Lasse

Samtliga är värmepumpar och du får ut ca 3 - 4 gånger mer värmeeffekt än vad du sätter in i eleffekt. Om du har en AC på samma elektriska effekt som din akvariekylare så får du precis lika mycket värme från bägge två när de går. Detta är teorin - i praktiken är det bevisad många gånger om det är små rum som man har akvariet i. Samtidigt som du få upp värmen i rummet så minskar du effektiviteten hos kylaren. Vi får se vad du tycker efter den här sommaren om din kylare får arbeta. MVH Lasse

@Rohme: För att du skall kunna göra en jämförelse mellan en akvariekylare och ett kylskåp så måste du ha kylskåpsdörren öppen hela tiden. Du kan jämföra med en AC som du sätter på en viss temperatur i rummet och med en akvariekylare som du sätter en viss temperatur i vattnet. Du får i bägge fallen mer värme som värmer upp rummet om du inte leder ut värmen. MVH Lasse

Japp - eftersom kylningen sker genom avdunstning och den bestämms av skillnaden mellan en torr luft och 100 % luftfuktighet. Värmeinnehållet är mindre i luften än den energi som tas från vattnet för avdunstning. Kall torr luft kan - säger kan vara bättre men varm torr luft kan ta mer fukt! Exempelvis så jobbade jag på ett ställe där vi kylde den varma och fuktiga luften från ett växthus med den kalla sidan av en värmepump och sedan värmde upp den torra luften till 25 grader igen och ändå fick värmeenergi över till att förvärma varmvattnet i anlägget. MVH Lasse

Ett litet tips. Om du sätter en plåt i änden på varje "ramprör" och vinklar den nedåt så får du automiskt en bättre avdunstning när varm, torr luft konmmer mot ytan. Du kommer då troligtvis inte behöva någon extra kylning under sommaren. Gör plåtarna svängbara så kan du välja. MVH Lasse

Varför inte rostfritt? MVH Lasse

Det är bättre och väga. Det brukar vara mella 380 - 410 gram per 9620 - 9590 gram vatten för att ligga kring 1.026 (36 promille) MVH Lasse

Du skall multiplicera dit avlästa värde med 3,29 och sedan dividera det värdet med 1000 så får du ppm nitrit. Exempelvis du läser av 20 ppb. Det värdet är som NO2-N (nitritkväve). Multiplicera med 3,29 och du får svaret som ppb nitrit (65,8 ppb nitrit). Sen vill du ha det som ppm nitrit - då får du dividera med 1000 och får då 0,0658 ppm nitrit. Med bra provtagningsutrustning så brukar man nästan alltid hamna på 0,01 - 0,05 ppm nitrit (motsvarar ungefär samma som mg/l) Denna kunskap är från tusentals mätningar jag gjort under åren med bra utrustning och både i sött som salt vatten. Du läste 15 ppb NO2-N -> 49,53 ppb NO2 -> 0,04953 ppm nitrit - Det är ok! MVH Lasse

Jo men det är nog tid att vi går över till mekv/l - exempelvis många amerikanska tester har detta (JBL exempelvis). Men det är en jädra ihopblandning. Hanna Checker mäter i ppm CaCO3 så deras digitala resultat får man multiplicera med 0,056 för att få det uttryckt i tyska hårdhetsgrader. 17,6 ppm CaCO3 = 1 dGH i KH = 0,36 mekv/l = 0,36 millimol/l HCO3 = (ungefär) 21,5 mg/l HCO3 skrev jag innan. Men jag har alltid använd 17,6 för både ppm och mg/l men ser nu när jag kontrollerar att det snarare är 17,9 om man räknar med mg/l så jag får rätta mig själv. Att det är 17,9 för mg får man fram om man går till definitionerna: Alltså - om man vill vara nogran: 17,6 ppm CaCO3=17,9 mg/l CaCO3= 1 dGH i KH = 0,36 milliekv/l = 0,36 mmol HCO3 = 21,5 mg/l HCO3 (Vad det innebär i ppm HCO3 får någon annan räkna ut ) Vill man vara noggran så dividerar man - om man får svaret i ppm CaCO3 med 0,0568 för att få det i dGH KH, har man svaret i mg/l CaCO3 så får man alltså dividera med 0,0558 . För vår del kan vi nog använda det gängse 0,056 för bägge fallen MVH Lasse

15 ppb NO2-N (parts per billion) * 3,29 = 49,35 ppb NO2 = 0,049 ppm (parts per million) NO2 - inget att bry sig om. Om det står NO2-N så är det bara N som räknas i koncentrationen. relativ väger N (kväve) 14, O (syre) 16. Hela molekylen väger då 46 (1*14 + 2*16). 46 / 14 = 3,29. Har man då koncentrationen uttryckt som N så skall man multiplicera med 3,29 för att få koncentrationen av hela molekylen som just väger 3,29 gånger mer än bar N. MVH Lasse

Vet att det är kontroversiellt men zeolit tar upp den positiva kaliumjonen till en viss del - detta eftersom det är en katjonbytarmassa med affinitet för bland annat kalium. Det är enligt mitt sätt att se det en av orsakerna till varför kalium är en kritisk parameter i zeolitbaserade system. MVH Lasse

Man får läsa det finstilta MVH Lasse

Så kan det vara - vet du om det är NO2-N eller NO2? Är det NO2-N så skall svaret multipliceras med 3,29 för att få nitrithalten MVH Lasse

