för en fryskub. Fiskarna verkar inte så intresserade av just Cyclop-Eeze för det är för smått men korallerna svarar med fin polyexpansion.

Jag har även börjat leka med med järn/mangandosering men har nog varit väl försiktig under den första tiden när jag jämför med andra kända doseringsregimer. Nu har jag ökad dosen 10X så att jag tillför motsvarande en koncentrationshöjning om 0,6 ug/l Fe2+ och 0,3 ug/l Mn2+ per dag.

Nu har jag äntligen räknat på vilken mängd järn och mangan som tillförs via ballingmetoden. Metoden har en inbyggd variabel som gör jämförelser lite svåra och det är att man doserar mängd ballinglösning efter vad ens kar konsumerar. Därför doserar man inte en viss mängd spårämnen utan mängden följer doseringen av kalcium, magnesium och karbonater. Men pytt pytt jag räknar på två "typiska doseringar" av balling så får vi i alla fall storleksordningen.

Först och främst så måste vi veta halten järn och mangan i ballingslösningarna. Jag har räknat mig fram till att färdig ballinglösning för dosering där 5 ml spårelementslösning har blandats till 1 liter ballinglösning innehåller 3 mg/liter mangan och 4 mg/ml järn. Låt oss se vad det ger vid en "typisk låg dosering":

50 ml ballinglösning per 100 liter akvarievatten ger en tillsats av:

2,0 ug/l järn

1,5 ug/l mangan

Dvs detta är i princip samma höga dosering som Randy Holmes-Farley har testat (se inlägg nr 21 ovan). Dvs en dosering som ligger klart över de naturliga halterna i många vatten men uppenbarligen utgör inte detta något stort problem. Jag börjar uppleva att min egen järn- och manganlösning känns väldigt utspädd och väl försiktig...

Bra initiativ att sammanställa ett introdokument! Är det kritiskt att växtytan hänger fritt i luften eller kan den läggas ner horisontellt i en behållare? Det lär ju försämra luftutbytet men är det kritiskt?

Du får hitta på ett sätt att köra kalkreaktorn så att den blir mindre effektiv. Jag vet inte hur din modell är designad men vanligen kan man minska koldioxidtillförseln till den vilket höjer pH i reaktorn och den blir då mindre effektiv. Man brukar också kunna minska flödet genom den och därmed få minskad effektivitet. En annan lösning är att köra den på timer så att den bara går några timmar per dag.

Japp avdunstning kyler imponerande mycket. Jag bubblade vanlig luft genom en flaska med bakteriekultur på jobbet. Den stod i ett odlingsrum som håller 37 grader C och trots att flaskans kultur höll den temperaturen när experimentet startade visade snart termometern under 20 grader C.

På ett sätt är det ju bra för oss akvarister om halterna av ett spårelement varierar en hel del i naturen. Det betyder att en viss koncentration inte är kritisk och det torde vara en stor fördel eftersom vi egentligen inte har någon aning om vilken halt vi har av ett visst akvarium vid en viss tidpunkt. Både risken för underdosering (t ex ingen aktiv dosering förutom vattenbyten, vattenpåfyllning, kalcium/magnesium/KH och matning) och överdosering (preparat+alla andra okända källor) är därmed låg. Vad gäller just järn så förklarar det ju Randy-Holmes Farleys observation att överdosering inom rimliga ramar inte tycks vara möjligt. Fast jag vill lägga in en rejäl brasklapp där - min far lyckades ha ihjäl en mångårig praktfull Chelmon rostratus med Seras järndoseringsprodukt (Ferro-någonting) på 90-talet så går man tillräckligt högt i halt så går det illa.

När man läser i coral magazine ang mängd Fe/ liter så står det att vid 35% salinity så ligger Fe konsentrationen på 0,0000002 gram/liter 0,0002mg/liter va?

Och mangan har precis samma mängd (0,0000002gram/liter

Precis det skulle bli 0,2 ug/l för järn och mangan, dvs något högre värden än jag räknat med. Speciellt manganvärdena skiljer sig åt. Jag uppgav de snittvärden som Shimek redovisat med en textbok som referens (Pilson, M. E. Q. 1998. An Introduction to the Chemistry of the Sea. Prentice-Hall, Inc. Upper Saddle River, NJ. 431 pp.). Tydligen varierar halterna järn och mangan i havet en hel del beroende på lokal och de är högre vid t ex flodmynningar som pumpar ut järnhaltigt flodvatten. Shimek listar följande intervall som vanliga:

0,006-0,14 ug/l järn

0,011-0,165 ug/l mangan

När jag nu tittar närmare på intervallen så ser det ut som om Coral Magazine-artikeln redovisar generöst avrundade maxvärden.

