Lasse

Kan vara en mekanisk skada som medfört en lättare sekundär infektion - bara att avvakta och se som Patric säger. MVH Lasse

Jag mätte på mina DreamChip vilket PAR jag fick på 80 cm avstånd och 60 gradig lins och olika strömstyrkor. Det är samma sort av individuella LED i både DC och dina aktuella chip. Om jag räknar om dessa till de strömmar som jag körde med på DC så motsvarar 1400 mA på dina chip en matning på ca 460 mA per individuellt chip. För DC blir det då sammanlagt 4,6 A vilket gav ett par på ca 240. 1050 Ma på dina motsvarar 350 mA per LED och för DC då 3,5 A. Detta gav ett PAR på 200. Det vill säga du förlorar ca 16% i ljusutbyte. Om man ser till instoppad effekt så går det åt ca 13,5 W på 1400 mA och ca 10 Watt för 1050 mA. Det vill säga - du får ut ca 17,7 mätt i PAR/ Watt för 1400 mA och ca 20 i PAR/watt för den lägre strömstyrkan. Mängden blir bättre med den högre strömstyrkan men effektiviteten blir bättre med den lägre. Med andra ord du förlorar ca 16 % av ljusenergin men minskar energiåtgången med ca 26 % MVH Lasse

Tänkte väl det - det är åldern Stig MVH Lasse

Hoppas du skrev fel Stig för det är precis tvärtom. Med tiden blir det mindre kväve kvar än fosfor (det är därför du oftast får ett underskott av kväve som du helt riktigt konstaterar). Detta beror på att kvävet har luftfaser - vilket fosforn inte har. Kvävet försvinner via skummaren som ammoniak som luftas ut samt även via kvävgas genom denitrifiering. Denitrifieringen påskyndas ordentligt genom tillskott av organiskt kol. Sen skall vi inte glömma vad skummaren kallades från början - äggviteskummare eftersom man blev av med äggviteämnen den vägen. De formade det berömda skummet. Äggviteämnen är det gamla svenska ordet för proteiner och i proteiner finns huvuddelen av det kväve som levande organismer innehåller. Ovanstående gäller fortfarande även om det är rätt att mycket av det foder vi har idag innehåller mer protein än vad det gjorde förr. Vägarna ut ur vattensystemet (utan tillväxt) är större för kvävet än fosforn helt enkelt. MVH Lasse

Om det kastar mellan 2-5 till 25 och nu till 7-12 och det gör det fort så skulle jag inte lita på testen. Verifiera vilket värde du har och läs lite här på SG hur olika människor med olika system och inriktning hanterar nitratfrågan - bestäm dig sedan och kör efter det. Mäthelvetet är ett helvete som har skapat mer krascher än sunt förnuft @ Stig: jo det är lite för j-gt att använda de värdeladdade ordet kemikalie istället för det snälla ordet absorbent. Dock - det är i stort samma ämnen i de lösta fällningskemikalierna som baseras på järn och aluminium som i akvarievärdens absorbenter - med den skillnaden att normalt använder man dem i flytande form i reningsverken medans vi använder samma ämnen i fast form - funktionen är den samma oavsett om fosfaten binds i slammet eller om det binds i det fasta materialet - så kemikalie är det . det viktigaste är att det blir aldrig bra om man blandar olika systemtänk. Fällning/adsorber tillhör den tid då man arbetade med denitrifiering för kvävet - nu om man jobbar både med det och ett biologiskt upptag av fosfor vad gäller de bakteriebaserade systemen eller om man bygger på algtillväxt när man jobbar med algbaserade (makro eller mikroalger) så konkurrerar de båda systemen och då blir det aldrig bra. Väljer man ett biologiskt baserat exportsystem - undvik då de kemiskt baserade systemen - gör man inte det så kolliderar systemen. MVH Lasse

@ Blåbert: Nej nu uttryckte jag mig knepigt. Jag menade att du i din ekvation med näringsupptag (det sker i ett visst förhållande i makroalgerna x delar kväve mot y delar fosfor) för in en okänd komponent - för du vet inte hur mycket du för ut ur systemet med hjälp av din remover. Om man kör biologiska system som bygger på ett upptag av näringsmedel i en viss kvot så skall man nöja sig med det. Om man får det värde man vill på en av de stora (Kväve och Fosfor) så tillsätter man den istället tills man får det värdet man vill på den andra. I detta fall kan det vara bra att hålla ett öga på kalium också. @ Tobias: Nu känner jag inte till Nyos men jag är allmänt skeptisk nitratmätning på lägre nivåer i saltvatten. Innan jag gör något annat (tillför NOPOx eller annan kolkälla) så skulle jag försöka bekräfta eller förkasta det värdet. Det finns olika metoder - testa med ett eller två andra fabrikat eller göra spädningar. En spädning gör du lättast genom att ta 1 ml av ditt akvarievatten och 9 ml nyblandat vatten med samma salthalt och som stått ett dygn. Blanda väl och ta ut en provmängd och testa. Nu skall värdet sjunka ned till 10 % av det först lästa värdet. För övrigt - att använda både NOPOx och fosfatremover samtidigt är något som exempelvis RED Sea själva rekommenderar. För övrigt - om jag har mellan 7 och 12 i nitrat så skulle jag inte arbeta så mycket med det. Hur länge har du kört med NOPOx? Har nitratvärdet varken ökat eller minskat under den tiden så skulle jag titta på min test. MVH Lasse

