Claes_A

Instämmer, sjunkande kaliumvärden är nog inte så vanligt. Men visst kan det inträffa om t ex man kommer över en dålig batch salt med för lite kalium och byter vatten. Diskussionen har ju även omfattat möjligheten att dosering av organiskt kol skulle kunna sänka kaliumhalten genom export via skummaren i bakterieform - jag är inte övertygad om att så är fallet.

Osmosvatten är toppen men stockholmsvattnet funkar också fint.

Är det värt detta att köpa XM-L dioder eller är det sån liten skillnad på de andra XP-G

Ungefär 20% mer ljus vid samma effekt säger tillverkaren, så du kan plocka bort var femte LED om du kör XM-L jämfört med XP-G. Struntar du i energieffektiviteten så kan du ju också brassa på med mer ström i XM-L och få betydligt mer ljus ur varje LED jämfört med XP-G.

Intressant är när man räknar på verkningsgrad mot ström och därmed effekt.

Ljusstyrka i % Effekt w verkningsgrad i %

__ 50 _______ 0,92 ____ 111

_ 100 _______ 2,05 ____ 100

_ 150 _______ 3,30 _____ 93

_ 200 _______ 4,8 ______ 85

_ 250 _______ 6,6 ______ 78

_ 300 _______ 8,8 ______ 70

Räknar man med att lysdioderna kostar 80:- st och kilowatten 2:- samt att lysdioderna håller 50 000 timmar kan man få fram vilken ström som är ekonomiskt att driva dem med. Hög kilowattkostnad tycker nog många men räkna med att det stiger med 15 öre per år...

Jag man ska nog inte köra så höga drivströmmar om man vill ha bra elekonomi, hållbarhet på LEDarna och rimlig färgtemperatur. 10W i en sån där liten stjärna med LED lär också sätta kylningen på lite kraftigare prov än de 3W vi ofta kört med XR-E, XP-G och XP-E...

De har funnits ett litet tag till salu här: http://www.ledgroupbuy.com/categories/CREE/XM%252dL/

Funkar detta företag lika bra som t ex rapiled.com? Jag funderar nämligen på ett fraggkar i källaren och efter att ha testat DIY-LED så inte en chans att jag går tillbaka till lysrör eller MH när jag sätter upp ett nytt kar.

Nu börjar tydligen Crees nästa generation high power LED - XM-L dyka upp på marknaden i färgerna cool white, neutral white och warm white.

Det verkar som man tagit ett rejält skutt vad gäller energieffektivitet och drivström med denna generation; den är 20% mer energieffektiv jämfört med den tidigare generationen XP-G och tål drivström upp till hela 3A!

Relationen mellan drivström och spänning (forward voltage) ser ut så här:

Det betyder att skulle man bränna på med 3A så skulle varje LED dra 10w [Edit: Ändrat, Virse hittade fel här] och ge hela 910 lumen (räknat på cool white). (Mina för ett år sedan moderna Cree XR-E ger 180 lumen per LED vid drivströmmen 700 mA...)

Relationen ljusflöde mot drivström ser ut så här:

I övrigt ser spektralkurvan väldigt lik vad vi är vana vid från tidigare Cree-LEDar - på gott och ont.

Mer finns att läsa i Crees egen PDF.

Håller med, Schego var på den gamla goda tiden i alla fall ganska tyst. Sen hjälpte det att byta membran och liknande någon gång då och då.

Dock hängde jag inte riktigt med på resonemanget att det inte skulle gå att buffra upp ph? Det står ju KH o PH buffer på Saliferts burk? Det borde väl innebära att det går att buffra ph, eller har jag missat nåt?

Det finns mycket riktigt en relation mellan KH och pH så att ökar du KH så ökar också pH. Men detta stämmer bara när systemet är i jämvikt mot luft med en normalt halt koldioxid (alltså inte luften i en typisk bostad).

Problemet är bara att vi sällan når jämvikt mellan akvarievattnet och uteluften - det tar nämligen väldigt lång tid för koldioxid att lämna akvarievattnet till luften och koldioxid produceras hela tiden i akvariet. Därför ser vi oftare att pH ligger lägre än KH-värdet dikterar. KH-bufferten kommer i de fallen inte att hjälpa upp pH - det är inte brist på karbonater som är orsaken till det låga pH-värdet, istället är det överskottet av koldioxid som är problemet. Och det finns ingen quick fix på flaska för det problemet.

Vill du plöja en bra artikel som förklrar det så finns en här.

Har börjat buffra KH/PH (Salifert) då mitt PH och KH låg väldigt lågt.

Jag drog i 5ml igår och 5ml idag. KH visar på 10 (JBL), men ph ligger fortfarande lite lågt, kring 7,7(JBL). Hur fortsätter jag tycker ni? Om jag fortsätter att buffra för att få upp ph så skjuter väl KH i höjden? Hur hade ni gjort?

