Lasse

Jag började experimentera med rött ljus för ca 2 år sedan. Mitt stora har tre LED kanoner med med idag röda dioder i två av dem. Hade från början rött på bara en. Såg inget negativt, snare tvärtom. Men jag kör dem på väldig låg effekt. Om jag stoppar in 35 watt på en blå kanal så stoppar jag bara in ca 10 - 15 watt på de röda. Jag har 630 och 660 nm. Jag har också RGBA chip till båda mina större kar (rött på 630 och amber kring 590 nm). Nu kör jag mest mjuk och LPS . Mina röda bubble tip växer och delar sig som kaniner under en kanon med rött i. Jag tror inte du behöver vara rädd för dina röda dioder Joakim. I mina planer ligger att ersätta alla mina Dream Chip med specialtillverkade exemplar som innehåller 10 st 630 nm och 10 st 660 nm LED. Chippen finns redan hemma hos mig - avvaktar bara när jag skall få tid att byta ut dem. MVH Lasse

Just det MVH Lasse

Ena hörnan mycket solljus från ca 12 till 18 sommartid. Kraftig LED belysning - vart finns de få fulalger jag har - jo i det hörnen som inte får solljus ........ MVH Lasse

Jonas är ingenjör Men vill du ha ett korrekt svar så behövs det. MVH Lasse

Kan vara så illa ja Du måste börja att belasta. Om du börjar med en välmående fisk och lite städare. Mata var tredje dag med några st frysta - vuxna artemia första veckan. Vecka två - varannan dag - samma mängd och vecka 3 varje dag samma mängd. Tillsätt bakteriekultur varje dag - om du använder typ SERA nitriveck så ger du ca 20 ml varje dag (oavsett vad som står på flaskan) men det går lika bra att kram ur något gammalt filter (sött eller salt) i en bunke och späda ut till någon liter - ställ i kylskåp - en liten hutt i karet varje dag. De flesta koraller är inte belastare utan tvärtom så tar de näring från karet så om du börjar med lite skivor eller mjukkoraller så kan du göra det ganska fort. MVH Lasse

@ joakim Länken är http://www.plosone.org/article/info%...l.pone.0092781 Denna länk ger ett väldigt intressant föredrag också http://www.youtube.com/watch?v=v6uiNTM7HV8#t=20 MVH Lasse

Utan fisk och belastning genom mat - mellan någon månad och 3 år beroende på hur mycket levande du dödar i dina stenar MVH Lasse

va - f-n Stig - är du inte pensionär Menar du att det inte öppnar sig obegränsat med tid då? MVH Lasse

@ Henric Jag är fortfarande tvivlande till uppgifterna om att antalet zooxantheller normalt varierar. Att de kan kastas iväg i samband med "bleching" är klart men om de styr fotosyntesen med antalet zooxantheller eller inte vill jag vara osagt. Men låt oss titta på dina forskares resultat som för mig nu kanske visar något annat än de slutsatser jag drog (och andra) när de publicerades. Man skulle faktiskt kunna tolka deras resultat som om det röda ljuset gav den bästa fotosyntesen jämfört med blått ljus. Om vi nu struntar i om täthet av zooxantheller varierar eller inte och för tillfället säger att så är fallet så är resultatet ensidigt - de säger att både antalet och klorofyllinnehållet blir större under blått ljus, dvs det behövs mer mottagare för att göra samma jobb. Vid 256 μmol m−2 s−1 rött ljus fick man skadliga effekter vilket inte skedde vid samma instrålning av blått ljus. Detta kan vara effekter av alltför kraftig fotosyntes och bildande av syreradikaler. En sådan här tolkning av resultatet skulle stämma väl överens med vad man vet om växters fotosyntes. Följande är dock lite motsägningsfullt Har du länken till artikeln? Jag lyssnade igenom föredraget på MACNA och det var intressant. Han gav inget svar om zooxantheller varierar i antal men det framkom att han var tveksam om "vuxna" koraller kunde byta symbiot. Larver kunde det sa han men de vuxna verkade vara överraskande stabila i sitt innehåll. Han visade också att samma art av koralldjur kunde ha olika symbioter med olika egenskaper - framförallt värmetåligheten. Jag tror att det kan vara av vikt att ta hänsyn till temperaturen betydligt mer än vad vi gör idag och den kan kanske förklara varför vissa kar verkar ha problem med vissa koraller (eller individer) och inte andra. MVH Lasse

Är det mekaniska skador så är det bara att avvakta. Det är svårt att se på bilden om det är prick eller inte. Tror som sagt inte det men jag har haft fel förr. MVH Lasse