Det är det jag menar med ordet fällningskemikalie - du fäller ut fosfaten i mediat. den binds. MVH Lasse

@ Tobias. I flera av dina inlägg om problem har jag sett att du ger inte hela bilden och all behövlig information utan det kommer alltefter när folk försöker hjälpa dig. Både jag och Stig skrev om ozonet eftersom vi trodde att du kört det hela tiden - hade åtminstone jag vetat att du bara kört det en vecka så hade jag aldrig överhuvudtaget slösat min tid på att upp det som en felkälla. Nu måste jag ställa frågan om vad du mäter nitraten med och vilka nivåer du har och så får vi utgå därifrån. Vilka mer tillsatsämnen kör du - förutom NOPOx. Åtminstone jag sitter 30 mil från dig och har ingen aning om hur du sköter ditt kar - om jag skall vara till någon hjälp så behöver jag all den information som du har. MVH Lasse

@ Blåbert. Tja du kan ju inte ta iväg fosfaten med fosfatfällning och tro att makron växer av enbart nitrat. Makron behöver bägge och det svåra är ju i och för sig att du kan få obalans och få lita fosfor över (när nitratet är nollat) men i det fallet hade jag gjort tvärtom - tillsatt nitrat tills fosfaten låg på den nivå jag ville - inte införa en ny obekant faktor (jag vet inte hur mycket den tar) - fällningskemikalie MVH Lasse

Ser det bra ut och det fungerar med ditt sätt att köra så skall du absolut inte rätta dig efter vad två gamla stötar som jag och Stig säger. Jag kör också ozon då och då, speciellt när jag introducerar ny fisk och när redox droppar för mycket. Jag kör också NOPOx då och då - men slutat med remover. Har också startat upp ett försök till algscrubber. Jag pratar oftast från erfarenheter från mina kar och det är inte alltid det går att överföra till andra. sen finns det basala fakta som jag inte viker en tum på - men det är en annan femma. MVH Lasse

Det tror jag också och det är trots sina brister det bästa som finns just nu för att ha en aning. Vet man att PAR mäter hela området (även det som inte är optimalt) så kan man kompensera i sitt tänk. Mäter man - låt oss säga 200 i PAR och kör huvudsakligen med våglängder i det blå området (400 - 480) samt i det röda området (620-660) så vet man att det är betydligt skarpare för våra koraller än om man mäter 200 PAR med mycket av energin i området 500 - 600 nm (fosforbelagda vita LED som varmvita, vita och kallvita under 14 000 K). Med andra ord - för att man skall kunna jämföra olika PAR mätningar så bör man kanske säga ungefär hur mycket energi som är i de viktiga områdena och hur mycket i de inte så viktiga områdena (för optimal fotosyntes) MVH Lasse MVH Lasse

Tankelapsus Blåbert? MVH Lasse Ozonet - om man kör hårt tar fastsittande bakterier också. Kör man ozon bara för att få ett klart vatten så är det oftast så lågt att det spelar mindre roll - men påverkar gör det - oavsett var de sitter. Jag är mycket tveksam till uppgiften att det bara är 1 ml NOPOx per 300 liter som orsakar bakteriehinna. Sedan är du också frågan om fosfaten och deras nivå. Att man inte får ner nitrathalten kan ju bero på att man nollat fosfaten - men troligast för mig är opålitliga nitrattestningssystem.