Men låt säga att ph verkligen ligger på 8,5. vad innebär detta för risker eller är det ofarligt?

För organismerna är det ofarligt. Den enda effekten för dem är att akvariet är koldioxidfattigt vilket knappast kan ses som ett problem - speciellt inte som det finns en massa karbonater som alger och liknande kan använda som kolkälla. Men högt pH kan leda till utfällning av kalk - kalciumkarbonat - på t ex värmare eller i sanden som då klumpar ihop sig. Och då förbrukas ju KH och kalcium onödigt snabbt.

Jag vill inte på något sätt bidra till att tråden drar iväg på något sätt, men vill ändå 'slänga in' frågan om aminosyror. Jag använder sedan en tid tillbaka UltraMin's och doserar ca 10 droppar var eller varannat dygn på ca 220 liter vatten. Jag märker redan efter 5-10 minuter att skummaren får fnatt och producerar betydligt mer skumm/vatten i koppen under en stund, så ibland känns det som man skummar ut det direkt. UltraMin´s är väl egentligen ett korallfoder men om man läser innehållsförteckningen så hittar man bl a magnesium, kalium och eventuell kolkälla (tror jag). Ibland känns det som det blir lite 'kaka på kaka' om man använder flera olika preparat.

Hur skall man tolka detta?

Fördelen med Fauna Ms produkter när man ska försöka förstå sådana här saker är att de kommer med en innehållsförteckning. Förstår jag det rätt att du doserat produkten Fauna Marin S? I så fall består bulkinnehållet en massa glukos och neutraliserad ättika (acetat), kalium, magnesium, kalcium, 8 aminosyror samt lite olika B-vitaminer. Till detta kommer "70 spårelement", oklart vilka och konserveringsmedel. Det som orsakar sådan plötslig skummaraktivitet måste vara ett ämne i produkten som finns i stor mängd och torde därför inte vara några av spårelementen. Jag gissar att det främst är glukosen som orsakar skumningen eftersom glukos har en skumstabiliserande effekt. Av det skälet brukar det ingå socker i vissa "recept" på vätska för barnens bubbelblåsning.

Var inte menat illa utan ville bara få dig att förstå att jag inte vill riskera ett 50 tal SPSer för att få reda på om det funkar utan tillsattser eller inte.

Jag har precis plöjt igenom Coral magazine nr 2 där trace elements diskuteras rätt flitigt och riktigt kul o se att Ted Bergström omnämns och är med i ett reportage i artickeln angående spårelements.

Låter rimligt att du inte vill riskera korallerna, speciellt inte ett 50-tal! Det hela kokar ner till att vi gör olika bedömningar om hur dramatiska effekterna blir av att ta en paus i spårelementsdoserarandet. Jag tänker mig att bristen på något spårämne måste gå ganska långt för koralldöd och att ett sådant stadium nås långt efter y ex urblekta färger och dålig eller ingen tillväxt.

Jag borde redan prenumerera på Coral Magazine eller Koralle men av någon oförklarlig anledning har jag inte tagit tag i det. Får se om jag kan hitta numret i någon butik vid tillfälle för det låter onekligen intressant.

Underligt - det vanliga brukar ju vara att kalkreaktorer drar ned pH eftersom koldioxiden försurar vattnet. Kan det vara så att akvariets fotosyntes hos alger och koraller göds av något som släpps ut från kalkreaktorn (t ex fosfat) och därmed förbrukas mer koldioxid och pH stiger?

Jag har också noterat generellt högre pH i mitt akvarium och jag har antagit att det berott på all vädring i och med sommarens ankomst.

Ja nu börjar det bli varmt - 28 grader C inomhus. Akvariet har sakta under veckan klättrat upp till 27 grader C från vanliga 25 grader C. Ingen katastrof men man undrar ju hur det skulle se ut om den här värmeperioden fortsätter några veckor...