Finns det några generella tips om hur buffring ska genomföras?

STOPP!

Att pH ser ut att ligga lite lågt kan bero på att mätkitet visar lite vad som helst. Det brukar vara väldigt svårt att mäta pH exakt med kemiska metoder generellt. Just JBL vet jag inte ens om de går att lita på i saltsammanhang - andra får fylla i här!

Jag är alltså inte säker på att du har ett speciellt lågt pH. Mätning med en nykalibrerad pH-mätare med riktig elektrod skulle vara att föredra innan du vidtar några åtgärder alls. Och skulle nu pH 7,7 stämma så är det inte katastroflågt även om det ligger snäppet under det önskvärda intervallet. Om det ligger lite lågt så beror det på att du har mycket kolsyra löst i karet. Det kan antingen bero på att din bostad är dåligt ventilerad, att det är folk hemma stora delar av dagarna eller att akvariet producerar en massa koldioxid som inte hinner vädras ut via ytan och skummare. Lågt pH är därför sällan länkat till KH i den meningen att det går att hälla i någon "buffer" och höja pH. Undantaget är att automatiskt och mycket långsamt droppa kalkvatten i karet timme efter timme nattetid - det höjer pH.

KH ligger i naturligt saltvatten kring 7, dvs mellan 6 och 8. Allt över det är ett artificiellt höjt värde och inte nödvändigtvis bättre. Återigen så vet jag inte om JBL är att lita på men skulle det stämma så är 10 ganska högt (inte farligt högt dock). Men jag skulle inte justera upp KH.

Igår kväll var scopasen helt prickfri. Nu hoppas jag att den där sjukdomen är historia för sällan känner jag mig så maktlös som när pest härjar bland fiskarna.

Den enda dvärgkejsaren jag har haft. Inga problem här heller med LPSer och någon SPS när det begav sig.

Med tanke på ritningen så ser jag en liten risk med att man kan tömma en stor del av karet. Dvs om man använder en utsugspump för luften som är placerad för lågt ner i huvudkaret.

Så se till att den inte sitter så lågt nere och fejka elavbrott under 1-2 timmar för att se om det fungerar innan du lämnar systemet obevakat.

Egentligen borde nog utsugspumpen sitta i överrinningsfacket för optimal säkerhet vid ett DIY av denna typ.

Annars finns det ju färdiga lösningar på marknaden:

http://www.tunze.com/149.html?&L=1&C=US&user_tunzeprod_pi1[predid]=-infoxunter005

Hur skulle en sådan avluftning med pump fungera? Jag är dessvärre främmande för konceptet men ideel öra :-)

Eventuell luft kommer ju att samla i den översta delen av hävertrörets krök så det är bara att borra ett hål och installera ett litet rör där (diameter kanske 3-4 mm). Bygger du med akrylrör eller PVC så är det en smal sak att limma i ett litet rör stabilt. Sedan drar du en slang till en internpump i akvariet och låter denna pump suga hela tiden i röret antingen på insugssidan för vatten eller där den eventuellt har en ingång för luft (venturi).

Så, nu grabbar! Nu har jag tänkt ut något dumt igen.

Vad säger ni om den här lösningen? Bortsett från att jag är tokig som inte bara borrar :-) Kan den fungera?

Det funkar fint - jag har haft en sån. Men man måste vakta häverten noga så att den inte stannar p g a att luft samlas i röret. Säkrast är nog två parallella häverrör som båda avluftas av en sugande pump som sitter i akvariet (t ex en vanlig dränkbar).

Claes, han vill inte borra överlag...

Missade den meningen...

Ok, det ändrar spelreglerna. Köp eller bygg en välfungerande överrinningsbox är då enda alternativet.

Jag byggde något liknande med två glasskivor. De konvexa silikonfogarna i karet motade jag genom att skära bort små slitsar för mina glasskivor - de såg inte ut att vara bärande eller tätande i mitt akvarium.

Som Gabriel påpekar räcker det inte med en hävert eftersom det blir smått omöjligt att matcha hävertens kapacitet med pumpens kapacitet. Så minst ett extra rör som är luftfyllt och tar vatten strax ovanför häverten krävs också. Sen kan det vara bra att lägga till ett tredje katastrofrör som ligger tomt och väntar på att någon av de andra rören sätter igen.

Ungefär:

"Nu är det viktigt att att upprätthålla balanserade förhållanden, det är konsten, att hitta den rätta mängden Biopellets till den tillförda mängden näringsämnen. Om värdena förblir stabila nu har du hittat den rätta mängden."

Bra artikel. Om du vill göra den mer komplett kanske du även skall lägga till en kommentar om KH-värde. Tidiga erfarenheter och mängder av rekommendationer i litteratur rekommenderar ett KH-värde på 10-13. Motivet till detta var att det (1) Kunde ge ökad tillväxt, och (2) att man har marginal vid eventuellt avbrott i KH-tillförseln. Med koltillsats-metoder inklusive NP-pellets har en del fått problem med SPSer vid dessa höga KH-värden, och rekommenderingen är därför kring naturliga nivåer på 7-8.