Menar du de 5-6 vita fälten man ser kring huvudet? Kan vara mekaniska skador med sekundärt bakterieangrepp eller saltvattens prick. Tror dock inte de sistnämnda. Håll utkik på om det ökar eller minskar i antal. Ökar eller minskar de enskilda prickarna/fälten i storlek så är det inte saltvattensprick skulle jag vilja säga. MVH Lasse

Att zooxanthellerna alltid skall vara bruna tror jag härstammar från en förenklad syn att de består av dinoflagelater - och de brukar vara bruna i sig . Nu visar det sig att det är olika arter av dinoflagelater och de innehåller olika typer av fotosyntesaktiva pigment - såsom klorofyll (grönt) och kartenoider (som brukar vara allt från gula till gulbruna). Det finns även röda pigment som är aktiva i fotosyntesen. Vi skall nog inte låsa fast os vid att de skall vara bruna. Jag har många koraller som är fotosyntetiserande men som inte är bruna. Rödaktig och gul sinularia exempelvis, olika färgade skivor - allt från röda till spräckliga. Sedan kan vi kanske tänka så här: Antalet zooxantheller är konstant men antalet kloroplaster i zooxantheller kan variera såsom David skriver. Det är kloroplasten som innehåller det pigment som är aktivt i fotosyntesen. Beroende på antalet kloroplaster och typ av pigment kommer själva zooxanthellen uppfattas av oss som ha olika färger. Litet antal kloroplaster - dinoflagelatens naturliga bruna pigment slår igenom - många kloroplaster - deras aktiva proteins reflekterande färg slår igenom. Ett sådant tänkande skulle faktisk kunna förklara både varför koraller utsatta för mycket ljus eller mycket näring blir bruna. I båda fallen behövs inte lika många kloroplaster för att göra samma jobb. Det skulle till och med kunna förklara varför mycket ljus och lite högre näringsvärden kan ge väldigt bra färgade koraller medans mycket ljus och lite näring ger bleka koraller. Att färgerna blir djupare kan bero på att zooxanthellens normalt lite bruna färg ger en "varmare" färg tillsammans med de mer bjärt färgade fotosyntesproteinerna jämfört med om dessa dominerar totalt. Det sista stycket här är ideer hos mig som vuxit fram under denna disk och skall inte ses som huggna i sten. Ovanstående kan ge en viss förståelse men jag har inte tagit med fenomen som flourescensen som totalt kan ändra vårt färgintryck. MVH Lasse

Jag tror ju att du kommer att ha mindre problem med alger på rutorna om du centrerar ljuset. Har du inget i det "skuggiga" området så tror jag att du får ett för ögat mer "levande" akvarium - jag gillar personligen när det är variation i belysningen. MVH Lasse

Med tiden MVH Lasse

Då kan det vara Xenia som Peter skrev - tyckte det såg ut som en typ av stjärnpolyp men den jag tänkte på bildar en matta där stjälkar utgår ifrån Om du tar en sax och en hävertslang - suger med slangen och klipper så brukar det efter ett tag gå att begränsa dem MVH Lasse

Jag har samma erfarenhet - jag har två typer av red leg och ökat antal glasrosor. Stefan - har du artnamnet eller länken där du läste uppgiften MVH Lasse

Det finns flera olika typer av "red legged" - kan du skicka en bild på dina? MVH Lasse

Nja - man tror att kloroplasten som är ansvarig för fotosyntesen härstammar från cyanobakterie eftersom den har ett eget DNA skilt från alla värdorganismer (i detta fall växter och alger) Detta upptag har skett i ett mycket tidigt utvecklingssteg och troligtvis på samma sätt som alla eukaryota cellers innehåll av mitokondrier. Dessa anses vara bakterier som i ett tidigt stadium togs upp och bildar en typ av organeller som ansvarar för energiproduktionen i cellen. Zooxanthellen är oftast en dinoflagelat och de kan vara av olika arter med olika typer av "klorofyll". Att karotenoider kan tjäna som antioxidant visste jag men inte att klorofyll kunde det. Det finns även andra fotosyntetiserande proteiner som kan finnas hos zooxantheller. MVH Lasse

Sjöborrarna kan hitta på grejer - jag har minskat antalet i mitt kar MVH Lasse

Har den ett "täcke" som den växer från eller är det enskilda "stjälkar"? MVH Lasse

Är inte säker på det - beror nog på art och vilken typ av protein som är ansvarig för fotosyntesen MVH Lasse

