Claes_A

Kan du inte försöka isolera felet till skummarpumpen genom att flytta den från akvariet och alla dess elkontakter till en tiolitershink med saltvatten. Anslut den sedan till nätet och mät spänning och ström mellan hinken och en ordentlig jord som t ex en vattenledning. Vänd kontakten och mät igen på samma sätt. Då borde du få lite kvantitativa data som gör det enklare att tolka.

(Ta det försiktigt!)

Kan det inte bara röra sig om induktion i saltvattnet från de roterande magnetfälten i pumparna? Det ligger ju nästan alltid en spänning mellan ett saltvattensakvarium och jord.

Den vita mjölkigheten kommer från bakterietillväxt i vattenmassan. De frodas i det näringsrika vattnet och det är också de som ger upphov till lukten. Det döda organiska materialet ska nog helst ut ur karet så fort som möjligt så att inte resten av djuren stryker med i förruttnelseprocesserna.

Jag hade en filfisk i mitt 340, det tog ett par dagar så hade mina finaste acroporor dragit in sina polyper helt. Efter den fick flytta till sumpen så kom polyperna tillbaks.

Tack, bra att veta! Jag har sett liknande kommentarer på RC. Kanske är det olika individer av dessa filfiskar som har lite olika smak? Hur lyckas du fånga en sådan här fisk? I mitt sten- och korallröse är håv utesluten.

Jag gillar pepparmintensräkorna. Har nog haft tur också då de verkar väldigt glada i Glasrosorna. Fördelen är ju med de mindre karen att man faktiskt kan se dem också. De är ju lite väl skygga annars. Men med min lilla stenmängd så kan jag lätt leta rätt på dem

//Danielj

Egentligen behöver jag inte se dem, bara glasrosorna försvinner! Men jag fruktar att räkor bara blir väldigt dyr gyltamat...

Jag tackar för råden - biologisk bekämpning låter som det enda raka!

Jag har så här långt resonerat på följande vis:

1. Pepparmintsräkor

Jag fruktar att de kan bli attackerade av min "eight-line wrasse". Den han redan gjort processen kort med en grävande räka och tillhörande gobypar.

2. Filfisk

Låter bra, men är den verkligen revsäker. Vill inte att den äter min Acropora.

3. Berghia

Dessa nakensnäckor låter lovande. Funderar på att testa dem.

4. Chelmon rostratus

Lite i största laget för karet och inte den fisk jag skulle vilja introducera som den sista fisken i en population.

Har du lagt ner att spruta med ättikan Claes?

Ja jag hade ingen vidare effekt av det. Jag tror inte jag fick in kanylen i vävnaden så jag sprutade nog snarare på glasrosorna än in i dem. Jag har ju inga praktexemplar utan de där små rackarna.

Ingen jättesuccé med Grotechs AipEx. Så här några dagar efter att jag har bombat glasrosorna med AipEx så kommer en hel del tillbaka. Det verkar inte som om medlet helt tar död på dem. Kanske skadar det polypvävnaden men glasrosen kan bilda en ny polyp efter några dagar?

Dom flesta har nog inte sina LEDs så nära som 5 eller 10 cm från akvariets sidor...

Jag tror svaret ligger i just detta. För en av fördelarna med LED (med linser) är att man slipper slösa energi på att belysa rutorna utan kan rikta ljusenergin mot korallerna. En hel del av energibesparingen jämfört med MH och T5 ligger där.

Tänker man sig den yttersta LED-raden 15 cm från rutan och 5 cm cc mellan så får jag det till teoretiska 133 LEDs (7*13) för ett akvarium på 120 X 60 cm.

Jag sprang på en annan produkt som inte tycks vara baserad på kalciumsalter: Ultralife Reef Products Aiptasia & Majano Remover. Tillverkaren uppger nämligen att den inte innehåller någon kalciumklorid, kalciumhydroxid eller chilipepparbaserade produkter. Så det är något annat.

Tack för genomgången!

Kan detta vara produkten som kastar lite ljus i dessa ständiga kaliumdoseringsdiskussioner? Nu förefaller det ju gå att mäta kalium ordentligt. Det vore kul att testa produkten med en standard, t ex genom att höja kaliumhalten med 20 mg/l (cirka 5% av normalhalten) på akvarievatten och se om det går att mäta höjningen.

Nu har det stora kriget mot ett allt mer växande glasrosproblem tagit vid. Jag sätter mitt hopp till AipEx från Grotech. Har matat en enorm mängd med glasrosor de senaste par dagarna. Bara de inte kommer tillbaka efter någon vecka som det beskrivs i vissa trådar.

Annars vore det trevligt med pepparmintsräkor. Men jag fruktar att min "eight-line wrasse" kommer att göra deras liv kort. De där glasrosfrossande nakensnäckorna låter annars trevliga om de bara fanns att köpa i Stockholm.

