Claes_A

"Tysken vet" säger schweizarna...

Jag kan lista hårdvaran i mitt eget system:

Akvarium

Rörsystem för nedledning av vattnet till sump

Sump

Pump för att ta vattnet tillbaka till akvariet

Belysning (LED i mitt fall)

Cirkulation i karet (3 x Tunze streamers i mitt fall)

Skummare

Ozonisator

Biopelletsfilter

Doppvärmare

Osmolator inklusive pump

Jag har valt bort följande populära delar:

Balling med doseringspumpar och dunkar

Osmosfilter (har tillförlitligt kranvatten)

Rektor för fosfatremover (körde i strumpa de första veckorna)

Kylare (kan behöva ändras framåt sommaren)

Köpte en sådan här lite större än den du har tittat på och du hör den knappt är super tyst!!

Den imponerade till och med Stefan Molin så han har beställt en med!

Han har ju stora problem med sånt som låter!

Jag är jättenöjd med min den började skumma efter två timmar pumpen är tyst och fin!

http://www.fish-street.com/aqua_excel_aech_ae-ch_protein_skimmer?category_id=130

Jag känner mig redan nöjd med detta köp...

Och jag insåg att det är en påtaglig skillnad mellan Bubble-Magus NAC3.5 och Aqua Excel minicone2. NAC3.5 uppges ha ett sådant här pinwheel och Aqua Excel ett sådant här mesh needle wheel. Om det spelar någon roll är en annan fråga.

Nu har jag sovit på saken, jag slår till på en Aqua Excel AE Mini2 Cone Skimmer. Inga större pengar och så får jag en ny leksak vars ljud jag säkert kommer att reta mig på...

Och min sump måste säkert byggas om lite också för att sänka vattenytan i facket som den ska stå i...

Det där med återaktivering har jag läst om, men det verkade lite krångligt va? Och tar nån vecka med balt... Har du provat detta med framgång? Detta funkar då med alla typer av järnbaserade removers eller?

Jag har inte återaktiverat GFO eftersom jag inte använder det längre. Jag körde lite alubaserad fosfatremover och sedan GFO men eftersom fosfaten visar 0,00 mg/l med Hanna så tycks det vara onödigt för min del.

Regenereringen är väldigt enkel. Väg upp rätt mängd natriumhydroxid (=kaustiksoda i affären). Häll på vatten så att det löses upp. Undvik att få i ögonen eftersom det är frätande och i med GFOn. Vänta någon vecka. Efterskölj med fosfatfritt vatten (t ex osmosvatten eller bra kranvatten) tills all natriumhydroxid är borta (pH inte är typ 14 på sköljvattnet).

Ser imponerande ut som ett reklamblad!

Jag var faktiskt inne på just BM NAC3.5. Retligt nog finns den inte i lager hos Fish-Street just nu. Det är samma Atman-pump i båda skummarna verkar det som.

Jag funderar lite på att testa en ny skummare till mitt 200 l. Nu har jag en Grotech HEA080 och den är väl acceptabel och är välbyggd vad gäller plasten. Tyvärr är den klart sämre vad gäller pump och pumpinfästning och trots modifiering så låter den en hel del och skummar - ja skapligt.

Vore kul att testa något smått med nålhjul som skummar bättre. Förhoppningsvis något tystare också.

Jag funderade på Aqua Excels lilla minikonskummare:

http://www.fish-street.com/aqua_excel_ae_mini2_cone_skimmer

Någon som har erfarenhet av denna lilla Kinaskummare?

Kan Rowaphos bli för gammalt??

Har haft igång med vatten och sten knappt en vecka och tänkte att jag skulle mäta lite fosfat innan jag får hem min lampa och tänder den. Tänkte att jag skulle ligga på0 innan jag startar ljuset.

Låg nu på ca 0,2-0,5. Tycker det är så svårt att avläsa Sailiferts test. Vilken nyans av blått är det lixom... Hur som så har jag fosfat i vattnet. Har kört med ca 2dl rowa i en FR 509 reaktor sedan starten.

Testade även vattnet ut ur reaktorn och det var samma värde där.

Kan removern bli för gammal? Burken har varit öppen i ca 1 år.