Jo du bländar till viss del även med RGBA men jag upplever det som bättre. Den LED Engine modul som jag använder hemma och som jag vet att Janne har med är på ca 25 watt om man kör på 700 mA (går att köra på 1000 mA) har ett spektra som ser ut så här. Jag kombinerar ihop detta med 420, 430, 455 och i ett fall 490. Den blåa är i närheten av 470 i RGBA chippet vilket har visat sig vara en viktig våglängd. 490 tror jag dock man skippa - den gav inte riktigt det jag hoppats på. Jah har också skaffat mig en speciell version av Dream Chippet som har 20 000 K fosforbelagda och en kanal 470 nm. Har inte testat än men det kommer bli min huvudbelysning. De har också rött 630 och 660 nm. En fosforbelagd Cree har detta spektra MVH Lasse

https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?62761-Refraktometer-och-Bok MVH Lasse

Tror att vi skall lämna det synsättet och skriva konkurrensutsatt omgivning. En öken är ett näringsfattig ekosystem - ett korallrev är det mest näringsrika ekosystem vi kan tänka oss men det är en oerhörd konkurrens så inte en molekyl blir kvar fri - den utnyttjas direkt. Fluxen av näringsämnen genom ett korallrev är enorm men allt tas till vara och inget blir över i vattenkolumnen. MVH Lasse