Om du kör Ozon ordentligt så kommer det inte fungera bra med något bakteriebaserat exportsystem - Ozon dödar bakterier............. MVH Lasse

Av mina tre evioter så är två framme ganska så konstant. Mina Gobiodon okinawae visar sig framme stadigt. Det finns några små kardinaler som oftast är framme och några små från släktet Elacatinus. Andra är de två i släktet Koumansetta. De senare brukar uppträda öppet och brukar regelbundet i importerna. MVH Lasse

Kofisk -> 46 cm Clownfisk - blir för litet efter ett tag även om en Clownfisk plus anemon är väldigt stationär. Min rör sig inte i större volym än ca 30 liter om man ser vart den är i akvariet. Anemon kräver dock bra ljuse Räka plus goby - utmärkt val Finns också många andra mycket trevliga gobys som passar. Släktet eviota exempelvis Fiskar från släktet Gobiodon fungerar också bra. Flera där finns i standardutbudet. MVH Lasse

Läste Daniels blogg om nitrattillsats. Tyvärr är det så att de cyano som vi har besvär med i akvarium (normalt) - de mattbyggande -verkar inte besitter förmågan att själva tillverka användbart (för dem) kväve från kvävgas. De verkar saknar dessa speciella celler som behövs (eller egentligen förmågan att bilda sådana celler). Så det behövs en lite modifierad teori för att få ihop det. En teori är att mattorna bildar ett syrefritt område mellan mattans undersida och bottnen och där kan cyanon samverka med anaeroba bakterier (anaerobt = syrefritt) som klarar omvandlingen från kvävgas till oorganiska kväveformer (läs ammonium/ammoniak). Syrefriehet är nämligen ett krav för detta eftersom det verksamma enzymet nitrogenas förstörs av syre. I de cyano som klarar omvandlingen helt på egen hand har speciella celler med en extra kraftig cellvägg för att garantera just syrefriheten - sk heterocyster. Nitraten har också en annan roll i det syrefria området mattorna bildar och det är att fungera på samma sätt som syre i förbränningen hos de anaeroba bakterierna i det syrefria området. I brist på syre används nitratmolekylen - det är det vi brukar kalla denitrifiering. Om även nitrat skulle fattas i vattnet använder samma bakterier sulfat och restprodukten blir då svavelväte. Det har på senare år dessutom indikerats att det är svavelväte som är ansvarigt för frigörandet av fosfor i bottnar som har syrefria områden. Kort sammanfattande kan man säga att bristen på nitrat i vattnet kan gynna cyano på flera olika sätt. Dels kan troligtvis den mattbildande cyanon fixa på ett eller annat sätt sitt eget oorganiska kväve i miljöer där bristen på oorganiskt kväve stoppar tillväxten av konkurrerande organismer - dels kan de skapa egna fosforkällor - oåtkomliga för andra organismer som använder fotosyntes. Att undvika bildandet av svavelvätekällor i sanden kan också vara en anledning till att ha en liten mängd nitrat i vattnet i ett slutet system MVH Lasse

Jag tror att numera råder ingen konsensus om att 0 i nitrat är önskvärt i de flesta kar - tvärtom MVH Lasse

Bild för oss som aldrig sett ett sådant akvarium. Går de tvärs akvariet så hindrar de längsgående rutor från att bukta ut MH Lasse

Den lilla dosen skall inte betyda något för någon fisk eller korall. MVH Lasse

Jag har vid några tillfällen satt in lite nitrat vid start för att slippa cyano, MVH Lasse

Nu är ju ditt kar nystartat och cyklingen verkar vara klar - då är det ganska naturlågt med 0 i nitrat MVH Lasse

Sök på femtioelvtemetoden MVH Lasse

Köp då inte all sand du behöver utan bara en del. När fisken är överflyttad så tvättar du ur din gamla sand och fyller på. Antagligen vet du det redan men för säkerhets skull - din sten skall i först så du bygger från glaset och uppåt - först därefter sanden. Man skall inte bygga på lösan sand så att säga. Sanden går alltså att fylla på i efterhand. MVH Lasse

Du kan ju temperera vattnet lite grand. Temperaturen på vattnet skall vara strax över daggpunkten. Daggpunkten bestäms av den relativa luftfuktigheten och temperaturen i rummet. Säg att din relativa fuktighet är 50% och din rumstemperatur är 22 grader. Då skall ditt vatten hålla lite över 11,1 grader för att slippa kondensering. Om din relativa fuktighet är 45 % och fortfarande 22 grader -> daggpunkt 9,52. Vid 50 % och temp 20 grader -> 9,26. Du bör nog lägga dig ca 1 grad över daggpunkten Om du tempererar upp så lite så påverkar det inte membranets genomsläpplighet speciellt mycket - tror du kan köra upp mot 18 - 20 grader och ändå få en bra rening. Temperaturen påverkar inte hållbarheten - bara hur fint som vattnet filtrerar (genomsläppet). Här kan du kalkylera (på ett ungefär) daggpunkten MVH Lasse

En liten undran bara - om nu inte djuren dör pga sanden i ditt gamla kar - varför skulle de då dö av den i ett nytt kar? Skölj ur det värsta (är osäker om det ens behövs) men använd saltvatten eftersom det finns lite mer djur i sanden än bakterier. Bakterier klarar sötvattenssköljningar - andra djur beror på art. MVH Lasse