Akvariet verkar må väldigt bra - med det menar jag hela ekosystemet. Korallerna har växt synligt i veckan. Det där med tillväxt verkar gå i cykler - vissa perioder växer de bättre andra perioder växer de mindre bra. Och det hela tycks vara oberoende av min (minimala) skötsel. Jag misstänker att det har att göra med tillgången på närsalter, främst N och P. Sjunker de för lågt växer korallerna sakta och stiger värdena så växer de. Jag inbillar mig att jag kan se att korallerna är en ton mörkare under perioder av god tillväxt jämfört med när de inte växer så mycket. Men det kanske är något som jag vill se snarare än en realitet?! Jag kan ju aldrig mäta någon fosfat eller nitrat i vattnet för halterna är så pass låga.

Mycket trevligt - ser uppdaterat ut! Tack för ett säkert enormt jobb!

Vill du bistå med nya koraller då de dör så kan jag testa och se hur länge de klarar sig utan något tillskott av spårelements.

Nu så har jag bytt till kalk reaktor så man får ju med en del elements igenom lösningen av korall kross.

Varför denna raljerande ton? Naturligtvis vill jag inte att dina koraller ska dö, utan är bara intresserad om spårelementstillsats är länkad eller inte länkad till korallers trivsel i akvarium. Och vilka spårelement som är viktiga.

Jag har börjat gräva lite i järn- och mangandosering eftersom det förefaller vara spårelement som lätt förbrukas i akvarier. Dels pga aggressivt upptag av såväl alger som bakterier och dels pga att ämnena fäller ut och dessutom oxideras till biologiskt icke användbara former. Jag tänker mig att järn och mangan kanske är Spårämnena med stort S i akvariesammanhang.

De naturliga halterna tycks variera en hel del och i Shimeks andra artikel (ovan) tas följande halter upp som snittvärden:

0,06 mikrog/l Fe

0,03 mikrog/l Mn

(jag förkortar mikrogram som ug f r o m nu)

Så vad kan tänkas vara en rimlig dosering till ett akvarium? Eftersom de naturliga halterna är så pass låga att hela mängden järn och mangan troligen kan förbrukas på väldigt kort tid så tänker jag mig att man bör dosera till halterna ovan dagligen. Jag har därför gjort mig en kombinerad järn och manganlösning enligt följande recept:

Järn- och manganlösning

Stocklösning: 6 ug/ml Fe2+, 3 ug/ml Mn2+

Beredning

0,299 g järn(II)sulfat-heptahydrat

0,108 g mangan(II)klorid-tetrahydrat

3,5 ml 0,5 M Na-EDTA-lösning (pH 8,0)

1 liten droppe saltsyra

till 10 ml vatten.

Späd 1:1000 med vatten till en stocklösning

Stocklösningen doseras 1:100 000 dagligen (1 ml per 100 liter akvarievatten). Detta motsvarar en dosering om 0,06 ug/l Fe2+ och 0,03 ug/l Mn2+.

Jag har börjar dosera varje kväll i mitt akvarium som aldrig sett några liknande doseringar förr och jag kan inte rapportera någon påtaglig förändring efter fyra dagar.

//

Vad man än gräver i inom kemi och saltvattensakvarier så har Randy Holmes-Farley redan testat det... Han har typiskt nog utrett järndosering och gjort enkla doseringsexperiment redan för ett antal år sedan. Han doserar påtagligt mycket mer järn än jag har börjat med; faktiskt hela 100X högre halt flera gånger i veckan. Han konstaterar att han doserar till enormt mycket högre halter än naturliga vatten på reven men konstaterar att han aldrig upplevt problem med detta. Förklaringen kan vara så enkel att järn lämnar vattenmassan så pass hastigt att han aldrig uppnår några kraftigt förhöjda halter.

Randy Holmes-Farleys metod

Stocklösning: 20 mg/ml Fe2+

Beredning

25 g järn(II)sulfat-heptahydrat

50,7 g natriumcitrat-dihydrat

till 250 ml vatten

Dosering 0,1-0,3 ml per 1000 liter vatten 2-3 gånger i veckan. Detta motsvarar 2-6 ug/l per dosering.