Ett förtydligande. Med skrivningen "måste djuret börja konsumera sig självt" menade jag inte i första hand att nässeldjuret åt sina kompisar zooxantheller utan att de helt enkelt konsumerar sig själva vid svält. Jag tycker att jag kan se det tydligt på stora köttiga LPS. Det är en regel inom djurvärlden att så sker och oftast är det då proteiner som utgör matreserven. Ett exempel är de vita musklerna hos lax som byggs upp under födosökstiden men som med hjälp av enzymer bryts ner och används som näring vid lekvandring och lek (då laxen som regel inte äter) Vi är vana vid fett som reserver men även proteiner kan användas som energireserv. Hos fisk verkar det som fett är den primära energikällan (hos oss - varmblodiga - kolhydrater (läs socker)) men de tre grupperna kolhydrater-fett-proteiner kan transformeras fritt med hjälp av kroppens processer. Hur det är hos nässeldjur vet jag inte men det vore konstigt om de inte skulle kunna lägga upp energireserver i form av proteiner. Jag skrev tidigare att pigment är proteiner - det är väl inte 100 % korrekt men de flesta biologiska pigment är nära associerade/tillverkas av proteiner eller aminosyror vad jag förstår. Någon biologisk pigmentspecialist "out there" får rätta mig om jag har fel. Men det är riktigt att jag också tror att koralldjuret kan "äta" upp sina gäster. Om inte så skulle värddjuret vara tvunget att kontrollera en av de grundläggande biologiska funktionerna hos en annan organism - driften att föröka sig. Om inget hindrar förökning hos zooxanthellerna så måste överskottet ettdera ätas upp eller släppas ut. Det sista alternativet tror jag inte på som generell regel eftersom det strider mot en annan av livets grundlagar - energisnålhet. En organism som har en potentiell energikälla inom sig släpper inte den frivilligt utan att utnyttja den om det inte är katastrof. Det finns en förklaring till blekning och det är att nässeldjuret gör sig av med sina zooxantheller - min uppfattning är att om det är en förklaring så är det bara en liten delmängd av vad som i verkligheten händer. Först - pigmentationen - eller som vi uttrycker det, färgen - består av många olika processer och biologiska molekyler. I fallet med koralldjur och zooxantheller är det dessutom två olika organismer som var för sig kan och har utvecklat nästan samma processer. Det finns en väldigt stor utmaning som koralldjuret måste lära sig att behärska - en utmaning som hänger ihop med att det huserar en organism som använder fotosyntes inuti deras egen kropp. Algen har redan lärt sig att biologiskt kompensera avfallet från fotosyntesen, dvs produktionen av syreatomer och formeringen av syrgas. De flesta organismer som använder fotosyntes tillverkar och använder proteiner och pigment som har en förmåga att bekämpa olika syreradikaler. Detta är pigment/proteiner som tillverkas och förbrukas i takt med fotosyntesen. Det är också viktigt att organismen snabbt blir av med bildad syrgas (som iofs är ofarlig men om koncentrationen blir för stor så oskadliggörs inte syreradikalerna (främst syreatomen O) tillräckligt snabbt - 2 st farliga syreatomer bildar den relativt ofarliga syrgasen O2) Detta sker genom diffusion ut i vattnet (gäller troligtvis också för den fria syreatomen) men när algen finns i en annan organism (koralldjuret) så diffunderar det ut i en annan organism som då också måste ha egenskapen att oskadliggöra syreatomer och transportera ut överflödig syrgas till vattnet. Det som fungerar som antiradikaler i de här fallen är oftast olika pigment/proteinkomplex. Både zooxantheller och nässeldjur (med zooxantheller) måste då troligtvis ha egna uppsättningar av antiradikaler. Dessa måste produceras och de konsumeras så fort som fotosyntesen startar. Dessa pigment/proteinkomplex behöver oftast olika spårämnen för att kunna produceras. Idag har vi nått väldigt långt vad gäller utvecklingen av korallrevsakvaristiken. Vi kan idag hålla koraller på ett helt annat sätt än för bara några år sedan. Utvecklingen av vattenrörelsen har löst lite av problematiken vad gäller att få bort överskott av syre kring korallerna, utvecklingen av ljuset och framförallt den framväxande LED tekniken har tagit bort den bromsen. Utveckling av ballingsystemet har löst problematiken kring kalcium, magnesium och karbonater. Som jag ser det idag så står vi inför nästa problem att lösa och det är spårämnesproblematiken. I vissa system tror jag att det är mer problem än i andra. Använder man kalkreaktor så tror jag att man är mindre känslig för spårämnesbrist, samma gäller för användandet av algrefugium eller scrubbers. Ballingssystemet däremot kräver nog en mer aktiv tillförsel - vid stor tillväxt räcker inte vattenbyten. Tillsättningen av spårämnen har tidigare styrts helt av förbrukningen av Kalcium, magnesium och karbonat, dvs tagit hänsyn till det som försvinner genom inlagring i kalkskelettet. Vissa har inte ansetts behövas för mjukkoraller. Som jag försökte beskriva ovan så finns det vid fotosyntes en annan förbrukning av spårämnen som vi hittills inte taget hänsyn till och det kanske kan behövas. Dock - ju längre upp vi kommer i orsakssammanhang - desto mer komplicerat blir det vilket jag tycker den här färgdiskussionen visar. Det intressantaste inlägget (inklusive mina egna) är egentligen Hagbards Den här diskussionen började med ett lite mer estetisk synsätt men olika färger och deras variation kanske också har en stor biologisk betydelse. Och notera i detta långa inlägg har jag inte ens nämnt olika pigment/proteiners förmåga till fluorescens. Den är så vanlig bland koraller att den måste ha en biologisk/energimässig betydelse - annars får jag gå tillbaka till min barndoms skapelseberättelse. I denna process (vanligast i alla fall - det finns undantag som alltid) så tas en foton med kort våglängd (hög energinivå) in och en foton med längre våglängd sänds ut (lägre energinivå). Energi är oförstörbar - den bara omvandlas. Vad gör korallerna med al denna extra energi de får tack vare fluorescensen? Det vanligaste svaret jag får är värme men med tanke på hur vanligt det är och hur mycket det blir i ett akvarium med mycket blåljus så borde det betyda x antal doppvärmare i karet. Min övertygelse är att korallerna använder denna extra energi till något annat för oss okänt. Men det är ett senare kapitel Hur kan man sammanfatta mina utläggning? Skeendet är väldigt komplext och saker som ser ut likadant för våra ögon kan ha olika förklaringar och kräva olika åtgärder. Jag tycker dock att det finns ett samband mellan blekning och näringsnivåer. Observera då att för zooxanthellen och dess färg kan det vara likgiltigt om näringsnivån är tillräcklig i vattnet eller i det omgivande djurets kroppsvätskor. Hur skall vi komma vidare i förståelsen. Där tror jag att Triton LABs analyser kan hjälpa oss mycket. Om alla som utnyttjar dessa analyser fyllde i ett enkelt schema om hur de bedömer sina koraller och bifogar analysresultatet så skulle vi kunna bygga upp en så stor databas så att man skulle kunna få en lite bättre bild av problematiken. Viktigt är också - ni som tänker använda denna analys - skicka in analyser när ert akvarium står på topp också - annars säger inte analysen när ni har problem speciellt mycket. Om vi genom SG hjälps åt med detta så kan vi få en kunskapskälla som är enorm. MVH Lasse PS Det kom en disk om polypexpansion i de senaste inläggen. Se PE inte bara som ett ätfenomen. För mig är PE ett bra sätta att öka korallens yta för att maximera diffusionen av syrgas från fotosyntesen. Det finns ytterligare användningsområde för PE. Jag är också övertygad om att de allra flesta koraller också "äter" genom slemmet, speciellt om man kör med kolkälla (bakteriodling i slemmet)