KH är nu uppe på 7. Har krävt en KH-höjning på 1 enhet per dygn utöver kalkvattnet för att dra upp det från 5,5.

Kruxet med ballingen är just själva jobbet , det är ju det man vill slippa hehe, så försök få till 10l dunkar så själva lösningen varar relativt länge, så bara fyller man på efterhand till behållarna i bänken.. En doserpump är ju guld värd minst sagt i sådant här läge.

Doserpump är beställd! Men jag kan inte få in några dunkar under akvariet, det får blir mindre saker på några liter.

Jag är säkert för klumpig för att använda kalciumhydroxid i spruta. Glasrosen har vanligen dragit sig in i sin håla långt före jag lyckas få till en injektion.

Första försöket med Grotechs produkt ser lovande ut - glasrosorna dör verkligen.

Kan någon kommentera om Grotechs AipEx och Red Seas Aiptasia-X är jämförbara produkter?

Jag har idag testat Grotechs preparat mot glasrosor, AipEx. Denna produkt är av typen tjockt vitt klegg man matar glasrosorna med och så förhoppningsvis så är det de sista som de äter.

En viss olustkänsla infinner sig alltid hos mig när jag använder ett preparat där jag inte har en aning om vilken kemi som ligger bakom. Produktbeskrivningen är i det hänseendet ganska intetsägande men varnar för att döda fler än 1 glasros per 25 liter akvarievatten och dag. Vidare finns en märkning om att produkten är korrosiv. Produkten är som en vit kräm, lite som tandkräm.

Red Sea har en produkt, Aiptasia-X, som av Youtube-filmer och produktbeskrivningar förefaller vara snarlik Grotechs produkt; anemonen sväljer Aiptasia-X och dör. Red Sea uppger att produkten är patenterad. Eftersom ett patent verkar finnas på åtminstone en av produkterna så går det att ta reda på ungefär vilken kemi det handlar om. Jag undersökte vilka beskrivningar av alla US-patent som innehåller ordet Aiptasia. Ett av patenten verkar stämma med hur både Grotechs och Red Seas produkter fungerar.

Enligt patentbeskrivningen så är en förvånansvärt enkel sammansättning grunden för dessa födoimiterande produkter. Det som dödar Aiptasia är kalciumjoner och bas, dvs i korthet kalciumhydroxid - samma sak som vi injicerat i våra anemoner under lång tid. Enligt patentet så är en hög koncentration av kalciumjoner tillräckligt för att döda glasrosorna. Till detta kommer förtjockningsmedel som t ex agar och kalciumsulfat (gipspulver). I sammanfattning listas följande sammansättning för en effektiv produkt i patentbeskrivningen:

[TABLE]

[TR]

[TD]Ingrediens

[/TD]

[TD]Typisk koncentration (g/L)

[/TD]

[TD]Effektiv koncentration (Min-Max, g/L)

[/TD]

[/TR]

[TR]

[TD]Kalciumklorid (2-hydrat)

[/TD]

[TD]104

[/TD]

[TD]10-500

[/TD]

[/TR]

[TR]

[TD]Magnesiumsulfat

[/TD]

[TD]2

[/TD]

[TD]0,5-10

[/TD]

[/TR]

[TR]

[TD]Kalciumsulfat

[/TD]

[TD]30

[/TD]

[TD]5-150

[/TD]

[/TR]

[TR]

[TD]Natriumhydroxid

[/TD]

[TD]24

[/TD]

[TD]5-120

[/TD]

[/TR]

[TR]

[TD]Agar

[/TD]

[TD]3

[/TD]

[TD]0,5-10

[/TD]

[/TR]

[/TABLE]

Agar fungerar som förtjockningsmedel och bete för glasrosorna.

//

Notera att det är oklart om detta verkligen är innehållet i Grotechs och Red Seas produkter eftersom jag inte länkat patentet till deras produkter. Men givet konsistensen av Grotechs produkt (som gipsvällning), att det är korrosiv (alkalisk som kalciumhydroxid) och att funktionen är densamma så menar jag att det är ett rimligt antagande. Jag känner mig i alla fall betydligt mindre orolig att använda medlen i mitt akvarium.

Så sammanfattningsvis låter det som om den fungerar OK!

På diverse engelskspråkiga forum finns det också positiva omdömen.

Jag tycker filtermatta låter farligt. En dag är den igensatt och...

Kanske en ganska stor bur av finmaskigt nät typ myggnät?

Allt om saltvattensakvariet köpte jag i slutet av 1970 talet och Saltvattensakvariet för nybörjare i början på 80-talet. Bläddrar i dem fortfarande mest för skojs skull .