Direkt kopierat från sidan du anger TIME TO TEST FOR NITRATE in FRESH WATER! NOT SALTWATER! HANNA IS WORKING ON THAT! MVH Lasse

Nja - Vi har fått begreppet KH från tyskla akvarister (och firmor som säljet testutrustning) som ett uttryck för alkalinitet och det har vi översatt till det svenska karbonathårdheten som här i Sverige just avser det kalcium som kan bilda kalciumkarbonat tillsammans med det i vattnet ingående bikarbonat/karbonaterna (kalciumvätekarbonat existerar bara som joner i vatten och inte som fast ämne) Vi kan vara överens om att vi inte mäter någon temporär hårdhet (karbonathårdhet) med våra tester utan just alkaliniteten och vi därför bör använda de etablerade sorterna för det - exempelvis mekv/l Det är också viktigt att veta att när man mäter alkaliniteten så innebär den metod man använder att man mäter både den alkalinitet som är orsakad av bikarbonat/karbonat samt den alkalinitet som är orsakad av hydroxider MVH Lasse

Det är nitrit (NO2) du mäter inte nitrat. Om du får 15 och läsaren ger resultatet i NO2-N så har du över 45 i nitrit och då har du problem även i ett saltvattenskar. Du har troligtvis gjort fel i mätningarna. Det finns ingen Hanna Checker för nitrat i saltvatten - så dumma är de inte:) MVH Lasse

KH uttryckt 1 tyska hårdhetsgrad är lika med ca 17,6 mg/l av kalcuimkarbonat. Uttryckt som bikarbonat så är det ca 21,5 mg/l. 1 mekv/l är lika med ett KH på 2,8 tyska hårdhetsgrader -> KH en tysk hårdhetsgrad = 0,36 mekv. Det vi vill mäta med det akvaristiska KH:t är alkaliniteten och det vi mäter är den sammansatta alkaliniteten bestående bland annat av karbonat och hydroxidalkalinitet. Att vi använde KH som skall läsas KarnonatHärte beror på den svenska akvaristikens bindning till tyskland från vår start som akvarister. Tyvär har vi i den tekniska svenskan ett annat begrepp som förväxlas och det är karbonathårdhet. I svensk nomeklatur så motsvarar Karbonathårdheten ett mått på hur mycket av kalciuminnehållet i ett vatten som kommer från vittrat kalciumkarbonat. Det kallas karbonathårdhet eller temporär hårdhet. Denna del av kalciumet fälls nämligen ut vid vissa tillfällen som kalksten - pannsten vid uppvärmning är klassiskt. Den delen av kalciumet i ett naturligt vatten som kommer från kalciumsulfat kallas i svensk nomeklatur för permanent hårdhet. Totalhårdheten som mäts i tyska hårdhetsgrader är summan av den temporära och permanenta hårdheten och är bara ett uttryck för hur mycket kalcium och magnesiumjoner det finns i ett vatten. Än en gång - det vi akvarister kallar KH är ett uttryck för alkalinitet och har inget med det svenska karbonathårdhet att göra och vi borde egentligen använda termen mekv/l istället. 1 mekv/l är lika med antalet millimol laddningar (e-) per liter. HCO3- är den jonen som definierar alkaliniteten så blir 1 millimol/l HCO3- = 1 mekv. Se här och här Än en gång - det akvaristiska KH skall läsas KarbonatHärte - inte enligt den svenska nomeklaturen karbonathårdhet. Det akvaristiska KH är ett mått på alkaliniteten och inget annat. Det svenska karbonathårdhet är ett mått på den temporära hårdheten i ett vatten - där hårdheten står för innehållet av kalcium och magnesiumjoner. MVH Lasse

Kan lägga till följande: Plast skall inte limmas med akvariesilikon eller smältlim om du inte vill bada! MVH Lasse

Vad tror du alla "splash" skydd som finns med på de flesta byggen är till för då ? Du kanske inte hittar något pga att det inte är ngt problem om man gör rätt. MVH Lasse

Du kan inte limma de två olika plasterna tillsammans. Den vita går inte att limma med något lim. Det är en för fet plast. Kulventilen är PVC och det går att limma med tangit - skaffa rör av PVC eller ABS så funkar det med Tangit om det inte är höga tryck. Plast skall inte limmas med akvariesilikon om du inte vill bada! MVH Lasse

Så olika det kan vara - Jag försöker alltid ha en i mina kar. En iaktagelse är att mina borstmaskar mer eller mindre försvunnit där jag har boxarräkor. MVH Lasse

Sök på LED här i forumet så får du hur mycket tips som helst! MVH Lasse

Ett litet tips som kan vara värt väldigt mycket när du skall ta ut kvartsröret. Om det är ett sånt som sitter upphängt i varje ända (ett genomgående rör) så sticker du in ett kvastskaft i det innan du försöker dra ut det. Orsaken till det är att det sitter med O ringar i varje ände och om du bara drar det rakt ut så faller det ner och slås sönder i bortre ändan. talar vis av efarenheten MVH Lasse

1 boxar, två putsar och en harlekinräka - går bra (glömde några pistolräkor också) MVH Lasse

Observera - steriliserat vatten är inte det samma som destillerat, RO eller avjonat. Steriliserat betyder bara att det inte finns något levande i det - sedan kan joninnehållet vara vad som helst. Vattnet där jag fick tillväxt i var dubbeldestillerat och godkänt för professionellt analysbruk. Ändå fanns det näring så alger kunde växa med hjälp av energin från solljuset. MVH Lasse

Respekt att du såg det MVH Lasse