Eller är det bara så att jag måste ge det mera tid?

Kanske blev mycket fosfat i vattnet pga stenen. Både död och levande. Dock hade jag ingen fosfat i vattnet när jag lakade ur den.....

Har köpt 2kg Aquaphos oxå bara för att det var billigt och köra hårt med det ett tag istället så får vi se.

Enklaste sättet att använda Saliferts fosfattest är helt enkelt att konstatera att har man någon svag nyans av blått så är det för mycket fosfat i vattnet. Eller rättare sagt, det indikerar att vattenkvaliteten är ganska dålig och inte lämplig för känsligare koraller (SPS t ex). Många andra organismer tycks ju inte bry sig och klarar lite slaskigare vatten. Jag lever även med tron att högre fosfathalter ökar risken för skitalger, tex cyano, men beläggen för detta är lite skakiga.

Jag skulle precis som du gjort satt in motåtgärder, d v s fosfatremover, men du får nog räkna med att massan mättas på några enstaka dagar om det är uppåt 0,5 mg/l fosfat i vattnet och det värdet ligger stabilt. Fosfatremover kan inte bli gammal av att ligga i en burk - det är järnoxidhydroxid (eller motsvarande aluminiummineral). Kolla i kemisektionen om du vill regenerera din Rowaphos några varv med natriumhydroxid.

Cleas A: Utveckla ytavrinningen. Vad anser du är ett lämplig höjd eller avstånd mellan överkant kar till ytavrinning ?

Det är väl en avvägning mellan estetik och funktion. Ur rent funktionsperspektiv är det toppen att ha minst 10 cm mellan överrinningskantens översta del och karets överkant. Då får man mellan 8-9 cm mellan vattenytans och karets glassarg - det stoppar saltkryp effektivt. Jag valde att minska det avståndet av estetiska skäl (jag ville inte ha en enorm överbyggnad på karet) men snålade någon cm för mycket.

Ok, men är detta bra eller dåligt? eller varken eller?

Det beror väl på hur man ser det. Jag tycker observationen är intressant och viktig eftersom det ger experimentellt stöd för vad vi tidigare bara antagit - att skummaren ganska effektivt exporterar bakterier. Det betyder att vi nu har evidens för att detta är vägen som näring lämnar karet vid organisk koldosering.

Annars finns det mycket intressant i den långa och på amerikanskt manér lite pratiga artikeln. T ex att bakteriehalterna i våra kar ligger under de naturliga bakteriehalterna på reven (vem hade trott det?). Eller att om vi ökar vi den organiska kolhalten med dosering så ökar bakteriehalten (mer väntat).

Dags för uppdatering av denna tråd. Ken S. Feldman, Allison A. Place, Sanjay Joshi och Gary White har slagit sina kloka huvuden ihop och faktiskt experimentellt räknat bakteriehalter i akvarier! De har även testat effekten av skummare. Deras försök redovisas i Advanced Aquarist.

Summa summarum av skummarens effekter på bakteriehalten är att cirka 30-40% av bakterierna kan skummas ut om vattnet är rikt på organiskt kol:

"Protein skimming (bubbles) removes approximately 30 - 40% of the bacteria in the water column of carbon-treated or organic rich water, but the remainder is not susceptible to bubble-based removal."

Vilken av dom har du???

GREISINGER GPH 014 PH-MÄTARE 0-14PH

(Länkningen funkade tydligen inte)

Lasse vad får man lägga ut för en PH mätare som den du kör med?

Lite OT men jag har en sån här enkel pH-mätare och den fungerar mycket bra:

http://www.conrad.se/?ws_tp1=kw&ref=adwords&search=ph-m%E4tare&subref=ranalli/categories&gclid=CIfJm6rt2KcCFdSHzAodNC129A

Fast har dvärgkejsare strukit med och andra djur ser tveksamma ut så undrar jag om det inte ligger något annat och spökar än varierande KH. Något som snarare har att göra med den uppmätta ammoniakhalten.