Jag öppnade en tråd om detta häromveckan (den länkar vidare till mer info):

https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=39447

Kan försöker lägga till info om detta. Egentligen är väl det mer ett problem om akvariet skulle bli väldigt näringsfattigt som jag uppfattat det. Men biopellets har ju definitivt potentialen att riva ner näringshalterna riktigt lågt.

Super som alltid. Jag skulle gärna läsa lite om "näringsfattiga" akvarier, som uppstår med pellets. Lite förslag på vad man borde se upp med etc.

Man kanske ska lägga till en del som behandlar den kontinuerliga driften av en biopelletsreaktor? Vad man ska se upp med i karet, fylla på pellets, justera volymen efter näringstillgången i karet osv. Problemet är bara att jag inte har så mycket material att hämta ifrån - vet vi egentligen något om detta?

Tack för alla foton! Jag har fått tillåtelse av Peter att ta med hans närbild på NP Biopellets gen2 i nästa version av artikeln. Jag ska överväga att ta med en bild på påsen också.

Dagens överskottsenergi ägnades inte bara åt att mala grenar i trädgården utan även åt att skriva en artikel som sammanfattar användningen av biopellets. Jag laddar upp version 1.0 av denna artikel som jag hoppas kan fungera som en översikt av vad vi vet så här långt. M a o, så innehåller nog inte texten några nyheter för de erfarna men kanske kan hjälpa någon nykomling i biopelletsvärlden?

Sakgranska gärna artikeln och ge kommentarer här eller i PM på sådant som bör ändras eller läggas till i nästa version. Jag är även på jakt efter ett bra foto till artikeln på själva pelletsen (NP Biopellets). Så om det finns någon som har en påse gen2 liggande och en kamera som kan få dem i fokus så känns er kallade att skapa något som jag får använda fritt.

Biopellets för ökad näringsexport från akvariet 10.pdf

Hm, intressant. Sedan jag började dosera kväve (asparaginsyra) i mitt kar så har mina glasrosor börjar växa till sig. Jag försöker ta dem med spruta och kanyl men det är inte lätt tycker jag. Några sniglar som äter bort problemet är ju lysande.

Funkar det bra får vi hoppas att våra butiker börjar odla glasrosor och tillhörande sniglar.

Puh. Alla fiskar återställda för nu guppar sunbursten vid sin vanliga plats vid frontrutan. Enstaka parasiter kvar på scopasen som är vid samma goda hälsa som igår.

Jag lärde mig läxan att ha respekt för ozon (jag utgår från att det hela berodde på det). Förvisso har jag läst på om ozon förr men mest sett det som hysteri när alla betonar riskerna med det. Mitt argument har alltid varit ozon är extremt reaktivt och kortlivat så det är inte rimligt att molekylerna ackumulerar till farliga halter i ett akvariesystem som ju är rika på organiskt material. I alla fall inte om det ozoniserade vattnet måste passera genom filter med organiskt material eller aktivt kol. Men det som jag nog har underskattat är alla de reaktiva sekundära produkter som ozon bildar. Ta t ex hypobromit som bildas genom ozonapplicering i saltvatten och är rena klorinet i reaktionsförmåga men ändå mer stabilt än ozon.

Jag uppfattar det som intressant att fiskarna reagerade så olika. Värst drabbades sunbursten och eight-line wrassen visade också symptom. Clownfiskarna, Z. scopas och Pseudochromis aldabraensis påverkades inte synbart.

Nog om det, jag vidhåller att ozon är en enkelt sätt att hålla vattnet i karet fritt från gulämnen men att det ska doseras i mycket låga nivåer, långt under de nivåer där ozon kan vara giftigt för akvariets invånare. (Varför är alla kommersiella ozongeneratorer idag så stora och ger 100 mg/h och liknande? Är det bara tänkta för enkubikstankar?)

funderar på om biopellets kan var nått för mig, är lite tveksam.... I mitt kommande system matas skummaren (apf600) direkt från ytavrinningen, pelletsreaktorns utvatten kommer alltså inte kunna skummas direkt, utan alla bakterier måste ta omvägen genom karet innan de kan skummas bort... Blir detta en så stor nackdel att jag bör överväga annan lösning?

Jag kör den setupen. Kanske inte ideal, men den verkar fungera för mig i alla fall.

Det där med att låta skummaren ligga i serie efter Biopellets-reaktorn är som jag uppfattar det främst en teoretisk konstruktionsoptimering. Det bygger på antagandet att skummaren redan vid enkel passering tar ut en mycket stor andel av de bakterieprodukter/partiklar som kommer från Biopellets-bädden. Om det verkligen är så återstår nog att visa, hur an nu gör det?