Randy Holmes-Farley har också skrivit en andra artikel om järn i saltvattensakvarier. I denna går han igenom de enstaka vetenskapliga studier som finns vad gäller järn och rev. Mest intressant är kanske en studie där man tittat på hur Stylophora pistillata reagerar på förhöjda järnhalter i vattnet (höjt till 0,3 ug/l). Jag tänkte återkomma med ett referat av denna vetenskapliga artikel när jag läst den men som en teaser kan jag nämna att halten zooxantheller i korallvävnaden ökade och korallen växte kanske lite oväntat långsammare efter järndosering...

//

Är det någon som använder balling som kan bidra till tråden och berätta hur mycket av spårelementslösningarna de doserar dagligen till sin tank. Jag är nyfiken på hur mycket järn och mangan en typisk ballinganvändare doserar till sitt akvarium. Får jag bara en volymangivelse så kan jag räkna på det!

öd så bytte jag ett extra 20%igt vatten byte + att jag började dosera Fm balling vätskor.

efter detta har korallerna vuxit mkt bättre och visar en mkt bättre hälo trend så jag tänker då inte sluta med spårelemnts bara för att man kanske får i några man inte behöver.

Det vore mycket intressant om du kunde visa på reproducerbarhet av denna händelse; dvs att korallerna visar upp samma symptom om du slutar dosera spårelementen och att situationen kan räddas med återupptagen dosering.

Sådana enkla experiment skulle avancera vår kunskap något enormt, men det kräver ju akvarister som är beredda att gå bortom "better safe than sorry"...

Lycka till!

En viss frustration här! Det visar sig att Shimek har jobbat mot föråldrade data rörande naturliga halter av olika ämnen i saltvatten i sin första artikel. Nya mätmetoder har på senare år gett andra värden och inte sällan lägre sådana. Därmed så ändras förutsättningarna för att utvärdera mätningarna av akvarievatten. Shimek tog upp detta i en uppföljningsartikel i Reefkeeping.

Effekterna blir faktiskt tydligare med denna nya jämförelse med NSW halter. Flera ämnen är kraftigt förhöjda i akvarievatten jämfört med NSW. T ex aluminium, kobolt, koppar, jod, nickel och zink. Många uppvisar halter 100X de naturliga. Få ämnen har halter lägre än NSW; kisel kvarstår medan barium och strontium ligger bra nära naturliga halter. Mätningarna tycks tyda på att akvarievatten ofta innehåller klart högre halter av spårelement jämfört med NSW.

Tack för att du tar upp såna här ämnen.

Är suveränt att du tar dig tid och dessutom 'översätter' ofta mycket svårbegriplig information till mer lättsmält.

Jag översätter nog lika mycket till mig själv. Något ska jag väl hälla i akvariet efter att jag grävt i det här...

Håller på och tittar på salter för att dra igång balling så detta är väldigt intressant.

Tillsatser som t.ex. Fauna Marin Ultra Trace verkar ju vara mer eller mindre standard om man ska köpa ett balling paket.

Du misstänker alltså att dessa tillsatser är i princip överflödiga förutsatt att man gör vattenbyten någon gång ibland?

Jag har inget svar på vad som är bra och inte inte bra att dosera i spårelementsväg men jag är skeptisk till tvärsäkra uttalanden om att någon viss produkt eller spårelementsmix skulle vara ett krav. Det är nog rimligt att tro att en hel del onödiga ämnen smugit sig in i de olika mixar som finns. Sen finns det ju en kommersiell logik där mer är bättre. Vill jag sälja "Classes spårelementsmix" på flaska så låter det ju onekligen bättre om jag skriver att den innehåller "Fler än 100 essentiella spårelement" än t ex "3 viktiga spårelement".

Vad gäller specifikt ballingspårelementen så finns det ju en hel del kar som körs med dem framgångsrikt så lösningarna lär knappast utgöra en fara för akvariets invånare i alla fall. Sen vilka av ämnena som leder till någon förbättring för karets invånare och inte är en vidare fråga. En annan sak som slog mig med ballingspårelementen är att de inte är chelaterade enligt de beredningsprotokoll som jag hittade. Det gör att många av jonerna lär fälla ut som olösliga salter väldigt raskt efter att de blandas med akvarievattnet. Om t ex Fauna Marin mixat i någon chelator (organisk komplexbildare) i de kommersiella varianterna vet jag inte - jag skulle göra det om jag jobbade med det!