Sedan så undrar jag över om det helt stämmer med det Claes säger eftersom många rapporterar rätt så snabba ändringar av framförallt fosfat när biopelletsen introduceras. Om det helt skulle stämma med det Claes säger om långsam kolkälla så skulle det organiska kolet vara en begränsande faktor hela tiden. Men visst - det kostar mer energi för bakterien med denna kolkälla än om det var vodka runt om och därmed långsammare delning. Men det tar inte lång tid innan biofilmen är etablerad - inga tre veckor skulle jag tro.

Jag tror att den huvudsakliga "doseringen" sitter i att kolkällans så att säga är 2 dimensionell och bakterierna kommer bara åt den delen som filmen täcker och detta begränsar antalet bakterier till tillgänglig yta. (Till skillnad från att hälla 2 dl vodka direkt i karet).

Med detta vill jag säga att den begränsande faktorn rätt snabbt kan bli utrymmet för biofilmen om alla andra faktorer finns och inte är begränsande. Därför tycker jag det är intressant att veta vilket flöde som körs över biopelletsreaktorn också.

Att man får en bakterieblommning ute i vattenvolymen efter en dag måste betyda att ettdera som Claes säger att det innehåller andra, snabbare kolkällor eller, vilket jag tror är det mest rimliga, att miljontals mikroskopiska biopelletspartiklar slits bort ifrån biopelletsen och däremed skapar en oändlig yta för tillväxt ute i vattenvolymen. När biofilmen är ettablerad på pelletsen sker inte denna frisläppning av partiklar.

Det blir lite semantik - egentligen säger vi samma sak. Skulle bakterierna enzymatiskt kunna spjälka polymererna omedelbart så skulle ju pelletsen också lösas upp omedelbart av de bakterier som satt på dem. Det är ju inte det som vi ser och således måste spjälkningen vara begränsande av den enzymatiska aktivitetens hastighet. Därmed blir som en följd den tillgängliga ytan som dessa långsamma enzymer kan jobba på begränsande.

Visst kan det vara så att det är små partiklar som frigörs från pelletsen som sprids i systemet och genom bakteriell tillväxt skapar grumligheten initialt. Mina gen1-pellets är i det närmaste plastiska och verkar inte skapa några små partiklar som jag kan observera.

Har någon observerat grumligt vatten annat än vid nystart av pelletsen? Blir vattnet t ex grumligt när någon fyller på mer pellets i ett kar som redan körs med pellets?

Det är alltså bara surhetsgraden som är aktiv i konserveringen. Inga komplex eller spjälkning av aminosyrorna?

Ja, det är är bara lågt pH som konserverar. Samma logik som när man gör surkål genom att låta ättiksyrabakterier konservera kålen.

I trädgårdbutikerna säljs ett nät med ungefär 4mm maskvidd. Det är så styvt att det är självbärande om man sätter det i fästet för den vanliga ytavrinningskammen.

Är vattenytan fortfarande för hög kan man sänka den litet genom att klippa bort de vågräta trådarna som bromsar vattnet.Men inte mer än två tre rader för då blir nätet för mjukt.

Låter som en bra lösning för att hålla fiskarna ute men det sänker tyvärr inte min vattenyta...

Man konserverar ju mat i ättika (t.ex inlagd sill). Ättikan borde väl kanske skydda aminosyror mot förruttnelse. Tror du (eller vet) att aminosyrorna förändras av ättika? Blir de i så fall lättare eller svårare att ta upp och / eller uttnyttja för korallerna?

Nu doserar jag ju asparaginsyran och ättikan i kalkvatten så båda är neutraliserade och skyddade mot bakteriell aktivitet - bakterier växer inte i basiskt kalkvatten.

Många aminosyror är svåra att lösa i ättika eftersom det är surt. Undantaget är basiska aminosyror som t ex histidin.

Jag tänker mig att en tråd i självrannsakans anda där vi går igenom de svagaste punkterna vi kan hitta i våra akvariesystem skulle kunna vara intressant läsning. Vad skulle du göra annorlunda när du nu ser resultatet så här i efterhand? Det kan gälla t ex systemets uppbyggnad rent tekniskt eller invånarnas sammansättningen.