Frank de Graafs bok är en klassiker. Den har nog fostrat generationer av saltvattensakvarister med sida upp och ner med grusfilter.

Hej.

Nån som kan tipsa om var jag hittar inlägget om kalkvatten i påfyllnadsdunken?

Läste Lasses Kalkvatten-artikel, men där var det inget om det.

Nån som vet hur man löser problemet med kalkvattnets hållbarhet i en påfyllnadsdunk?

/ Joh3

Jag vet inte exakt vad du letar efter för inlägg men jag vet att jag diskuterat detta med Lasse i ett flertal trådar, t ex i min egen tråd från inlägg #205.

Efter en vecka av manuellt doserande av natriumbikarbonat och kalciumklorid är jag redan uttröttad och i behov av automatik. Är Bubble Magus BM-T01 en acceptabel doseringspump?

Jo, den är riktigt tyst, men tycker 1073.020 är riktigt tyst jämnfört med konkurrenterna i samma prisklass. Och tyvärr var det en tyst och billig pump han ville ha, 1700kr är en ritkigt dyr pump i de flestas ögon, men blir nog en sådan för min del när jag uppgraderar karet .

Jag har sett lite olika uppfattningar om hur tyst Tunze 1073.020 är. Jag vet inte om det beror på olika känslighet vad gäller oljud eller om olika pumpindivider låter olika mycket. Kanske har jag en speciellt ljudlig pump? Håller med om att pris vs ljudlöshet är en trade off.

Jag kan möjligen vara lite känsligare än andra men jag upplevde inte min Tunze Silence 1073.020 som speciellt tyst. I mina händer skakade den rätt bra och gav upphov till vibrationer och därmed oljud. Istället kan jag rekommendera Tunzes lågspänningspump i samma serie, Tunze Silence 1073.050. Den är i mina händer en påtagligt tyst pump av god kvalitet.

Ett tips där.

Blanda tex tre 10 liters dunkar, som du häller ifrån , så kör du vanlig 1,5-2 liters petflaska i bänken som du fyller på efterhand från dunkarna.

Bra tips! Jag var nog lite låst i tanken att det inte finns plats för dunkar. Och jag kan ju reducera systemet till endast två lösningar: natriumbikarbonat + kalcium/magnesiumkombo.

Doseringen av natriumbikarbonat och kalciumklorid har avslöjat att karet formligen äter karbonater just nu. Höjer jag KH med 1 enhet från 5,5 till 6,5 så är det nere på 5,5 igen 24 h senare. Det verkar som om jag får fixa ordentlig dosering. Tyvärr är det brist på plats för ordentliga dunkar under akvariet.

Jag har under flera år använt bara Mg och Ca som tillskott. Det har jag varit nöjd med.

Ja det finns många som menar att det räcker. Andra hävdar med samma övertygelse att dosering av olika spårelement (eller andra ämnen) förbättrar färgerna på deras koraller eller t o m är en nödvändighet för god tillväxt. Jag ser lite olika förklaringsmodeller:

1. Olika akvarier har olika behov av spårelement

Förklaringen till de olika erfarenheterna skulle enligt denna modell ligga i att olika akvarier har olika behov av spårelementstillsatser. Dels kan de tänkta olika behoven av handla om tillförseln av sådana element genom t ex matning, vattenbyten, påfyllningsvatten eller som förreningar i t ex ballingsalter eller kalkreaktorsubstrat. Dels kan det handla om konsumtion och export där en hög tillväxt av koraller kan tänkas binda upp mer spårelement eller en effektiv skummare med kolkälletillsats kan få spårelementen att lämna systemet uppbundna i t ex bakterier och alger.

2. Olika krav på tillväxt eller utfärgning

En för en grupp akvarister kanske lite provokativ förklaring kan vara att olika akvarister har olika krav på tillväxt och kanske framförallt utfärgning. Om nu spårelement påverkar korallernas färger så kanske en akvarist ställer högre krav på utfärgningen en den andra. Därmed så bedömer den kravlöse akvaristen att spårelementen inte är viktiga medan den med högre krav ser dem som essentiella.

3. Det sitter i huvudet

En tredje, för vissa kanske lite provokativ förklaring, är att spårelementen sällan blir en bristvara i akvarier och därmed sällan har någon effekt när de doseras. Därmed så sitter föreställningen om spårelementsdoseringens förträfflighet snarare i huvudet på akvaristen än i korallernas fysiologi. Slumpvisa variationer i korallernas utseende eller hälsa tas enligt denna modell som intäkt för behovet att dosera spårelement.

//

Jag själv försöker närma mig det här med spårelement med ett öppet sinne. Järn- och mangandosering ser jag att det finns ett case för så jag testar det först och det lär ta några månader innan jag har en uppfattning om det påverkar akvariet.