//

Jag inleder med en rent teknisk aspekt som är väldigt irriterande och nu när akvariet rullar inte helt enkel att åtgärda - min överrinningskammare. Kort och gott så har jag satt skivan som vattnet rinner över för högt upp. Det ger resultatet att vattenståndet ligger för högt och salt klättrar ur karet. Dessutom var jag tvungen att offra kammen som skulle hålla fiskarna ute för att få ned vattennivån någon cm. Effekten är att jag får håva ut fiskar ur överrinningskammaren nästan varje vecka.

Då tyder det på en kraftig nedbrytning i filtren men jag är lite förundrad över att inte "vispen" drev upp pH:t. Är det koldioxidorsakad så brukar en kraftig vispning göra att koldioxiden drivs ut - i alla fall enligt min egen erfarenhet.

Jag funderade på det där. Kan det vara så att din erfarenhet kommer från sötvattenssidan? Jag tänker att saltvatten som ju är rejält basiskt och har hög alkalinitet inte gärna släpper ifrån sig koldioxid vid luftning.

(Jag får sätta upp ett experiment med en luftpump och en pH-mätare...)

att du doserar ättika istället för Vodka beror det på priset eller något annat?

Tre skäl:

1. Det funkar så bra med kalkvattnet och gör att mer kalk löser sig.

2. Jag har läst många trådar på RC som antyder att ättika (eller dess neutraliserade form acetat) ger mindre problem med t ex cyano jämfört med vodka.

3. Jag ville experimentera med något "nytt" som inte var så spritt i Sverige och som dessutom finns lättillgängligt för småpengar i vilken matvaruaffär som helst. Dessutom innehåller ju de kommersiella preparaten ättika.

Hej. Har kört med alubaserad fosfatremover i mitt kar nu under drygt 4v. Dvs från uppstarten av akvariet. Nu till frågan. Hur länge håller sig en sån där påse egentligen? Läste nånstans här på forumet att den blir mättad redan efter en vecka. Stämmer verkligen det?

Det går nog i att svara generellt på. Finns det ordentliga mängder fosfat och flödet genom removern är högt så lär den mättas väldigt snabbt. Finns det lite fosfat så går det långsammare.

Claes, hur kan det då bli så snabba bakterieblommningar när man introducerar pellets? Det kan ju ske på bara nån dag.

Jag tror att pelletsen innehåller en viss andel icke polymeriserad hydroxyalkanoat som kan lösa sig i vattnet och skapa en snabbare kolkälla och ge en tillfällig blomning. Eller så innehåller Biopelletsen också något annat material - t ex en viss del stärkelse?

Det vore väldigt intressant att testa om pellets som redan skapat en bakterieblomning har förmågan att göra det igen. Då faller min första förklaring för den lilla andelen snabb kolkälla borde ha förbrukats redan vid första blomningen.

Jag undrar även vad som skiljer gen1 och gen2 pellets. Hur kan gen2 ge sådana snabba effekter och blomningar när gen1 uppenbarligen inte gör det? Är det olika sammansättning på gen1 och gen2?

Sen är allt relativt. Häll i motsvarande mängd kol i form av glukos i karet som mängden Biopellets vi använder och låt dig förfäras över hur mycket död en snabb kolkälla kan orsaka...

Jag fortsätter med samma dosering av asparaginsyra. Jag har inga dramatiska förlopp i karet men helt klart har de där mosslika (stålullslika?) röda och gröna algerna brett ut sig över allt större delar av stenarna i karet. Precis som jag rapporterat tidigare så har jag mer småliv i karet nu som t ex sjöstjärnor och copepoder som kryper på rutan.

En intressant effekt av kvävedoseringen är också att mitt KH har fallit mot 6 från 7. När karet var helt nytt så var KH 8 för att sedan ganska snart stabilisera sig kring 7. Där har det legat under lång tid men nu med ökat tillväxt av kalkalger och koraller är jag nere i 6.

Jag har spår av nitrat på Saliferts nitrattest men inget som jag kan läsa av. Hanna visar 0,00 mg/l i fosfat som vanligt.

Jag ska också nämna att jag ökat Biopelletsvolymen i reaktorn till en hel 500 ml påse - 0,5 dl som har gått åt sedan karets start. Men jag kör de klart långsammare gen1-pelletsen och inte de uppenbarligen aktivare gen2 som idag finns i handeln.